Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Hej tjejer och tack för att jag får följa med er i tråden 

Jag har känt mig både ledsen, orolig, trött och förtvivlad över beskedet om att jag har ett missfall på väg ut. Har därför inte orkat skriva något. Jag trodde inte heller att det skulle ta sån tid innan det kommer ut! Det började med en större blödning på onsdan, bruna flytningar tors-sön och på sön började jag återigen blöda färskt blod. Kände då som kramper/småvärkar i underlivet/svanken och kunde räkna minuterna emellan. Sen igår kväll har det varit mellan var tredje, varannan minut, inatt kändes det som varje vaken minut. Jag tycker att något borde komma ut nu! Hur var det för er?? 

 

Ja, det bästa är ju att inte försöka alls utan bara låta allt vara. Det var så jag blev gravid innan MF och det var så skönt! Nu gör jag allt för att inte hålla på och planera men det är inte helt lätt. Det är svårt att få det så där avspänt som förut.

Sköt om dig och försök tänka på annat och göra roliga saker i sommar! Jag ska försöka med samma sak jag med :)

Precis samma här, svårt att tänka på andra saker. Sitter på BIM -6 jag också och bara väntar. Har tagit gravtest igår och idag (minus såklart) av någon konstig anledning då jag sett att någon plussat så tidigt som BIM -8. Vad man ställer till det för sig istället för att vänta. Vill så gärna ha ett nytt pluss nu, orkar inte med stressen och ovissheten att inte veta NÄR man äntligen får bli mamma.

Samtidigt känns kroppen ungefär lika som innan jag plussade förra gången, jag har fått massor med fula stora hormonfinnar (det kan jag få vid PMS också, men sällan såhär många), lite halvt öm under brösten, molvärk och grinig med dåligt tålamod. Det suger att PMS och gravsymptom är så lika. Bläääää

åh, skrev ett jättelång meddelande som bara försvann, internetet här krånglar! Blir en sammanfattning..

Längtan - skickar en stor kram till dig!  Jag håller tummarna för att plusset snart dyker upp hos dig! Låter annars som en klok strategi att ta en paus, o så är du jättevälkommen hit när du orkar!! Jag känner lika dant, blir det inget denna månaden så får jag nog lägga på verkstaden o FL på is ett tag... blir lätt lite föööör bra!

Havsklippan - usch, det är verkligen jättejobbigt att vänta på att blöda klart! Hur mår du, har du ont? I vilken vecka fick du ditt mf? Du har inte funderat på att kontakta gyn eller en BM o fråga om dina sammandragningar? Mitt senaste mf var i v 6, fick som en rejäl mens.. Inte ondare än mensvärk, och inga sammandragningar..

Pinklove - visst är det jobbigt när man inte kan tänka på annat än att testa testa!! Jag har redan börjat fundera på om jag inte ska testa, (inte logiskt, jag vet!!) o jag har inte bim förrän 2 juli!! Håller tummarna för dig iaf!

mimmi80: Jag fick "störtblödning" i ons, v 6+1 utan smärta men svag mens/molvärk, och sen igår, 6+5 har det känts som riktiga kramper, ja sammandragningar som jag beskrev förut. Har ont i svanken, magen och höfterna och får dra efter andan när det släpper. Mellan kramperna mår jag helt ok. Men min tolkning av det hela är att det som ska komma ut inte har kommit ut och att livmodern därför har sammandragningar tills den gjort rent hus!?!  Och tills dess kommer jag fortsätta ha ont... (?!?)

Men sen undrar jag hur det har varit för er, att när missfallet väl ägde rum, hade ni ont under blödningen som kom efteråt? Jag tänkte om man kanske kan fortsätta ha ont även efter missfallet men jag tycker inte att det borde vara så? Eller? 

Jag ringde faktiskt till min BM-mottagning idag och berättade vad som hade hänt och att jag därför inte behövde min inskrivningstid. Jag glömde fråga henne om sammandragningarna och kom på det när jag redan lagt på luren. Men jag tänkte ringa till gynakuten där jag var och fråga dem om inget mer händer under kvällen/natten. 

Havsklippan - fick oxå mitt mf då... för mig var det inget direkt som "kom ut" utan bara blod, en del klumpar (ursäkta) men det kan jag ha ändå vid min vanliga mens.. Som sagt, inte ondare än vanligt, o inga sammandragningar som du har. Däremot har jag ibland kramper när jag har mensvärk, o de känns nog ungefär som du beskriver dom, men med ont i magen, inte i höfterna o svanken.. Mins mest  min oro för att det verkligen skulle "komma ut något", ett litet foster eller så, men det är ju så tidigt så det finns nog inte så mkt.. Ring du gyn tycker jag o kolla med dom, om inte annat så kanske det hjälper mot din oro.. Jag var på gyn o kollade mig, innan mf´et hade startat ordentligt, då jag blödde lite/hade bruna flytningar. Vid gynbesöket kunde läkaren inte se ngt utan sa att det var mf, o efter besöket startade blödningen ordentligt. Där efter var det som en vanlig mens, och fick äl direkt efter.. Plussade då igen, men mensen kom vid BIM så tidigt mf då med.. Så här är jag, har nyss haft äl o funderar på om det överhuvudtaget är möjligt att plussa för tredje månaden i rad...? Känns inte så troligt..

Havsklippan- Jag hade som du, dock endast under ett par timmar. Men när "hela kittet" kommit ut så var allt som bortblåst. Sen var det bara att fortsätta blöda/bruna flytningar ca 2 v. efter det. Jag hade en MA som startade i v. 10. Men den lille hade slutat växa i v. 8.

Hej tjejer... hoppas era blödningar och smärtor ger med sig snart... :(

Längtan! Ta en paus  du! Låt själen få lite ledigt från alla tankar.. det är inte lätt men ibland hjälper inte FL till precis.. eller datorn över huvudtaget...

Själv har jag lite molvärk... idag har jag varit på ett vedervärdigt humör.. började fräsa på sambon redan 0600 i morse... ville klappa till en kvinna på pendeln för att hon tuggade tuggummi och fräste åt en patient... som visserligen är en apa och har fräst på oss i 4 veckors tid... det intressanta blev reaktionen när man fräste tillbaka.... totalt spak. *lite dåligt samvete*

Var så surig/ledsen/knäpp att jag skippade picknick med jobbarkompisarna idag och åkte hem. Fick mat av underbara sambon och somnade i hans famn i soffan.
Nu är jag toktrött och tnker sova för natten!

Fy fan vad jag är skengravid! hahhaha!

Köpte en kur pergotime idag. Lika bra tänkte jag. Får säkert mens på torsdag/fredag. Känner mig inte som vanligt, men antagligen inte heller gravid. Känner mig mest bara lite sur och nere för att kroppen är trögfattade och att det säkert kommer ta tid innan det blir ett syskon.

Får njuta av sommar och sol och midsommar istället. Skall bli härligt med lite ledigt.

tack tjejer... <3