• k girl

    Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!

    Ja, jag talar om er som självbelåtet sitter och pratar om era "tidiga" barn. "Ja, *** har ju alltid varit tidig". Ni avser, förstås, att era små telningar var snabba med att vända på sig, greppa, krypa, ställa sig upp och gå. Det tas upp vid varje lämpligt (och olämpligt) tillfälle. "Ja, *** har ju alltid varit tidig".

    Jag kräks på det.
    Det visar på en sådan ignorans och en sådan total avsaknad av förståelse för hur barn utvecklas. Ni förbiser - eller ignorerar - att ert barn kanske saknar färdigheter som de övriga barnen runt bordet på föräldraträffen har. Ditt barn var snabbast med att vända på sig, greppa, krypa, ställa sig upp och gå... (och välj sedan någonting av exemplen här nedan, eller försök tänka efter själva):

    * ...men medan ditt barn fortfarande harvade på med släta fruktpuréer, satte i halsen vid minsta risgryn och knappt får in en majskrok i munnen så har bebis A inga problem med att äta grovfördelad mat och plockmat - allt ifrån broccolibuketter till ärtor (läs: bebis A är munmotoriskt och finmotoriskt tidigare än din, samt är mer utvecklad i sin hand-öga-koordination).

    * ...men medan ditt barn skrek så fort en främling ens tittade på henne/honom så är bebis B oerhört social och nyfiken.

    * ...men medan ditt barn koncentrerar sig på att krypa omkring så har bebis C börjat lösa små problem, använder verktyg, kan pussla ihop föremål, imiterar och lär sig samband.

    * ...bebis D har betydligt mer nyanserat joller och har stort passivt ordförråd.

    Barn i normalspannet är inte tidiga eller sena. De utvecklas på olika sätt, har olika intressen och olika läggning. De är tidiga med att gå och de är tidiga med att prata och de är tidiga i sin mentala utveckling - de är inte "tidiga" bara för att de är motoriskt tidiga. Ni kan ju förstås inbilla er att era ungar är först med allt, men det är faktiskt mest bara önsketänkande.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-15 06:56
    Nej, jag menar inte alla som är stolta över sina motoriskt tidiga barn. Och naturligtvis kan barn vara både tidiga med det mesta och sena med det mesta, också.

    Jag avser de som - som jag skriver i inlägget - är blinda för att deras barn är sena men annat men ändå går på om hur "tidiga" deras barn är. Inte "motoriskt tidiga", utan "tidiga".

    Jag är irriterad på att begreppet "tidig" är förbehållet motoriskt och/eller språkligt tidiga barn.

    Jag avser de som svarar "jaha, men kryper han än då?" när andra föräldrar berättar om sina barns framsteg.

    Jag avser de som förminskar och är nedlåtande och får en att känna som att ens barn är senast i hela världen (när man berättar om utveckling som man förstås är lika stolt över som om han hade börjat göra det för flera månader sedan) alternativt som om man bara "hittar på något" i brist på Annat (läs: grovmotorisk utveckling) för att ha något att berätta.

  • Svar på tråden Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!
  • k girl
    milky skrev 2010-08-15 22:37:37 följande:
    det är bara det att när man stör sig på saker som andra gör så ligger det oftast ett problem hos sig själv. Därför börjar diskutera din person. det kan ju vara av den orsaken...? Sen även baserat på vad och hur du skrivit saker i ts och dina inlägg.
    Nej, det är inte så att när man stör sig på saker så andra gör så ligger det oftast ett problem hos sig själv. Och det ÄR otrevligt att börja diskutera person istället för sak - I SYNNERHET när du vet kvastskaft om mig och hurdan jag är, mer än några få inlägg på FL. Du störs ju tydligen så mycket av min trådstart och mina inlägg att du får energi nog att börja diskutera mig - så vad är ditt problem? Lättstött?
    Suck och suck skrev 2010-08-15 22:42:10 följande:
    Jo, men det är ju precis vad vi sagt tidigare och det jag tror också.

