30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Snow, åh jag var på väg att skriva grattis direkt när jag började läsa, men så läste jag vidare och såg att du är orolig att det inte är som det ska! Så himla tråkigt! Och jag vet ju hur jobbigt det är när man känner på sig att det nte stämmer, men ändå inte kan veta. Det är så jobbigt med ovissheten Jag säger grattis iaf, för att det har "tagit" sig, det är ju ändå ett bra tecken. Och om det inte går som du vill är det kanske lite tröstande att ni har de 5 år yngre embryona i frysen?!

Tack igen för all omtanke! LillA verkar som vanligt och jag har börjat landa lite, men känner mig lite "avstängd" än, jag har inte riktigt vågat tänka på det som hände utan kört på och gjort massa saker för att slippa tänka och för att inte jkännaefter hur trött jag är. 

Gabi, ja vi har fått stöd i att vi gjör rätt som har henne på sidan bredvid mig i sängen i hennes babynest och lite andra tips och råd. 

Stramalj, det hände på kvällen när vi skulle lägga oss, hon hade sovit i min famn så jag la henne på skötbordet i halvmörker och hoppades att hon skulle sova vidare när jag bytte blöja. Hon vaknade dock och var glad, men så plötsligt såg jag att hon inte fick luft och hur hon såg ut att kämpa för sitt liv. Jag lyfte upp henne och "dunkade" i ryggen, men det hjälpte inte, la ner henne på sidan och masserade, som de hade visat på BB när hon fick så. Det hjälpte inte, jag ropade på R som kom och gjorde som jag och efter vad som kändes som lång stund stund fick hon luft. Hon skrek och det varskönt, vi försökte lugna henne och kunde efter en stund lägga ner henne för att byta klart, då hände det igen. Inte riktigt lika länge, men ändå länge. Jag fick för mig att hon fått något i halsen som täppte till och sprang hysteriskt och letade efter nappen för att se om gummitutan hade lossnat. Men så var det inte. Hon lugnade sig igen, men jag tänkte att jag kommer inte våga lägga mig.

Vi bestämde att ringa 1177, och medan jag satt i kö hade hon flera korta stunder där hon kippade efter luft, maken gick runt med henne. När vi kom fram till 1177 och hon som svarade hörde hur hon kippade efter luft skickade hon ambulans direkt. DÅ först fattade jag, och blev jätterädd. Jag och lillA åkte med in, och då somnade hon i ambulansen och verkade andas normalt. När vi kom fram kunde jag inte stå på benen, var yr och matt och helt kräkfärdig, benen var som spaghetti så de fick köra mig på båren, kände mig urdum mitt i allt. Hon sov och det var fullt pådrag kring henne i akutrummet. De var jättebra och berättade hela tiden hur de tänkte och vad de gjorde. 

Jag trodde de skulle skicka hem oss och kände mig jätteorolig och samtidigt jättelarvig eftersom hon ju verkade må så bra hela tiden. Men den ansvarige läkaren som kom efter en stund sa att vi skulle bli inlagda över natten för observation. De skulle aldrig våga skicka hem oss, som han sa. Sedan var lillA, som jag skrev tidigare,  uppkopplad mot EKG, andningslarm och syresättning hela natten. Allt har ju sett bra ut hela tiden.

Jag postar så det inte försvinner.

Mosing, jag lät nog lite coolare än jag kände mig. Har varit lite rädd för att vara själv och har aktiverat mig mer än jag orkat. Sov ju inget alls den natten och nästan inget natten efter, men inatt har jag sovit mer, har inte kunnat hålla mig vaken fast jag försökt. Och jag börjar nog även koppla av mer eftersom hon är precis som vanligt. Hon har haft mer ont i magen dock, kanske för att jag slukade den lilla frukost jag fick på sjukhuset trots att det var mjölk och ost. Och jag har inte riktigt orkat hålla koll på mjölkfritt, så jag har gått runt och burit på henne många många timmar. När hon skriker så känns hon ju också så frisk på något sätt. Även om det förstås är jättesynd om henne som har så ont i magen är det mindre oroligt med skrik än när hon ligger och sover tyst. 

Stramalj, du frågade om strategi för att sova.Jag tänker att jag ska försöka lita på det som läkaren sa, att hon är så grundligt genomgången nu, att de inte hittar något alls, och att det är väldigt osannolikt att det ska hända igen. Dessutom tänker jag att det är viktigt att kunna leva som vanligt. Det är ju den strategin vi haft efter att A dog. Jag har funderat lite på andningslarm, men jag tror att det gör mig mer orolig och hypotesen är ju att det var något slem eller kräks som åkt ner i luftstrupen, och det sa de ju att spädbarn brukar reda ut själva.Jag försöker alltså att köra med logiskt tänkande mot oron. Och i går vaknade jag med jätteont på ena sidan av halsen och även om det försvann snabbt på mig, och de inte hittat något tecken på infektion hos henne, tänker jag att om hon hade så ont i halsen och lite svullet så kan det ha varit svårare för henne att få upp något som kommit i fel strupe. Så jag intalar mig att det var så. 

 

MrsFirren, fy för så hög feber och med minnet av den händelsen!   E är ju sällan sjuk, men han har flera gånger fått så hög feber när han blir dålig, runt 41 grader. En gång när han var pyttis hade han 41.4 och var helt borta, det var jätteläskigt. De har sagt att en del har benägenhet att få högre temp, så nu är jag lite coolare när det gäller E och hög feber. Han är ju nästan som vanligt när han har 39. Hoppas ni mår bättre nu!

