haha ta det lugnt och 2,5 åring nej den kombinationen går ju inte riktigt ihop sig nej. men på nått sätt tror jag de små förstår att man behöver vila och ta det lugnt på ett annat sätt Samuel är mycket lugnare nu när han och jag är ensamma och när pappan kommer hem blir han på bästa bus humör igen, han vet dock inte om att det bor en bebis i mammas mage ännu att berätta för honom är ju detsamam som att berätta för hela världen och det vill vi hellst vänta med till efter iallafall det första ultraljudet, orkar inte med massa "peppiga komentarer"
ja tänk vad skönt om man kunde få ett schema tidigt för vilka kontroller som skall göras och framförallt NÄR så slapp man ifrån mycket oror och ångest kan jag tänka, hoppas du kan få det
www.familjeliv.se/Medlemsgrupper/anglaforaldrar-104/forum/m58281116.html
här är en stängd tråd för er gravida :D är ni inte medlemmar så ansök! här inne kan man få va hemligt gravid så länge man känner för det eller som öppet gravid diskutera sånt som anhöriga och vänner inte får läsa.
hela gruppen är låst och "gömd" så endast medlemmar ser aktiviteterna i trådarna
välkomna in!
Hur täta kontroller gick ni på i gravidteten efter den som gick fel eller vad man ska säga?
Jag vill ha så täta kontroller och så många ultraljud jag bara kan få utan att det skadar. Man kan inte kolla ofta nog och om det är något så vill jag gärna att de upptäcker det i tid så man kan göra något!
Jag har i alla fall fått bekräftat idag (konstigt är ju söndag) av min läkare att jag får ultraljud den 28e :D Överlycklig! Känns som att det är okej, magkänslan säger det så är inte lika orolig som graviditeten som slutade i missfall. Känner mig lite lugnare. Men samtidigt säger huvudet "det kommer inte finnas något hjärta som slår den 28e" typ och saker som "blir det inte missfall kommer den dö senare i graviditeten, under förlossninegn eller strax efter". Suck.. försöker få magkänslan att vinna över huvudet. Förut har det varit en magkänsla som sagt att det kommer gå fel men ett huvud som sagt "det händer inte dig".. nu är det tvärtom, så jag HOPPAS!
ul; v.9, 18, 20, 24, 26, 30, 34, 35, 36, 36+4 blev tätt i slutet för vi åkte in och sista för att veta innan snittet
bm; v.5, 10, 16, 20 och från v.24 2ggr/veckan, ett tag 3 ggr/veckan
2 glukosbelastningar, 2 svängar till fl...de va nog de ;)
typ något sånt upplägg jag skulle vilja ha för mitt psyke. Jag tycker det känns som att det skulle kännas tryggare om man fick vara där ett par gånger i vecka i slutet bara för att. Bara för att få veta att det är bra just nu. Vanligtvis går man ju typ aldrig känns det som.
Varför gjorde du två glukosbelastningar? och när fick du bli snittad och varför tog du snitt?
Jag tänker jättemycket på när det blir vecka 35+.. då vet i sjutton om jag kommer leva utan panik..
Åh, jag var på toa förut och det kom lite blod.. ringde sjukvårdrådgivningen som bad mig vänta tills imorn och ringa gynakuten.. Varför varför varför?!
starbright - Förlåt om mina ord gjorde ont 
Jag menade verkligen inte att såra någon Jag återberättade bara vad överläkaren på mitt sjukhus sa.
Vår efterlängtade Elvira kom i onsdags med ett tidigarelagt planerat snitt, det blev 37+2. Hon vägde 4050 ch var 50 cm lång, så en riktig knubbsäl 
Vi är så lyckliga och tacksamma och har nog inte riktigt fattat att hon är hos oss nu. Hon har för övrigt redan skrämt skiten ur oss på BB genom att bli blå i ansiktet när hon sög på makens finger. Blev 1,5 dygn på neo för att kolla upp vad det var och slutsatsen blev att hon inte riktigt fattat att man måste andas när man suger också Så när vi ger henne flska måste vi ta pauser åt henne för att hon blir för ivrig.
Tack alla i den här tråden som stöttat mig genom graviditeten, speciellt Lanie, Esso och JennyC! Ni har varit ovärdeliga!
ska till gyn vid 11, blöder mer idag. Lika bra att sterilisera sig, jag ORKAR verkligen inte mer sånt här.
starbright - Förlåt om mina ord gjorde ont 
Jag menade verkligen inte att såra någon Jag återberättade bara vad överläkaren på mitt sjukhus sa.
Vår efterlängtade Elvira kom i onsdags med ett tidigarelagt planerat snitt, det blev 37+2. Hon vägde 4050 ch var 50 cm lång, så en riktig knubbsäl 
Vi är så lyckliga och tacksamma och har nog inte riktigt fattat att hon är hos oss nu. Hon har för övrigt redan skrämt skiten ur oss på BB genom att bli blå i ansiktet när hon sög på makens finger. Blev 1,5 dygn på neo för att kolla upp vad det var och slutsatsen blev att hon inte riktigt fattat att man måste andas när man suger också Så när vi ger henne flska måste vi ta pauser åt henne för att hon blir för ivrig.
Tack alla i den här tråden som stöttat mig genom graviditeten, speciellt Lanie, Esso och JennyC! Ni har varit ovärdeliga!