    Jag menar, OM det nu skulle vara en person som "försöker" göra ledsen genom att "självhävda sig" genom sitt barn, så ä r det ju en idiot, som man inte behöver gå och irritera sig på, och skapa en tråd om.
    Då är det lätt att negligera den personen.

    Är det däremot någon aningslös som bara är väldigt fixerad vid just sitt barns gång eller kryp och därför är fokuserad på det, så kan det nog lätt misstolkas som ett skryt, eller ett sätt att hävda sig mot någon annan, fast det inte är så.
    Men herregud. Det skapas trådar dagligen om idioter som folk stör sig på. Varför inte? Är det ett så stort problem att jag tycker något är irriterande, att man till och med måste börja diskutera min person och eventuella osäkerhet, dåliga självförtroende och avundsjuka? Varför har ni fått intrycket att det här är en Otroligt Stor Sak som Upptar All Min Lediga Tid istället för ett litet irritationsmoment som - hemska tider! - jag fick för mig att skriva en tråd om i stundens hetta?
  • k girl

    För att klargöra:

    Innan ni nu får för er att detta är något som upptar en stor del av min tid och det är någonting jag sitter och ältar - för så tycks jag uppfattas - kan jag klargöra att detta är något som jag blir irriterad på en liten stund. Det är inget jag tänker på under någon längre tid. Förstått?

     Jag är en lättirriterad person. Jag irriterar mig på folk som kör som krattor också. Jag irriterar mig på folk som står i vägen och inte flyttar på sig. Jag irriterar mig på byggare som, istället för att göra ett grundligt och ordentligt jobb, hafsar sig igenom arbetsdagen för att få så mycket gjort som möjligt.

    Det är sådan jag är. Tro gärna att jag är en oerhört osäker människa på grund av det, men vänligen håll det för er själva och diskutera sakfrågan istället. Tror ni inte att de här människorna existerar annat än i mitt huvud, ja men säg då att ni inte tror att de existerar så får det vara bra med det.

  • metin

    Jag brukar tala om att vår son var tidig med att stå, krypa och gå men tillägger alltid att han istäället verkar bli sen med talet.

    Det stämmer som du säger att barn utvecklas fortare på vissa sätt och långsammare på andra.
    Men självklart finns det superbarn också som är först och bäst på allt ;)

  • Alexi
    Surkatt skrev 2010-08-15 23:02:43 följande:
    Fast det är ganska tråkigt när man faktiskt har ett barn som är tidigt med allt, och som dessutom sover hela nätter sedan födseln, är nöjd, glad och trygg, äter allt med god aptit och skrattar sig igenom tillvaron... när man inte får vara stolt och glad när hon lärt sig något nytt.  Eller bara utrycka sin tacksamhet att man haft turen att ha fått ett belåtet och "enkelt" barn...

    Sen fattar jag också vad TS menar, det finns skitjobbiga föräldrar som verkligen i blindo hävdar att deras ungar är genier fast de inte kan ställa två klossar på varann när de är typ 15 år gamla... (överdrivet nu så att ingen ska ta åt sej... ;)

    Jag var lite sådär att jag ville visa vad min tjej kunde när hon var liten för att hävda mej efter mitt totala "misslyckande" med amningen. Hade ingen mjölk alls, och efter att ha läst på trådar här på FL där det mer eller mindre stod att min dotter antagligen inte skulle utvecklas i rätt takt, får svåra trygghetsproblem, till och med hjärnskador (!!!) skulle vara sjuk jämt osv så för mej var det då viktigt att hon faktiskt tvärtemot var tidig och frisk jämt trots ersättning...

    Det vart en parantes, men ville bara visa på att det ibland kanske kan finnas en förklaring bakom de där jobbiga föräldrarna och deras tjat... 

