Autismtråd 9

Tack, det skönt att vara välkommen...

Många frågor kretsar i mitt huvud....

Hur lång tid kan en utredning ta?

Min tjej är 4 år och fick diagnosen autismspektrumstörning i höstas.

Hon är sen i tal och förståelse (ligger på en 2-årings nivå ungefär)
hon leker bredvid andra barn och inte med, hon förstår inte rollekar. Dessa symptom brukar väl vara ganska vanliga vid autism efter vad jag har läst och hört.
Sen brukar väl hon ha andra grejor för sig också. Maten får till exempel inte blandas ihop, hon byter kläder ca 10-15 gånger om dagen, hon får hiskeliga raseriutbrott flera gånger om dagen, har svårt för empati och knuffar och slår lillebror, gillar att gnugga hans öron, har svårt för att tvätta händer och att få vattenfläckar på kläderna. sen så flaxar hon med armarna och gör nåt läte när hon blir upphetsad för nånting. sen finns det hur många symptom som helst dessa är bara några

Våran autismutredning med Moa gick ganska fort. Dom spelade in Moa när hon lekte och ställde frågor och såg hur hon reagerade, sen så blev jag och min man intervjuade, plus att psykologen sedan tidigare träffat Moa och kunde göra en bedömning. Det gick ganska fort. Efter jul ska hon påbörja en BTI behandling.

Förstår att det känns tufft för dig nu, det kan kännas bättre på dessa sidor, då man vet att man inte är ensam

Välkommen hit.

Kram

The Black Lady skrev 2009-12-21 13:57:00 följande:

Välommen hit

Magen helt kort har M alltid haft problem med men det är mycket bättre sen vi började ge henne GF/CF kost

jag har svårt att hålla ordning på alla här, kanske vi skulle göra en presentationstråd?

Presentationstråd är inte dumt!!

Min M har inte problem med magen, men däremot lillebror på 3,5 år (NPF) har problem med svåra förstoppningar så att han tom har kräkt avföring. Han känner ingen smärta heller så jag vet inte om han har ont i magen,. Klagar ju aldrig. han får nu Movicol varje dag iaf o det har blivit bättre.

Välkomna alla nya . Här är lite olika träningslänkar. Ta en koll i tråden som heter länkar och behandlingstips också.

www.foraldrakraft.se/debatt/stora-framsteg-mojliga-for-barn-med-autism-ge-alla-chansen.html
www.banyancenter.se/
www.autismtreatmentcenter.org/
www.appelklyftig.com/samspel/index.htm
www.polyxo.com/floortime/buildingplaypartnerships.html
www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/habilitering_vid_autism/

Idag hade vi utvärdering med vår IBT handledare. Vi har tränat sedan mars i år och framstegen när det gäller språk och akademiska färdigheter är jag verkligen nöjd med. Jag tycker att sonen med autism är mycket bättre än sin tvillingbror på tex. räkning och bokstäver. Redan i somras då han bara var 2,5 år kunde han alfabetet och sprang runt och läste på bilplåtarna. Men i lekar är han ju hopplöst efter så klart. Finns inte mycket till låtsaslek. Kanske han pratar lite i låtsastelefon spontant eller leker att han tvättar kläder på sin höjd. Utbrotten och problembeteende har inte minskat alls och just nu är det väldigt mycket. ADL har han väl inte kommit så långt med heller. Så visst har vi mycket kvar att kämpa med, men det är ju kul att det går framåt på några områden. Sonen har ganska mycket vilja vilket gör honom motiverad att tex. komma med förslag på vad vi ska göra, be om saker, hämta oss när han vill ha hjälp osv. Det är tacksamt på ett sätt eftersom det då finns ganska mycket möjligheter till spontan inlärning i vardagen. Men den starka viljan ställer ju också till det och är en av anledningarna till att vi har ganska mycket utbrott.

The Black Lady skrev 2009-12-21 13:57:00 följande:

Hej, min son som också är 3,5 år har också börjat en utredning för autism, fast på BUP. Vi har varit på ett möte med två psykologer bara vi föräldrar där vi berättade om honom och de ville gå vidare med en ordentlig autismutredning. Så nu ska vi bli kallade i början på nästa år och då under en vecka få genomgå massor av undersökningar (det skulle vara heltid varje dag) och sedan få diagnos. Känns skönt att allt är så samlat trots att det nog kommer bli rätt jobbigt för sonen. Men då får man ju veta fort i alla fall.

