Mola/Druvbörd

Mitt första inlägg här på FL, tyvärr av en tråkig anledning men jag kände verkligen att jag behövde skapa en användare och skriva i den här tråden.

Blev gravid i början av september, första barnet och jag och min pojkvän var jätteglada och förväntansfulla. Men samtidigt så var jag orolig så där som man blir direkt efter att ha fått ett positivt graviditetstest, skulle jag få behålla det? Oroade mig mycket för missfall, min värsta mardröm från dag ett var att råka ut för MA. Hade tur och fick göra ett tidigt VUL i v. 6, fick se en bild på det lilla fostret som fanns i min mage men det var för tidigt att se hjärtslag. Ungefär i samma veva började jag må illa, fick svårt att äta och blev jättetrött. Men det gjorde ingenting för det var bara en bekräftelse för mig att jag var gravid, och jag var beredd på att stå ut med vad som helst för att få det lilla livet i min mage. 

Sen den 19 november var det dags för det efterlängtade första riktiga ultraljudet (KUB), jag var i v. 13+3 och allt hade sett normalt ut hittills, jag hade inte blött en droppe under graviditeten men däremot varit väldigt trött och illamående. Jag var så orolig att jag nästan mådde illa, och så fort bilden kom upp på skärmen så fick jag mina värsta farhågor besannade. Där var min livmoder som en stor mörk massa, och nere i ena hörnet låg ett litet foster, alldeles stilla... Jag förstod direkt, men det dröjde en stund innan barnmorskan sa något, hon zoomade in bilden och mätte och hade sig men sen sa hon att vårt barn tyvärr hade slutat utvecklas och att hon inte såg några hjärtslag. Hon hämtade in en kollega som bekräftat det hon sett, men det var även något annat som intresserade dem - moderkakan såg konstig ut, det var som cirklar eller blåsor i olika storlekar inuti den, till och med jag såg det. Och barnmorskorna pratade om att det kanske var det som hade fått mig att må så illa, men jag förstod inte då hur det hängde ihop... (Nu förstår jag att utseendet på moderkakan fick dem att misstänka mola, och att de visste att man fick höga hormonnivåer av detta men det sa de inget om till mig, de ville väl låta en läkare titta först).

Barnmorskan sa att hon skulle skicka en remiss till läkare för att göra nytt UL och därefter skulle jag få invänta missfall eller göra medicinsk abort. Fick veta att det kunde ta en vecka bara att få läkartiden... Kändes inget vidare att åka hem från ultraljudet med vetskapen om att jag hade ett foster i magen som troligtvis varit dött i en månad (storleken överensstämde med 9 veckor).

Väl hemma började jag googla på blåsor i moderkakan och förstod då att det kunde vara en mola, blev jätteorolig (som att inte sorgen över MA var nog, så kunde min graviditet ha gjort mig sjuk?!) och ringde gynmottagningen som lät mig komma in på UL redan dagen efter. Läkaren bekräftade det barnmorskorna tidigare sett, och eftersom att det fanns risk för mola så blev jag bokad för skrapning redan dagen efter.

Konstig nog så blev jag inte lättad över att slippa vänta, på något sätt så ville jag ha kvar mitt barn i magen ett tag till, allt gick så fort. Ena dagen var jag gravid och skulle få göra ett efterlängtat ultraljud och nästa dag så var mitt foster något skadligt som bara skulle bort så fort som möjligt! I alla fall så kändes det så. Och det konstiga var att jag ändå var lite glad den dagen hos läkaren, för när jag nu visste att fostret inte levde så slapp jag chocken från dagen innan och kunde koncentrera mig på att titta på skärmen och se att det faktiskt fanns ett litet foster där, mitt barn, en människa i miniatyr med armar och ben. Och på något sätt var jag glad och stolt mitt i sorgen över att jag faktiskt hade en liten bebis därinne i min mage, hjärtslag eller ej. Så jag ville egentligen inte ta bort den, ville få bara vara kvar i graviditeten ett tag till. Jag ångrar så mycket att jag inte bad om att få en bild från det ultraljudet, att ha kvar som minne efter det barn som skulle ha blivit mitt förstfödda. Men jag vågade inte fråga, det kändes konstigt, och läkaren trodde väl inte att det kunde finnas någon som ville ha en bild av sitt döda barn..? Men det ville jag egentligen.

Skrapningen gjordes den 21 november, under narkos och den gick bra, men tomhetskänslan som slog ner i mig som en blixt sekunden efter att jag vaknade upp igen var fruktansvärd. Jag var inte gravid längre, de hade tagit mitt barn ifrån mig. Så kändes det, och jag grät så mycket på uppvaket att de lät mig komma ner på rummet till min sambo nästan direkt. (Det gjorde inte saken bättre att jag på uppvaket låg bredvid en kvinna som just förlösts via kejsarsnitt, och jag hörde hur hon pratade med någon om vad bebisen skulle heta. Just då gjorde det väldigt ont, även om jag så klart unnar andra människor att få barn).

På måndagen efter skapningen så fick jag ta blodprov för HCG för att jämföra med värdet som togs innan operationen. Värdet hade sjunkit från 130 000 till 9000 över helgen, så det var bra, men läkaren tyckte att jag hade legat alldeles för högt innan med tanke på vilken vecka jag var i. Han lovade att återkomma så fort de hade fått provsvar från patologen dit "resterna" :´( efter skrapningen skickats. Läkaren sa att det kunde ta mellan 2- 5 veckor, men jag hade redan då läst i den här tråden mfl hur folk fått vänta länge, så jag frågade om det skulle bli klart innan jul i alla fall och det var han säker på. 