     
    Fast det är klart att man får vara glad och tacksam över det som är lätt. Däremot blir jag hemskt störda på föräldrar med sådana barn som låter som att allt är deras förtjänst, dvs att det är deras föräldraskap som gör att barnet sover hela nätter sen födseln, äter jättebra osv. För jag tror inte att man som förälder kan påverka de sakerna så enormt så tidigt.

    för övrigt bekräftar ju det lite diskussionen i den här tråden det du skriver om amningen kontra resten, just att det är för att häva sig lite grann som många föräldrar "skryter" över det barnet kan. Sen kan ju orsaken bakom variera.
  • Eligrabbarna
    Moonprincess skrev 2010-08-15 22:40:15 följande:
    Jag förstår precis hur du känner. Och jag har ett präktigt exemplar på hur pass olika det är på barn!
    Jag har en dotter som är född den 28 november 2007, hon har två jämngammla kusiner, den ena är född den 6e november och den andra är till och med född samma dag som min dotter!
    Och ja, man märker sååå stor skillnad på dom! I börjar blev det ju lite av en tävling med allt, men nu när dom snart är tre så känner jag iaf att barn är så olika. Min dotter, Paulina, började gå när hon var 8½ månad. Wow tänkte alla då, snabb som fan och klättrade överallt en månad efter, och nu är det liksom inga problem någonstans för henne, hon är en klätterapa. MEN, hon pratar inte än. Däremot hennes kusiner pratar för fullt, men däremot är dom inte så high på motoriken.
    Så ja man kan ju fråga den som skryter med en massa saker: Vad är din unge sen med då? För oftast så är det ju så, att blir ungen tidig med en sak, blir den sen med något annat :P
    Eller också är de sena med allt som min stora kille eller tidiga med allt som min lilla pojke...spelar inte så stor roll. NU när stora killen är 4 år har han kommit ifatt sina jämnåriga och antar att lillkillens kompisar kommer kommit ifatt honom om ett litet tag...
  • k girl
    Surkatt skrev 2010-08-15 23:02:43 följande:
    Fast det är ganska tråkigt när man faktiskt har ett barn som är tidigt med allt, och som dessutom sover hela nätter sedan födseln, är nöjd, glad och trygg, äter allt med god aptit och skrattar sig igenom tillvaron... när man inte får vara stolt och glad när hon lärt sig något nytt.  Eller bara utrycka sin tacksamhet att man haft turen att ha fått ett belåtet och "enkelt" barn...

    Sen fattar jag också vad TS menar, det finns skitjobbiga föräldrar som verkligen i blindo hävdar att deras ungar är genier fast de inte kan ställa två klossar på varann när de är typ 15 år gamla... (överdrivet nu så att ingen ska ta åt sej... ;)

    Jag var lite sådär att jag ville visa vad min tjej kunde när hon var liten för att hävda mej efter mitt totala "misslyckande" med amningen. Hade ingen mjölk alls, och efter att ha läst på trådar här på FL där det mer eller mindre stod att min dotter antagligen inte skulle utvecklas i rätt takt, får svåra trygghetsproblem, till och med hjärnskador (!!!) skulle vara sjuk jämt osv så för mej var det då viktigt att hon faktiskt tvärtemot var tidig och frisk jämt trots ersättning...

    Det vart en parantes, men ville bara visa på att det ibland kanske kan finnas en förklaring bakom de där jobbiga föräldrarna och deras tjat... 

     
    Men det här tycker jag faktiskt är jätteintressant. Amningen till exempel, där det är många som säger att det finns "praktmorsor" som vill hävda sig genom amningen, och då på det sätt du beskriver att du fått höra. Låt vara att man nu skulle vara så oerhört osäker och tragisk om man tog åt sig - gör det självhävdandet på andras bekostnad mindre fel?
  • milky
    k girl skrev 2010-08-16 07:34:35 följande:
    Nej, det är inte så att när man stör sig på saker så andra gör så ligger det oftast ett problem hos sig själv. Och det ÄR otrevligt att börja diskutera person istället för sak - I SYNNERHET när du vet kvastskaft om mig och hurdan jag är, mer än några få inlägg på FL. Du störs ju tydligen så mycket av min trådstart och mina inlägg att du får energi nog att börja diskutera mig - så vad är ditt problem? Lättstött?
    Suck och suck skrev 2010-08-15 22:42:10 följande:
    Jo, men det är ju precis vad vi sagt tidigare och det jag tror också.

