Mola/Druvbörd

Ja, molan var vår första graviditet också och jag är precis som du... Oroar mig massa för att det är något annat fel på mig och att jag aldrig kommer kunna gå igenom en "normal" graviditet... Men det beror säkert också på att det finns så lite forskning/kunskap om vad det verkligen beror på och varför man får det?!

Varför fick du betala för kub? "Ingår" inte det hos er?! Ja, jag kan tänka mig att om allt ser bra ut efter det så kan man i alla fall släppa på oro om mola... Men ingen uppföljning alls mellan v13 och v20?!

Ja, vi har använt ägglossningsstickor någon månad men samtidigt vet jag inte om det stressar ännu mer? Och som sagt, stämmer de alltid?! :-/ Det bästa vore kanske att släppa helt och bara njuta av livet och varandra och så blir det när det blir, samtidigt är det svårt när man vill så mycket Sen tar det väl tid för kroppen att "återhämta" sig efter allt man gick igenom med...

Har du någon mail jag kan maila till?!

Jag förstår din oro, jag gick igenom exakt samma sak. Jag frågade min privata läkare om det kan vara så att man har kärnlösa ägg som gör att det blir en mola varje gång man blir gravid. Han sa att det inte kan vara så, att vi bara hade otur att ett tomt ägg blev befruktat. Om det stämmer eller inte vet jag faktiskt inte.

Jag vet att ägglossningstesten inte stämde på mig. Jag blev ju gravid trots att testen sa att jag inte hade ägglossning. Jag var även och tog blodprov för att kolla ägglossning en månad och det bekräftades att jag hade ägglossning, trots att testen sa att jag inte hade det. Med andra ord, de kan visa fel. Stressa inte över vad ägglossningstesten visar, det ger bara onödig stress!

Har du regelbunden mens och hyfsad koll på när du har ägglossning? I såna fall tycker jag att ni ska kasta stickorna, slappna av och ha sex frekvent runt den tiden.

Jag mätte faktiskt min kroppstemperatur varje samma tid varje månad. Genom att följa kroppstemperaturen kan man se när ägglossning har skett vilke lugnade mig för då visste jag i alla fall att kroppen fungerade som den skulle. Det är såklart lite jobbigt att ta tempen varje morgon men om jag skulle rekommendera något som faktiskt hjälpte mig så var det att kolla tempen. Jag hade en app där jag förde in mina värden, appen gav mig diagram och visade när ägglossningen troligen skett.

I slutändan kände jag mig som mest avslappnad när jag visste att kroppen fungerade som den skulle, att ägglossning inträffade varje månad. När jag visste det så släppe vi på all annan babystress och då tog det inte mer än ett par månader så blev vi gravida.

Tänk på att prata med din sambo också. Han kanske går och bär på en massa tankar och en massa oro som sätter hjärnspöken i hans huvud. Det är ju viktigt att även han slappnar av.

Här i Uppsala får man bara KUB gratis om man är över en viss ålder. Jag är 30 år så jag fick betala.

Det enda jag har fått genom min graviditet som har haft att göra med molan var ultraljudet i vecka 8. Efter det är det ingen som har nämnt något eller erbjudit några kontroller. Jag tolkar det som att det var standard att få ett ultraljud i vecka 8 och sedan ansågs graviditeten vara som vilken annan graviditet so helst.

Jag vill inte skriva ut min email här men du får gärna skicka privat meddelande till mig här på Familjeliv om du vill!

Får du mina mail?

Inte säkert jag gör rätt...?

Hej Mymlan,

Jag har precis som du nu fått diagnosen invasiv mola. Min tumör har inte spridit sig men sitter i livmodermuskeln och är cirka en decimeter. Vad fick du för information om framtida graviditeter? Jag ska göra ett ultraljud för att se hur skadad min livmoder blivit av tumören när jag är så att säga frisk igen. Det verkar som att problemet inte ligger i att bli gravid utan kring förmågan att bära ett barn om man har en försvagad livmoder.

Jag var gravid i v. 14 började plötsligt blöda. Åkte in akut och på ultraljud såg de en liten blödning. Blev sjukskriven med kontroller varje vecka. Bebisen verkade må bra men blödningen blev värre. I v 18 tittade en annan läkare på ultraljud och då konstaterades mola efter hcg tagning med resultat på 300 000!

Jag hade alltså en komplett mola med ett friskt foster i v 18. Mitt barn brottades med en tvilling. En tvilling som var en tumör. Detta skakade sjukvården. Jag fick avbryta och föda ut både mitt barn och Molan. Hemskt upplevelse, med risk för mitt liv.

Går nu på provtagning varje vecka och det går sakta neråt!

Dansös, oj vad jobbigt för dig! Det har hänt några gånger att kvinnor vid förlossningen fött ut både en frisk bebis och en mola. Men man valde alltså att avbryta din graviditet? Vilket sjukhus var det? Vad gjorde läkarna för efterforskningar innan? Hur mår du nu? Stor stor kram till dig, hoppas dina värden sjunker snabbt.

Molan var större än barnet, växte i rasande fart. Enligt läkarna var det risk för mitt liv om jag inte avbröt akut. Mitt hcg steg hela tiden. Och jag kräktes rakt ut varje dag. Jag hade ont och det blödde. De gjorde fostervattenprov men väntade inte på resultatet. Läget var för akut. Blev inlagd samma kväll. Sen var helvetet igång!

Fostret var friskt i det läget men minskade hela tiden rörelserna, blev långsammare och långsammare. Han hade det kämpigt.

Jag mår skit, kan inte uttrycka det annorlunda. Mitt hcg är idag på 4 och jag hoppas det stannar där!

Dansös, men hjärtat.... fy vad jobbigt. Stackars din lilla flicka, så otroligt onödigt. Den här sjukdomen är ett rent djävulskap, och tyvärr gör man inte mycket här i Sverige för att skaffa sig mer kunskap. Det finns ett sjukhus i England som specialiserat sig på trofablastsjukdommar (som de kallas), de kan mycket mer. Men det verkar ju som att din kropp har svarat bra, så hoppas du ska slippa mer av detta. Får du hjälp? Kurator, psykolog? Stor kram, och hoppas dina värden stannar nere.

Någon som är kvar i den här tråden?

Jag tittar in ibland men hör har blivit ganska tyst.