• k girl

    Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!

    Ja, jag talar om er som självbelåtet sitter och pratar om era "tidiga" barn. "Ja, *** har ju alltid varit tidig". Ni avser, förstås, att era små telningar var snabba med att vända på sig, greppa, krypa, ställa sig upp och gå. Det tas upp vid varje lämpligt (och olämpligt) tillfälle. "Ja, *** har ju alltid varit tidig".

    Jag kräks på det.
    Det visar på en sådan ignorans och en sådan total avsaknad av förståelse för hur barn utvecklas. Ni förbiser - eller ignorerar - att ert barn kanske saknar färdigheter som de övriga barnen runt bordet på föräldraträffen har. Ditt barn var snabbast med att vända på sig, greppa, krypa, ställa sig upp och gå... (och välj sedan någonting av exemplen här nedan, eller försök tänka efter själva):

    * ...men medan ditt barn fortfarande harvade på med släta fruktpuréer, satte i halsen vid minsta risgryn och knappt får in en majskrok i munnen så har bebis A inga problem med att äta grovfördelad mat och plockmat - allt ifrån broccolibuketter till ärtor (läs: bebis A är munmotoriskt och finmotoriskt tidigare än din, samt är mer utvecklad i sin hand-öga-koordination).

    * ...men medan ditt barn skrek så fort en främling ens tittade på henne/honom så är bebis B oerhört social och nyfiken.

    * ...men medan ditt barn koncentrerar sig på att krypa omkring så har bebis C börjat lösa små problem, använder verktyg, kan pussla ihop föremål, imiterar och lär sig samband.

    * ...bebis D har betydligt mer nyanserat joller och har stort passivt ordförråd.

    Barn i normalspannet är inte tidiga eller sena. De utvecklas på olika sätt, har olika intressen och olika läggning. De är tidiga med att gå och de är tidiga med att prata och de är tidiga i sin mentala utveckling - de är inte "tidiga" bara för att de är motoriskt tidiga. Ni kan ju förstås inbilla er att era ungar är först med allt, men det är faktiskt mest bara önsketänkande.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-15 06:56
    Nej, jag menar inte alla som är stolta över sina motoriskt tidiga barn. Och naturligtvis kan barn vara både tidiga med det mesta och sena med det mesta, också.

    Jag avser de som - som jag skriver i inlägget - är blinda för att deras barn är sena men annat men ändå går på om hur "tidiga" deras barn är. Inte "motoriskt tidiga", utan "tidiga".

    Jag är irriterad på att begreppet "tidig" är förbehållet motoriskt och/eller språkligt tidiga barn.

    Jag avser de som svarar "jaha, men kryper han än då?" när andra föräldrar berättar om sina barns framsteg.

    Jag avser de som förminskar och är nedlåtande och får en att känna som att ens barn är senast i hela världen (när man berättar om utveckling som man förstås är lika stolt över som om han hade börjat göra det för flera månader sedan) alternativt som om man bara "hittar på något" i brist på Annat (läs: grovmotorisk utveckling) för att ha något att berätta.

