Förstår ni varför det är så?

Det spelar säkert ingen roll vad jag eller någon annan skriver i denna fråga eftersom ni redan verkar ha bestämt er. Tyvärr måste jag säga!

Jag har jobbat som lärare och rektor på gymnasieskola i 15 år och det finns nästan alltid en tjej som är gravid eller har barn , främst på de yrkesförberedande programmen. Jag har med andra ord erfarenhet av ett drygt  50-tal tjejer i åldrarna mellan 16-18 i denna situation från tre olika gymnasieskolor i både mindre och större kommuner.

Två av dessa drygt 50 tjejer fungerade det bra för under skoltiden!

Alla övriga hade problem med skolan (närvaroproblem p g a sjuka barn, svårt med studiero, dålig motivation m m). Ungdomsgymnasiet är inte så flexibelt upplagt att det fungerar vidare bra med individuellt anpassade studier, åtminstone inte den kommunala skolan, kanske är vissa friskolor bättre  på detta. Till detta kom problem med boende, ekonomi, relationer både med fadern och med den ursprungliga familjen, kontakter med soc och så vidare.
För att ytterligare komplicera det hela så var det ganska många som då valde  att skaffa ytterligare ett barn i den kaotiska situation som redan rådde.

De två tjejerna det fungerade bra för hade följande gemensamma förutsättningar
Goda studieresultat sedan tidigare
Hög motivationsnivå inom de flesta områden
Stabil familjesituation i sin ursprungsfamilj där båda föräldrarna (mormor och morfar) ställde upp till 100%
Rimlig förväntan på vad det innebar att ha barn
Oplanerad graviditet som upptäckts sent

Den ena tjejen fortsatte med barnets far, den andra var själv med barnet men båda klarade gymnasiet och tog studenten med endast ett års försening.

Ingen av de övriga är eller har varit i närheten av att ta studenten och tyvärr med 15 års facit så har det fortsatt att trassla för nästan alla av dem även efter att de fyllt 20 och har försvunnit ur gymnasieskolans syn.

Var rädd om dig och försök att vänta tills du åtminstone har gått ut gymnasiet. Allt blir så mycket lättare då.

Jag förstår inte vitsen med din tråd.. För du kan inte ta till dig att det faktiskt finns dem som inte delar samma uppfattning som du. Och nej, du verkar inte särskilt mogen för din ålder..

Min bästa vän blev gravid som 16-åring. Hon är den mest fantastiska kvinnan jag känner. Hon har nu två barn, en fin lägenhet och ett underbart jobb där hon tjänar otroligt mycket pengar! Barnen rider båda två och går på diverse aktiviteter. Enda nackdelen är att eftersom hon är chef så har hon långa dagar så det blir mindre tid med barnen. Men nu under semestern passar de på och har massor med kvalitetstid tillsammans.

Min poäng är...det behöver inte gå åt skogen bara för att man får barn när man är ung, och att komma med en massa påhopp och kritik stjälper mer än det hjälper.

Jag är 22 år gammal! Jag fick min son 3mån sen. Har inget jobb, och får det lägsta SGI! och är ensamstående.
har eget boende och ska vara mammaledig tills nästa höst 2011. Då ska jag börja plugga, sonen ska såklart börja dagis då.

Det här har ingenting med åldern o göra! Även en 35 årig kan vara jätte omogen för att skaffa barn, jag tror att ingen är riktigt redo för att skaffa barn, för ingen kan förstå hur det är att ha barn innan man får det, och det är ingen lek, det är ingen docka man kan lämna då man vill, och behandla som en docka heller.

Klart jag har fått mycket hjälp av släktingar,vänner osv. men det är ändå mitt barn och JAG måste ta hand om honom. Jag ångrar mig absolut inte, men jag skulle ha nog väntat några år till, och skaffat en riktig MAN som skulle ha orkat att hand om sitt barn och hjälpa mig, Jobbat upp mitt SGI.

Men jag hade inget bra liv då innan jag blev gravid så han är min räddare kan jag nog säga!
Man måste lugna ner sig, man kan inte tänka på sig själv längre.

Det är 24/7 du måste ta hand om ditt barn, även om någon annan tar hand om ditt barn måste du själv göra det samtidigt.

Jag kan inte säga att du är omogen att ta hand om ditt barn, du verkar vara vettig och planerar det.. men jag kan ge dig råd att vänta ett par år till och lev livet och gör allt du alltid drömt om innan du skaffar barn. Det är inte lika lätt och göra allt sen med en liten.

Om man tänker på ekonomin, så hur i helvete kunde dom ta hand om sina barn för i tiden? hur lever barn i afrika och alla fattiga länder?? Här i sverige får man alltid hjälp, och om man tänker på ekonomin kan man aldrig skaffa barn tycker jag. Vi som är vana att leva med lite pengar kan ordinera det så att vi klarar oss med lite pengar.. Och det vi kastat bort innan till andra saker går till barnet istället.

Jag har det lägsta SGI nu och får ändå nästan 9000kr i månaden, och det är mycket pengar för mig. Vi klarar oss jätte bra! Sen kommer jag antingen studera/jobba nästa höst, så det är inga problem!

Jag tror du kommer klara det lika bra som jag så jag vill önska er all lycka, men tänk noga!

Personligen tycker jag det är idiotiskt att PLANERA ett barn när man är så ung. Skulle man råka bli gravid och inte vill göra abort är det en helt annan sak.
Men att planera det?
Nej, jag tycker itne det är någon bra idé.
Men det är ju ett fritt land.
Lycka till.