Jag blödde i två veckor efter skrapningen, sen höll det upp några dagar och började om. Slutade till sist i alla fall. Jag räknade dagarna tills läkaren skulle ringa, ville få svar och hoppades på att det inte var en mola så att vi kunde börja om och försöka få barn igen på direkten. Men jag hörde ingenting... Innan jul ringde jag upp läkaren som då hade fått ett preliminärt provsvar, men han ville inte berätta för mig vad det stod i det?! Vad är det då för vits med att ens skicka ut preliminära provsvar? Han tyckte dock att jag inte skulle oroa mig, och om det behövdes så skulle jag få behandling o.s.v.  och att det var onödigt att jag fick veta svaret nu för det skulle bara dröja någon vecka till innan det slutgiltiga svaret kom. Jo tjena. 

Idag, den 9 januari - 7 veckor efter skrapningen! - så ringde jag upp läkaren igen som fortfarande inte hade fått något slutgiltigt svar..! Han erkände i a f att det hade tagit lång tid, och sa att han skulle ringa och skynda på labbet. Jag undrade om jag borde börja äta p-piller eller hur jag skulle göra (fick tillbaka mensen idag) och då utbrast han förskräckt att jag absolut inte fick bli gravid just nu. Bara det fick mig att känna att han sitter inne med mer information än vad han vill delge mig.. Så jag frågade om jag fortfarande inte fick veta vad som stod i det preliminära provsvaret och då sa han något i stil med att jag kunde förbereda mig på att det var en partiell mola. 

Så nu sitter jag, sju veckor efter skrapning och har fortfarande inte fått definitivt besked om jag har haft en mola eller ej. Och eftersom provsvaren har dragit ut så på tiden så har ju inte läkaren heller vidtagit några åtgärder ännu, i normala fall görs ju blodprov varje eller varannan vecka för att se att HCG sjunker. Men jag har ju inte tagit mer en ett prov efter skrapningen och jag oroar mig nu för om de ens kommer hinna ta något blodprov innan det har gått 8 veckor. För som jag har förstått det så har hur snabbt HCG-värdet går ner betydelse för hur långt graviditetsförbud man får. Om det går ner inom 8 veckor så blir det "bara" ett halvår, men i mitt fall - om de inte ens hinner kontrollera HCG-värdet innan 8 veckor har gått så finns det inte en chans att veta om det sjönk tillräckligt fort? Känns inte bra alls, att riskera att få längre graviditetsförbud bara för att provsvaren drar ut på tiden :( Plus att jag blir galen av ovissheten!

Längre inlägg än så här lär jag nog aldrig skriva, men det kändes skönt att få ur sig en del, är väl ett led i bearbetningen kan jag tänka mig...

För er som blivit "friskförklarade" från mola, fick ni OK att bli gravida direkt efter att sista provtagningen varit bra?

Eller vad hände efter sista provtagningen som var bra?!

Hur såg barnet ut när den kom ut?

Hej!

Detta svarar väl inte direkt på din fråga men, jag blev oplanerat gravid precis innan jag skulle ta mitt sista prov. Fick träffa en läkare som inte var speciellt glad över detta (proverna hade ju dock sett bra ut det senaste halvåret men tog nästan ett halvår innan värdet var bra)

Gjorde vul i v 8 och till vår stora glädje såg allt bra ut. Ett litet hjärta som pickade och inget spår av mola. Blev då friskförklarad.

Det intrycket jag fick av den läkaren var att han tyckte man skulle vänta ytterligare lite efter en friskförklaring.

Okej, grattis till er ???? Hur långt gången är du nu? Eller har ni fått?

Har tagit alla mina prover och alla har varit bra, men har nu väntat över en månad på att läkaren ska ringa och ge klartecken, men det tar sin lilla tid och han har ännu inte ringt upp...Vi vill ju så gärna börja försöka igen... Tror ni det är OK?

Tack! Vi är såklart jätteglada men oron finns ju där. Går snart in i v.10 så är ju alldeles i början än.

Hur långt grav. Förbud fick ni och hur länge har proverna vart ok?

Jag skulle ringa och tjata på läkaren som bara tusan!

Gud vad roligt :) Förstår oron... men det blir säkert bra denna gång... :D Nu är det eran tur! Får du tätare kontroller nu? Hur ofta?

Upptäckte mola i juni, fick grav. förbud i 6 månader och har tagit blodprov minst 1 gång i månaden sedan dess som alla varit bra sedan dess... Hade sista blodprovet i slutet av december som var bra!!! Men får inte tag i läkaren... Vet du om det normalt sätt är någon efterkontroll eller liknande innan man får börja försöka igen?! Vi vill ju så gärna!!!

Ja det känns jätteskoj så nu. Hoppas vi att det är vår tur :)

Hoppas på extrakontroller, ska till bm nästa vecka så tänkte höra då om det finns möjlighet till det.

Vet inte om man gör någon kontroll efter avslutad provtagning faktiskt. Tycker all info vi fått om detta molahelvete vart väldigt dålig. Hoppas du får tag på din läkare snart (eller ring Gyn och be att få prata med en annan läkare) så jobbigt att gå och vänta på svar!

Önskar er all lycka och att det snart ska vara er tur med! :)

Får inte tag i någon som kan svara på mina frågor... Som du säger har informationen ständigt varit dålig och tam :( Men vi är väl så få som får skiten...

Men har du inte haft någon extra kontroll innan v10?!

Tack och detsamma till er :)

Någon annan som vet vad som händer efter en mola/druvbörd?