    Jag menar, OM det nu skulle vara en person som "försöker" göra ledsen genom att "självhävda sig" genom sitt barn, så ä r det ju en idiot, som man inte behöver gå och irritera sig på, och skapa en tråd om.
    Då är det lätt att negligera den personen.

    Är det däremot någon aningslös som bara är väldigt fixerad vid just sitt barns gång eller kryp och därför är fokuserad på det, så kan det nog lätt misstolkas som ett skryt, eller ett sätt att hävda sig mot någon annan, fast det inte är så.
    Men herregud. Det skapas trådar dagligen om idioter som folk stör sig på. Varför inte? Är det ett så stort problem att jag tycker något är irriterande, att man till och med måste börja diskutera min person och eventuella osäkerhet, dåliga självförtroende och avundsjuka? Varför har ni fått intrycket att det här är en Otroligt Stor Sak som Upptar All Min Lediga Tid istället för ett litet irritationsmoment som - hemska tider! - jag fick för mig att skriva en tråd om i stundens hetta?
    Nej, behov att diskutera. Känner mig inte ett dugg stött :D
  • milky

    Och jo, det ÄR visst så att om man stör sig på andra så ligger det problem hos sig själv. Du skriver själv att du lätt stör dig på saker som andra gör. Tror du att du är perfekt själv? Nej, antagligen inte, du hittar så mycket brister hos dig själv att du måste störa dig på andra hela tiden. Synd att du är så trångsynt att du inte vill inse det. Men som sagt så är det ditt problem, inte någons annans.

  • k girl
    milky skrev 2010-08-16 08:17:52 följande:
    Nej, behov att diskutera. Känner mig inte ett dugg stött :D
    Jag kan bara säga att jag tycker att det är synd att du inte inser att folk är olika utan antar att det måste vara någonting som "ligger bakom" när man vill diskutera en sådan här fråga. Inser dock ironin att jag sitter och försöker övertyga dig om något - eftersom jag är en obotlig debattör som släppa taget om en diskussion - eftersom du bara kommer att bekräftas i ditt antagande att jag är osäker. Tro vad du vill, jag tycker mest att det är tragiskt.
  • milky
    Surkatt skrev 2010-08-15 23:02:43 följande:
    Fast det är ganska tråkigt när man faktiskt har ett barn som är tidigt med allt, och som dessutom sover hela nätter sedan födseln, är nöjd, glad och trygg, äter allt med god aptit och skrattar sig igenom tillvaron... när man inte får vara stolt och glad när hon lärt sig något nytt.  Eller bara utrycka sin tacksamhet att man haft turen att ha fått ett belåtet och "enkelt" barn...

    Sen fattar jag också vad TS menar, det finns skitjobbiga föräldrar som verkligen i blindo hävdar att deras ungar är genier fast de inte kan ställa två klossar på varann när de är typ 15 år gamla... (överdrivet nu så att ingen ska ta åt sej... ;)

    Jag var lite sådär att jag ville visa vad min tjej kunde när hon var liten för att hävda mej efter mitt totala "misslyckande" med amningen. Hade ingen mjölk alls, och efter att ha läst på trådar här på FL där det mer eller mindre stod att min dotter antagligen inte skulle utvecklas i rätt takt, får svåra trygghetsproblem, till och med hjärnskador (!!!) skulle vara sjuk jämt osv så för mej var det då viktigt att hon faktiskt tvärtemot var tidig och frisk jämt trots ersättning...

    Det vart en parantes, men ville bara visa på att det ibland kanske kan finnas en förklaring bakom de där jobbiga föräldrarna och deras tjat... 

     
    Och varför skulle det vara tråkigt? Man får mer tid till att göra roliga saker istället för att vara uppe hela nätterna och försöka natta eller försöka trycka i dem mat som de inte vill äta och oroa sig för att de inte får i sig något.
Svar på tråden Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!