Snow, ja de var så snälla på sjukhuset och sa att de ofta fick köra föräldrarna på båren och skojade tom om det lite. Skönt när de gör så, så att man känner sig lite mindre dum. Vi får fundera på om vi behöver hjälp med bearbetning. De sa att vi får ringa deras kurator och de skulle skicka alla journaler till BVC och sa att de hade skrivit att vår BVCsköterska skulle följa upp oss kring detta. Vi har ju många bra vänner och jag har fått fint stöd av dem, men jag var lite orolig för maken som inte pratat och som jobbat på massor. Men jag hörde nu att han berättat för vår goda vän (som var med mkt när A dog), så det känns bra att även han pratar om det.

snow ,stort grattis, vad skönt med starkt plus! Nu Håller jag tummarna för att det fortsätter lika fint!

Kate, åh den där virknålen kan få gräva bort min jätteonda punkt i ryggen Jag hoppas att du hittar något lagom att sysselsätta dig med. Jag önskar att jag hade orkat något när jag var sjukskriven, men det var inte mycket jag gjorde alls.Om jag skulle få göra om den där tiden önskar jag att jag hade fixat med mina foton och att jag skulle ha gjort så mycket ryggövningar jag bara kunde. Man glömmer hur mycket man bär och kånkar och när magen är borta är det inte mycket som håller upp kroppen längre.  

Elsis, jag är så imponerad över hur du råddar allt därhemma när maken är borta.Jag hoppas att A blir frisk och ingen annan smittad. 

Resande, attans vad mycket du hinner alltså! Jag är impad! Skönt att ni börjar landa i nya huset. Är ni fortfarande förkylda, eller mår ni bättre?

Elsis, förlåt, det var ju E som var sjuk, inte A.

Gabi, åh nu är det nära! Bra att ta bilen när det behövs, och att försöka spara på krafterna, de behövs.

Stramalj, hur går det med sömnen? Vaknar B fortfarande lika ofta på natten? LillA vaknar mycket mer sällan om jag inte har ätit mjölk eller ägg, och jag har hört om andra som märkt den skillnaden med, så det kan vara värt att testa. Och hon bajsar inte på natten då heller. Faktiskt bajsar hon då bara ca 1 gg per dag ist för 10-15 per dygn. Och kräks mycket mindre med.  

Och nu kom jag inte längre, lillA har jobbigt med magen och skriker för fullt.  

Elsis, usch vilken läskig olycka med handen, sådant kan ju gå illa. Och jobbigt när man känner sig skyldig, det är ju lätt att vara efterklok. Försök att inte gräma dig, man kan ju inte förutse allt. Jag och E bakar rätt mycket, och jag är lite tråkigt konventionell och gör det alltid för hand. Och så är jag lite klen så jag tänker alltid att det är nyttig träning

Resande, hoppas att du fick sova lite sen!?

Gabi, jobbigt med sd, men bra att ha funderat igenom barnpassningen. Kanske bäst att låta bli dammsugning ett tag med.

Kaz, stackars lilla P och er. Fick S dåligt samvete, eller förstod hon inte?

Resande, fy för fall i trappan. Det hände E en gång när han var ca 2år, men det gick bra det med. Hur mår S nu efter sprutorna?

Elsis, skönt att handen är bättre! Så underbart det lät att V skrattar så när syrrorna springer förbi

Ni som har små bebisar, eller bra minne, kunde era små sova väldigt djupt? Jag har fått för mig att de inte sover så djupt förrän de är i ett-två-årsåldern. Både A och E vaknade av minsta lilla, men lillA kan sova jättedjupt och ligger blixtstilla så jag blir så orolig att hon inte andas. Hon kan sova 2-3 timmar i sträck och har tom sovit 4 timmar flera gånger (A och E sov oftast 45-60 min i taget och aldrig mer än 1,5 h förrän E var 1,5år). Jag oroar mig för att det inte är normalt och undrar hur era bebisar sover?

Zenobia, så då är din Edwin lik min E, intressant att du ser samma mönster än.

Älgen, oj, så att du har behövt väcka dem tom. Har de fortsatt sova djupt sedan med?

Resande, ja här kan E föra fullt liv bredvid utan att hon reagerar, tur att hon inte är som A och E för då hade hon aldrig kunnat sova. Trist att Ns sömn blev sämre, jag väljer att tro att det för lillA är ett drag som inte går över För bortsett från min oro är det ju extremt lyxigt att hon kan somna så pass lätt, sova utan att vakna av minsta lilla och dessutom sova så pass länge i taget. Jag trodde inte att jag kunde få en sådan.

Hemulen, så där som V kan lillA också ligga med ögonen det ser verkligen se läskigt ut. Puh för er som har två som väcker varandra. Stackars M med mask. Svamp kan se lite vitt ut också, som en beläggning, eller vara rött och torrt. Eller så var det behandlingen. LillA har fått svamp i munnen som smittat mina bröst, särskilt ena, det känns som att hon suger ut krossat glas ur mjölkgångarna Vi har fått något att pensla på så nu är det lite bättre. Jag tror att det var det som var violett förr, (är gjöt nu) det borde ni kunna få och pensla på snippan från BVC. Kan ju vara värt att prova.

Asap, oj så skönt att alla tre sovit så, när det är så kan man ju orka fler barn Allvarligt så tänker jag så att sömnbristen är det absolut värsta med att ha barn och OM hon fortsätter sova så här kommer jag att få en helt annan föräldraledighet och även tiden efter det (de andra gångerna har jag ju varit som ett vrak mär det varit dags att börja jobba) men det är nog farligt att drömma för mycket om det.