  • Svar på tråden Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!
  • Suck och suck
    k girl skrev 2010-08-15 08:57:38 följande:
    Träffa på dem gör man ju hur som helst. Idioter är svåra att undvika.
    Om det är idioter behöver du faktiskt inte bry dig om vad de tycker.
  • Suck och suck
    lövet2 skrev 2010-08-15 12:44:43 följande:
    Ja, jag läste inlägget och förstår inte problemet. En av mina flickor t ex var 17 månader när hon lärde sig gå. Visst var det många som kommenterade att hon var sen och jämförde med deras egna barn, men det var väl bara naturligt? De tyckte antagligen att det var jättekonstigt att min dotter inte kunde gå än. Varför skulle jag bli upprörd för att de undrade?
    Härligt inre självsäkerhet och trygghet.
  • k girl
    lövet2 skrev 2010-08-15 12:44:43 följande:
    Ja, jag läste inlägget och förstår inte problemet. En av mina flickor t ex var 17 månader när hon lärde sig gå. Visst var det många som kommenterade att hon var sen och jämförde med deras egna barn, men det var väl bara naturligt? De tyckte antagligen att det var jättekonstigt att min dotter inte kunde gå än. Varför skulle jag bli upprörd för att de undrade?
    Ja, ser du inte problemet så lär jag ju varken kunna förklara det eller få dig att förstå det heller. Men man är rätt aningslös om man tror att det inte finns människor som har dåligt självförtroende och försöker hävda sig själv genom sina barn och som är insinuanta och/eller elaka.
    Suck och suck skrev 2010-08-15 12:45:54 följande:
    Det ligger någonting i det du säger.
    Det är därför den här trådstarten inte blir trovärdig.
    Tycker själv att det är lite märkligt att folk tror sig veta hur jag känner "egentligen".
  • Suck och suck
    k girl skrev 2010-08-15 13:00:17 följande:
    Men man är rätt aningslös om man tror att det inte finns människor som har dåligt självförtroende och försöker hävda sig själv genom sina barn och som är insinuanta och/eller elaka.
    Suck och suck skrev 2010-08-15 12:45:54 följande:
    Det ligger någonting i det du säger.
    Det är därför den här trådstarten inte blir trovärdig.
    Det är självklart att det finns människor som har dåligt självförtroende som försöker hävda sig själva genom sina barn.
    Det lövet säger är att DU inte behöver haka upp dig på det, för då har du dåligt självförtroende också.
    Varför haka upp dig på dessa människor, i så fall.
    Har du inte din egen inre trygghet kvar?
  • Psykologstudenten
    k girl skrev 2010-08-15 12:13:46 följande:
    Här på FL stöter jag på ivrigheten att jämföra, ivrigheten att framhäva sitt motoriskt tidiga barn. Det är praktiskt taget bara de som skriver i de medlemstrådar jag skriver i nu för tiden. Det är många som inte säger ett ord om sina barns utveckling, och jag kan bara anta att det beror på att de "inte... än". Här läser jag sådant som "min har just börjat krypa, har era gjort det än, visst är det tidigt?!" och "min son kan det och det och det och det". Det är just motoriska och språkliga färdigheter. Här stöter jag också på fenomenet att folk är så ivriga att berätta om sina tidiga barn att de går in i trådar - där folk är oroliga - och skriver om hur tidiga sina barn är. Och just det fenomenet trycker på mina knappar något enormt. Vikten är en annan sådan grej. Det är inte ovanligt att läsa "OJ! MIn son vägde nio kilo som fyramånaders, haha!" där trådstarten lyder "hur mycket väger era sjumånaders? Min son väger bara si och så mycket och bvc säger att han väger för lite". Wtf? Är det verkligen nödvändigt? Medvetet elakt tror jag inte att det är, mest bara korkat och aningslöst.

    Här, där jag bor, är det många yngre som har fått barn. Yngre och outbildade. Beror det på det? Jag vet inte. Men här, "i verkligheten", har jag fått höra saker som Men! Han sitter ju inte själv ordentligt! Det gjorde min när han var lika gammal!  (han var fem månader och hade precis börjat sitta utan att säcka ihop, men han kunde inte hålla balansen mer än korta stunder). En annan tjej, tio år yngre än mig, hon är väldigt duktig på att jämföra. Hon blev rent utav förbannad när hennes sambo, stolt över sin egen tjej och liksom glad i största allmänhet över våra barns utveckling - sådant gillar jag! - berömde sonen för att vara så duktig på att sitta: "Så stadig är inte NN än, hon trillar ju på nolltid". Tjejen fräste: "Men hon började faktiskt sitta tidigare än (min son) - och hon drar sig upp också!". Det är ett par exempel. Jag tycker det är hur skönt som helst att min son är född några månader tidigare än majoriteten av bebisarna i vår föräldragrupp. Det ger inte så mycket utrymme för jämförelser.
    Ålder och utbildningsnivå kan nog absolut hänga ihop med det där beteendet. 

