• MEJ

    Trisomi 13 & 18

    Trisomi 13 och 18 - Tråd 8

    Här samlas vi som förlorat/ lever med barn som har diagnosen
    Trisomi 13 eller 18.
    Välkomna!

    Tråden startades hösten 2006 av Zemlan
    Några av oss har träffats i juni -07, november -08 och oktober-09.  

    Här är Tråd 7
    www.familjeliv.se/Forum-10-203/m47626018.html

  • Svar på tråden Trisomi 13 & 18
  • Lonse
    Upp i det blå skrev 2012-11-03 10:49:08 följande:
    Detta var i torsdags, all kontakt med kurator, socialstyrelse, sjukhus var redan ordnat. På måndag ska jag ta min tablett, på onsdag blir själva avbrytande i v20+2. Mer än halvvägs... Min sambo har tagit tag i sorgearbetet själv är jag bara tom, vågar inte känna efter. Bebisen sparkar mindre sen efter provet, men ger sig till känna från och till. Kanske var provtagningen för ansträngande för henne. Sparkar, buffar som jag njöt av förr ger mig nästan ångest nu. Tack alla ni härinne som tagit er tid att stötta. Kag kommer alltid att kolla denna tråd. Nästa gång kanske jag kan stötta nån. Det kommer ju alltid att dyka upp såna här fall, men som någon skrev tidigare i tråden, det kommer nog att födas alltfärre t13 och t18 barn pga dagens fostersiagnostik. Jag kommer heller aldrig någonsin veta om det här översätt beslut. Jag har slukat amerikanska sajter där mycketinfo finns. Det finns en del som visar att barn med trisomi på mindre än hälften av cellerna faktiskt kan födas friska... Men beslutet står fast, lätt är det inte.
    Jag visste inte att man kan ha trisomi i cellerna men ändå födas frisk... Förstår det är ett tungt beslut.


  • Upp i det blå

    Lonse det är inte vanligt... Inte många fall och gäller endast om mindre än hälften av kromosomerna är drabbade. I usa där många barn föds/inte avbryts finns sådana resultat. Men procenten/promillen är alldeles för liten för att våga hoppas på. Speciellt för oss som hade 98,4% chans att det skulle gå rätt. Är mera övertygad nu om att det här även är rätt beslut för mig. Har nästan tvekat hittills.

  • Mittänglabarn

    Oj här har det varit aktivitet.
    Hemskt ledsen att fler har drabbats av det vi fick genomlida.
    Beklagar att dom inte fick stanna.

    På söndag blir Milo ("skulle blivit") 2år. Det firar vi med tårta vid graven. Ballonger och presenter, ja det är så vi ville fira hans födsel i år.
    Tänk att vi fick ha honom i 20 hela dagar. Bland dom bästa dagarna i mitt liv!

    (Milo hade T18 han var en vecka gammal när vi fick veta detta)

    Stor varm kram till er alla. Hjärta   


  • EmmaE79

    Hej, jag är ny här på tråden. Vi har idag en dotter med T18 på 1 månad, hon heter Lykke och är helt underbar. Vi fick diagnosen 1 1/2 vecka efter att hon fötts. Vi har nu varit hemma från sjukhust i 3 veckor och försöker klara oss igenom vardagen som idag mest består av sorg. Vi vet att vi egentligen borde vara glada för de dagar vi får, men det gör ont att veta att vår älskade dotter kan lämna oss närsomhelst. Lykke har ett hål på 6 mm mellan kamrarna dessutom har hon bara en njure. Läkarna vet inte hur länge hon kommer att finnas med oss utan kan endast gå efter statistiken som säger att de flesta går bort de första levnadsmånaderna, vilket även dem tror. Ni som har barn som fortfarande finns med oss, hur gör ni vid infektioner? hälsningar Emma 

  • Heddan
    EmmaE79 skrev 2012-12-03 14:44:25 följande:

    Hej, jag är ny här på tråden. Vi har idag en dotter med T18 på 1 månad, hon heter Lykke och är helt underbar. Vi fick diagnosen 1 1/2 vecka efter att hon fötts. Vi har nu varit hemma från sjukhust i 3 veckor och försöker klara oss igenom vardagen som idag mest består av sorg. Vi vet att vi egentligen borde vara glada för de dagar vi får, men det gör ont att veta att vår älskade dotter kan lämna oss närsomhelst. Lykke har ett hål på 6 mm mellan kamrarna dessutom har hon bara en njure. Läkarna vet inte hur länge hon kommer att finnas med oss utan kan endast gå efter statistiken som säger att de flesta går bort de första levnadsmånaderna, vilket även dem tror. Ni som har barn som fortfarande finns med oss, hur gör ni vid infektioner? hälsningar Emma 



    Grattis till fina Lykke men beklagar diagnosen. Till oss sa de samma sak om Hedvig (och många andra i samma situation vet jag) men man vet aldrig hur det blir, kom ihåg det.
    Om hon får en infektion sätter de in antibiotika direkt. Hon har haft mest urinvägsinfektioner och en lunginflammation.
    Kram
  • Heddan
    EmmaE79 skrev 2012-12-03 14:44:25 följande:

