Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

kolla in denna tråd också! Den är jättebra!

missade länken hi hi:

www.familjeliv.se/Forum-4-50/m61713114.html

Jag har nästan alla tidigare nämnda symptom (i omgångar) och nu har jag börjat känna irritation i ett öga, som att jag hade ett hårstrå som irriterar under ögonlocket. Har sköljt och tittat men hittar inget. Då börjar man bli lite orolig och vips som började det i andra ögat också. När man väl börjat känna av något så tänker man ju på det hela tiden och då känns det bara värre i ögonen. Jävligt irriterande. Är det denna oro och fokus på detta "symptom" som dragit i gång detta i ögonen tro?

Jag pratade med min terapeut senast idag och hon sa att om man känner nån symptom o tänker på det hela tiden så förvärras symptomen o man kan inte sluta tänka på att de är nått allvarligt. Jag har haft massa symptomer halva ansiktet domnade av o dimmig syn m.m. Nu har jag tjatat till min en röntgen på huvudet pga att jag är så orolig att det är en hjärntumör. Om det visar sig att det inte är de så hoppas jag att mina spänningar och oro släpper.

Vet inte om det beror på ångest. 18 år, går 3e gymnasie året. Otroligt lite plugg, inga läxor eller prov. 
Dock hade jag en lite sämre grundskole gång, framför allt 7-9 där klass"kompisarna" betedde sig väldigt illa mot mig, mådde ganska kasst utav detta och det påverkade både skolarbete och relationen i familjen. Nu trivs jag bra i skolan men det finns ju fortfarande sår kvar i familjen...

Jag anser även att jag har hypokondri, funderat på de mesta sjukdomar man kan tänkas ha, så som hjärntumör p.g.a huvudvärk och MS p.g.a myrkrypningar i vänstra ansiktshalvan. Felet är ju det att jag "googlar" mina symtom och givet visst kommer det upp "Vanliga symtom på hjärntumör, MS". Detta får mig att bli galen. Vill inte dö i förtid. Vi har ju hela livet framför oss! 

Har varit hos läkare och tagit några prover (detta innan jag fick hypokondri), framför allt för Borrelia som läkaren misstänkte. Hade en gammal, ut läkt borrelia infektion i kroppen men hade inga symtom på detta. Därför ville läkarna göra ett LP-prov för att utesluta neuroborrelios. Efter provet fick jag såklart en djävulsk huvudvärk, det var jag med på. Men fick även myrkrypningar i vänstra ansiktshalvan. Trodde jag höll på att få en ansiktsförlamning av borrelian. Men den sitter kvar även nu. Men fri från neuroborrelios var jag . Undertiden som jag hade dessa symtom så googlade jag alldeles för mycket. 

Sedan kommer andra tankar, fast dessa ändå ganska positiva. Spänningshuvudvärk p.g.a spända axlar, nacke och käke.  Funderar på om det kan bero på mina spänna käkar som jag upplever dessa myrkrypningar i ansiktet, eftersom musklerna ligger och pressar på nerven som kommer ut ur kraniet där? Får ibland klia som en dåre på hela kroppen för dessa krypningar.

Någon mer än jag som upplever dessa symtom? Borde jag vara orolig för min framtid?

Pilot93:
Jag har ockås myrkrypningar och de kommer i samband med stress, jättekonstigt. Eller i samband med frustration snarare.. Men då har jag myrkrypningar i hela benen och armarna. Ingen annanstans.

Jag tror din ångest annars är rätt vanlig, min syster låter som dig. Förstorar upp saker och blir orlig, dödsångest osv. Men det betyder ju inte att man ska behöva leva med det. Hon sökte hjälp och fick prata med kurator, annars föreslogs det medicin. Idag lider hon inte alls av det på samma sätt, trots att hon alrig började med medicin, utan hon läste massa böcker om ångest och fick hjälp av att prata om det med någon. Hon förstod sig själv mer då.

Varför ska du vara orolig om din framtid, vad menar du? Du kanske ska kolla upp det ytterligare men om det bara tsicker lite låter det ju itne så farligt. Har osm sagt så själv över hela kroppen, vet inte om det är inbillning eller va det är.. Men kolla upp det igen annars!

Anonym (rosa)

Hej!

Tack för ditt svar!
Jo jag upplever även myrkrypningar i benen vid olika tillfällen. Tror att allt beror på att jag överdriver allt. Det är ju normalt att det kan pirra i ben och ansikte. Ju mer en tänker på det desto värre blir det.

Det är skönt att läsa att det är fler än jag som upplever detta och sedan har blivit friska igen, även fast det kan ta tid.

Är mest rädd för nervsjukdomar, som MS. Onödigt att läsa massa symtom som man själv har så drar man snabbt en slutsats att jag lider nog själv utav det. Och ju mer man tänker på det desto mer tar det på ens psyke.

En stor förändring ska ske här och jag står gärna upp för andra som lider av det samma för att hjälpa till!