Hamelisa, usch vad tufft! Jag är så ledsen att ni inte fick behålla er Oscar!
Det är absolut inget fel på dig som inte bara är glad. Men som du kan läsa av mina och andras tankar är det lätt att tro det, när alla hela tiden tar för givet att man ska vara det, eller ännu värre, förklarar för en att man borde vara det! Jag tycker det är asjobbigt, de får mig att känna det som att jag är nån onormalt hysterisk, överkänslig person som sörjer mina tvillingar så länge och oroar mig så mycket för vår nya bebis i magen. Därför är det så skönt att läsa att nästan alla andra i vår situation känner likadant. Det är faktiskt de andra som har helt fel när de tror att man borde ha "kommit över sorgen". Och vad jag förstod har det ju bara gått 9 månader sedan Oscar lämnade er, det är ju ingen tid alls för en sådan sorg. Hur skulle du kunna vara lycklig nio månader efter att er son gått bort? Och hur skulle du kunna ta bebisen i magen för givet efter det du varit med om?
Lanie, du har nog rätt, det bästa vore att vara sjukskriven och slippa se folk. Det går ju inte att uppfostra dem. När jag är hemma känns det mycket bättre, för barnen, min man och jag är i samma sits. Vi är lite försiktigt glada över graviditeten i smyg, men den där stora glädjen man känner när man tar sitt barns liv för givet, den väntar vi med tills vi har en levande bebis här hemma. Och jävlar vad skönt det ska bli att slippa arbetskompisarnas käcka kommentarer om magen!
Lämnar en efter en snabbvisit men hoppas komma tillbaka snart igen! Tog ett nytt CB idag och det var tvärnegativt...
Det är ingen som helst njutning att vara gravid!
Nu är jag äntligen hemma igen och fått lite lunch i magen (vi hade tid 8.15, det går inte fort på sjukhuset....)
Vi fick samma läkare som i julas som jag inte gillade då. Han är helt klart inte lika empatisk som den andra läkaren, han är mkt mer logisk och distanserad. Han tyckte den snittid jag hade fått redan var för tidig 
Så han var inte sugen på att tidigarelägga det. Jag bröt ihop fullständigt och grinade så tårade sprutade och förklarade att jag tar hellre ett levande barn i kuvös än ett dött i magen, vilket han helt förstod. Han är orolig för att hon ska få andningssvårigheter om hon kommer för tidigt. Kompromissen blev att jag blir inlagd idag och får köra CTG morgon och kväll så jag känner att de kollar henne och han sa att det aldrig dött en bebis i magen när patienten var inlagd på det viset, en liten tröst iaf. Sen kanske kanske han kunde gå med på att tidigarelägga det någon dag, han vill nog först kolla om jag blir lugn av att ligga inne, helst vill han behålla den ursprungliga tiden, så vi får se helt enkelt. Håll tummarna för mig att jag slipper plågas länge till!
Kram på er och grattis till alla nygravida!
Knackar på här.
Det var längesen jag var här sist känns det som! Förlorade Gabriel i v 22 i aug 2007. Hängde på här inne under 2008 och Sander kom i dec/08. Fick missfall i slutet på januari och är nu gravid igen! Troligen 5+0 idag så jag törs inte våga ropa hej än på länge om alls. Helst vill jag snabbspola fram till januari! 
Knackar på här.
Det var längesen jag var här sist känns det som! Förlorade Gabriel i v 22 i aug 2007. Hängde på här inne under 2008 och Sander kom i dec/08. Fick missfall i slutet på januari och är nu gravid igen! Troligen 5+0 idag så jag törs inte våga ropa hej än på länge om alls. Helst vill jag snabbspola fram till januari! 
Knackar på här.
Det var längesen jag var här sist känns det som! Förlorade Gabriel i v 22 i aug 2007. Hängde på här inne under 2008 och Sander kom i dec/08. Fick missfall i slutet på januari och är nu gravid igen! Troligen 5+0 idag så jag törs inte våga ropa hej än på länge om alls. Helst vill jag snabbspola fram till januari!
grattis till plusset!
såg i senare inlägg att du ska få cerklage.. hoppas att allt går bra med det.. du har haft cerklage tidigare va?