    Hej, jag är ny här på tråden. Vi har idag en dotter med T18 på 1 månad, hon heter Lykke och är helt underbar. Vi fick diagnosen 1 1/2 vecka efter att hon fötts. Vi har nu varit hemma från sjukhust i 3 veckor och försöker klara oss igenom vardagen som idag mest består av sorg. Vi vet att vi egentligen borde vara glada för de dagar vi får, men det gör ont att veta att vår älskade dotter kan lämna oss närsomhelst. Lykke har ett hål på 6 mm mellan kamrarna dessutom har hon bara en njure. Läkarna vet inte hur länge hon kommer att finnas med oss utan kan endast gå efter statistiken som säger att de flesta går bort de första levnadsmånaderna, vilket även dem tror. Ni som har barn som fortfarande finns med oss, hur gör ni vid infektioner? hälsningar Emma 



    Grattis till fina Lykke men beklagar diagnosen. Till oss sa de samma sak om Hedvig (och många andra i samma situation vet jag) men man vet aldrig hur det blir, kom ihåg det.
    Om hon får en infektion sätter de in antibiotika direkt. Hon har haft mest urinvägsinfektioner och en lunginflammation.
    Kram
  • Lonse
    EmmaE79 skrev 2012-12-03 14:44:25 följande:

    Hej, jag är ny här på tråden. Vi har idag en dotter med T18 på 1 månad, hon heter Lykke och är helt underbar. Vi fick diagnosen 1 1/2 vecka efter att hon fötts. Vi har nu varit hemma från sjukhust i 3 veckor och försöker klara oss igenom vardagen som idag mest består av sorg. Vi vet att vi egentligen borde vara glada för de dagar vi får, men det gör ont att veta att vår älskade dotter kan lämna oss närsomhelst. Lykke har ett hål på 6 mm mellan kamrarna dessutom har hon bara en njure. Läkarna vet inte hur länge hon kommer att finnas med oss utan kan endast gå efter statistiken som säger att de flesta går bort de första levnadsmånaderna, vilket även dem tror. Ni som har barn som fortfarande finns med oss, hur gör ni vid infektioner? hälsningar Emma 


    Grattis till lilla tjejen! Ledsamt med diagnosen. Vi har en liten Love med trisomi 13 som nu är 4 1/2 år. Läkarna trodde att han skulle gå bort inom några veckor men han är en riktig kämpe!

    Det är en väldig blandning av olika känslor, speciellt den första tiden. Såklart är man glad för de dagar man får tillsammans, samtidigt är det en enorm sorg, och sörja har ni rätt att göra. Sen får man försöka göra det bästa av det, ta mycket foton och försöka njuta så gott det går av er bebis.

    Love har, peppar peppar, inte haft så många allvarliga infektioner. Förförra julen åkte vi in akut och då hade han lunginflammation, vilken nog varit det allvarligaste. Men lite penicillin så kunde vi åka hem direkt. Vi är noga både familjen och hans assistenter med handtvätt och handsprit. Han fick aldrig vara i affärer eller i större folksamlingar när han var liten. Ingen som var förkyld fick komma hem.

    De två första åren vaccinerades han mot RS-virus och nu får han vaccinering mot vanliga influensan varje vinter. Det är de extra åtgärder vi satt in. Sen åker jag hellre in en gång extra vid förkylningar så läkaren får lyssna på honom. Tidigare har jag kunnat vara inne och kolla honom ett  par gånger i veckan men nu när han är större är han mer stabil vid förkylningar, och vi har lärt oss hantera dem. Vid snorighet så ofta ofta koksalt och suga med näsfridan så han inte har kvar det i sig. Extra vätska då han alltid har bakterier i urinen så han kissar ofta annars blir det urinvägsinfektion när kroppen är nedsatt.

    Nu har jag precis varit och hämtat honom och assistenten på förskolan då en pojke blivit magsjuk inatt så hoppas vi han klarar sig. Så så är vi extra försiktiga, även med storebror. Går det magsjuka i hans klass så får han vara hemma.

    Oj, vad jag babblar på som alltid.... Jag svarar jättegärna på frågor och funderingar om ni har några!

    Hur funkar vardagen hemma?  Ungefär var i Sverige bor ni? Är det första barnet?
  • gutetösen

    Hej. Jag letar egentligen efter en tråd om trisomi 21, men har inte hittat någon passande. Vet inte om jag "passar in" här men jag presenterar mig och hoppas någon kan hjälpa mig vidare om jag hamnat fel!

    Den 9/11 föddes vårt andra barn, en flicka, i vecka 40+5 med urakut snitt. Hon levde endast i drygt en timme efter förlossningen. Vi åkte in den dagen pga att jag inte kännt fosterrörelser under morgonen, det visade sig sedan att hon låg i bajs och att det inte fanns något fostervatten kvar alls i princip, därav snittet. Vi fick senare veta att hon hade trisomi 21. Dödsorsaken har vi ännu inte fått veta, men ska in imorgon och få ta del av obduktionsrapporten. Jag letar efter fler som varit med om detta för att bolla tankar/känslor.m.m. med.  
     

  • Love83

    Beklagar verkligen gutetösen. jag vet att Alisa (sök på namnet bland medlemmar) förlorade en pojke när han låg i magen som hade trisomi 21 men det var även något annat som var anledningen till att han dog. det var många år sedan jag var i kontakt med henne. jag var själv i kontakt med henne när jag avbröt min graviditet innan vi visste provsvaren och trodde det var t-21.

    Men kan tänka mig att du kan få bra stöd där och ni har ju vart med om liknande.  

Svar på tråden Trisomi 13 & 18