    När du ger exempel så kan jag nog minnas att det förekommer i olika trådar, men jag lägger inte så mycket tid och intresse på att jämföra spädbarn inom några områden så det är inget jag lagt på minnet.
  • k girl
    Suck och suck skrev 2010-08-15 12:49:01 följande:
    Om det är idioter behöver du faktiskt inte bry dig om vad de tycker.
    Vad man behöver och vad man faktiskt gör är inte samma sak. Jag önskar att jag kunde rycka på axlarna, men jag vet att jag är lättirriterad. Jag har låg tolerans för idioti. Och jag ogillar självhävdande, i synnerhet när den kanske inte är så befogad som personen ifråga vill göra gällande. Det är sådan jag är. Det beror varken på dåligt självförtroende eller avundsjuka.
  • Suck och suck

    Sen tycker jag faktiskt att du kan unna dessa människor som du tycker har dåligt självförtroende (om det nu skulle handla om det?) att få skryta lite.
    Det kan du bjussa på.

    Egentligen så tävlar du ju tillbaka också när du ska diskutera exakt vad din son är duktig på, som du säger att du kontrat med innan.
    Strunta helt i diskussionerna om vad era barn är duktiga på så slipper du tävlingsmomentet.
    Jag fattar inte varför inte jag stött på massa folk/föräldrar som jag tyckt haft det problemet.

    Jag tycker det är lite charmigt att folk är stolta över sina barn.

  • Thalis
    Suck och suck skrev 2010-08-15 13:20:24 följande:
    Sen tycker jag faktiskt att du kan unna dessa människor som du tycker har dåligt självförtroende (om det nu skulle handla om det?) att få skryta lite.
    Det kan du bjussa på.

    Egentligen så tävlar du ju tillbaka också när du ska diskutera exakt vad din son är duktig på, som du säger att du kontrat med innan.
    Strunta helt i diskussionerna om vad era barn är duktiga på så slipper du tävlingsmomentet.
    Jag fattar inte varför inte jag stött på massa folk/föräldrar som jag tyckt haft det problemet.

    Jag tycker det är lite charmigt att folk är stolta över sina barn.
    Alla föräldrar är väl stolta över sina barn, men som jag har förstått så är TS inte emot detta utan det som irriterar henne är ju att vissa föräldrar är så stolta att de skryter så att andra föräldrar (förstagångs päron) blir osäkra och tror att deras barn är onormala.
    Detta är i varje fall vad jag tror mig ha förstått .
    Diskutera aldrig med idioter,de drar ner dig till deras nivå och vinner tackvare erfarenhet.
  • k girl
    Suck och suck skrev 2010-08-15 13:20:24 följande:
    Sen tycker jag faktiskt att du kan unna dessa människor som du tycker har dåligt självförtroende (om det nu skulle handla om det?) att få skryta lite.
    Det kan du bjussa på.

    Egentligen så tävlar du ju tillbaka också när du ska diskutera exakt vad din son är duktig på, som du säger att du kontrat med innan.
    Strunta helt i diskussionerna om vad era barn är duktiga på så slipper du tävlingsmomentet.
    Jag fattar inte varför inte jag stött på massa folk/föräldrar som jag tyckt haft det problemet.

    Jag tycker det är lite charmigt att folk är stolta över sina barn.
    Det är när det sker på bekostnad av andra - bland annat mig då - som jag tycker att det blir tradigt. Och du kanske har rätt i att jag tävlar tillbaka. Jag önskar dock att alla kunde glädjas åt varandras barn och berömma deras framsteg, oavsett vilka de är, istället för att försöka ge tjuvnyp eller tävla.
  • Dr Mupp
    Thalis skrev 2010-08-15 13:24:42 följande:
    Alla föräldrar är väl stolta över sina barn, men som jag har förstått så är TS inte emot detta utan det som irriterar henne är ju att vissa föräldrar är så stolta att de skryter så att andra föräldrar (förstagångs päron) blir osäkra och tror att deras barn är onormala.
    Detta är i varje fall vad jag tror mig ha förstått .
    Vart går gänsen mellan att vara stolt och skryta?
    If you cut the wings of a fly, Does it become a walk?
Svar på tråden Jag blir så förbannat trött på er som skryter om era "tidiga" barn!