Min son är minst på en 2årings nivå kognitivt (det gick inte att mäta ordentligt eftersom han inte ville samarbeta hos psykologen vi tidigare varit hos plus att han inte förstår instruktioner men han gjorde 2 uppgifter på 2årsnivå iaf). Han pratar dock och förstår tal ungefär som en 1,5åring skulle jag gissa.

Han är också väldigt rörlig och även väldigt smidig. Klättrar överallt och balanserar på soffkanter och saker. Dock kan han även sitta och lugnt se på en film.

Hur definierar man en rolllek? Min son leker gärna scener från filmer han har sett, men han hittar väldigt sällan på något själv utan det är antingen något från en film eller så radar han bara upp bilar/saker och kör lite med dem. Någon enstaka gång har han efter att själv ha hoppat i soffan (han tycker det är jättekul) låtit en docka klättra upp och hoppa i soffan den också, eller ställt ner en matskål på golvet till sin mjukiskatt. Räknas något av det eller ska det vara mer avancerat?

Angående att fastna i saker så är han som besatt av bilar och fötter =S
Vi har knappt ens försökt att potträna honom, det skulle aldrig gå i nuläget. Han har dock inga fysiska problem, förutom att han lätt blir förkyld och är känslig för kyla. Har läst på andra ställen att autistiska barn ofta har mag/tarmproblem men det har han inte som tur är. Däremot är han extremt petig med vad han äter. Bara några få saker som han ens går med på att prova. Så maten/ätandet är ett stort problem. Det blir typ riskgrynsgröt, pommes frites och smörgås nästan enbart för det är i stort sett det enda han tycker om.

Tänk att det blir lättare efter utredningen, då får du mycket stöd och hjälp om det visar sig att han har autism. Vi är så gott som säkra på att det är det vår son har och ser fram emot att få information om hur man ska kunna lära honom att prata bättre, för där har det som fastnat. Det är just pratet/förståelsen som är hans värsta problem, resten är inte så farligt egentligen. Delvis tror jag att han inte ser poängen med att lära sig prata, jag tror han tror att vi (föräldrarna) kan läsa hans tankar... och det kan vi väl också till viss del...

Jag glömde logga in mej själv, det var jag som skrev Sesdun's inlägg ovan ^^;

Angående julklappar ska vi ge vår son en furreal kattunge =) Han är som sagt väldigt inne på bilar och har varit sedan han var pytteliten men han har börjat intressera sig lite för katter på senaste tiden så det försöker vi uppmuntra. Jag tror en av anledningarna till att han fastnat så för just bilar är att de ofta låter och rör på sig och det är ju spännande. Så därför vill vi ge en katt som också rör på sig och låter =)

ang att inte känna smärta så var vi i går på akuten med M
Hon hade så hemsk andedräkt och sa att det inte gjorde ont
N'r jag lyste i halsen så hade var mandlarna helt övertäckta med var!
Hon var på väg att få halsböld utan att klaga över smärtan

Nu har hon fått antibiotika som förhoppningsvis hjälper

fy vad otäckt!! Hon har också hög smärttröskel då förmodar jag. Min M har hög smärttröskel när smärtan kommer "smygande" som med halsfluss, urinvägsinfektion etc. sen beror det lite på vad o hur hon har fokus på saker. En dag upptäckte vi tex att hennes framtand var av, en annan dag hade hon blod i blöjan o hade urinvägsinfektion mm Men samtidigt så kan hon skrika bara vi smeker henne om hon inte är beredd. kamma håret går inte o duschen gör ont, kläder med knappar o hårda sömmar går INTE. Inte ens om det är tryckknappar eller dolda dragkedjor. Bara mjukisbyxor i velour o mjuka tröjor. Nu har det gått så slångt så att när hon tittar på kort på sig själv när hon är under 1 år o har knappar på kläderna så får hon panik o skriker TA BORT..
Anton (lillebror 3,5 år) han springer in i bord o bänkskivor o dyl varje dag o ramlar över varneda tröskel som finns. han har så bråttom jämt men reser sig bara upp o springer vidare. I somras blev han ormbiten med det märkte vi först nästa dag när handen var helt blå lila o svullen som en fotboll o åkte till sjukan. En dag kom han o pekade på sin fot o sa aj. Han gick som vanligt på foten. Jag tänkte att det är bäst att kolla han som aldrig klagar!! Då sitter det häftstift RÄTT in i hälen!! Snacka om smärttrsökel, en annan hade ju skrikit ännu!

Det ör otäckt, för det kan ju hända allvarliga saker man missar pga det.

Ja det känns lite otäckt, jag tänker på att hon alltid har ont i magen tex Hur ska man veta om det en dag är allvarligt som blindtarmen?