Jag hade jätteproblem med att äta veckorna mellan 7-10. Därefter så vände det tvärt och jag är numera hungrig hela tiden istället. Har även lagt mig till med dumheter som jag VET att jag måste sluta med, men viljestyrkan tycks mig minimal just nu.
Det blir lite godis här och där. Onyttiga mattider eller mål med undanflykten "men under de där tre veckorna så kunde jag ju inte äta annat än enstaka frukt då och då... så nu känns det bara bra att kunna äta överhuvudtaget!"
Jag vet naturligtvis att det är fel, på samma sätt som vi alla här har vetat att våra forna matvanor ledde oss i fördärvet men vi var av olika anledningar maktlösa att stoppa det.
Det som jag hoppas på är att vettet skall återkomma snart, och att jag efter födseln kan ta en eller två turer med gamla hatade dietdrinkar för att 'reboot'.