Gaby 01 skrev 2010-05-01 22:25:28 följande:
Mina barn är mina ansvar och det försöker jag följa till punkt och pricka men alla som har barn vet att barn kan ha väldigt egna viljor och det är vi vuxna i samhället som ska se till att barnen ska vara trygga. Även du som hundägare ska se till att barnen är trygga i mötet med din hund oavsett var när hur mötet sker. Och just mötet mellan hund/barn blir så fruktansvärt orättvist styrkemässigt. Ett barn har absolut inget att sätta emot ifall en hund väljer att bitas. Ungefär som en liten hundvalp inte skulle ha något att sätta emot en vuxen människa med en slägga. Och åter igen, du måste se till att din hund är trygg i andra människors tillvaro, först då är du en bra hundägare.
Så kontentan av det hela är att det är helt ok att du brister som förälder men det är inte ok om en hundägare brister?
Att barn inte skulle ha något att sätta emot en hund är skitsnack. Det handlar inte om storlek. Det handlar om att lära barn hur man hanterar hundar. Min brorsdotter styrde och ställde med våra hundar som 3-4-åring och gör så än idag. Och då har vi extremt driftstarka hundar som används i skyddstjänst. Det beror inte på att hon är exceptionellt duktig med hundar utan på att hon har och tar en självklar plats. Har också en systerdotter som vid 1,5 års ålderdomderat en hård och dominant tjänstetik. Märker hundar att vederbörande kräver sitt utrymme så spelar varken ålder eller storlek någon roll.
Varför denna avoga inställning till att lära sina barn att hantera hundar?
Det torde vara bättre än att lära dem att de får göra vad de vill och hundar ska vara snälla mot dem.
