Augustibebisar 2008, del 8

Låter som en riktigt bra bok Jucea, *noterar*

F somnade för ett par minuter sedan. Det har varit en så händelserik dag så han somnade bums. Nu har vi kvällen för oss själva. Bastu och relaxing står på schemat.

MissHellen, har inte varit inne på din blogg på länge märkte jag. Vilka underbara bilder och vilken supergo kille du har!! Så lik sin far!

gråter....gråter....gråter.... Vår älskade pappa drog sitt sista andetag igårnatt. Fick telefonsamtal från min syster igår på morgonen, och vi packade och satte oss genast i bilen och körde iväg. Han var redan medvetslös när hon ringde och vi visste inte om vi skulle hinna fram, vi hann fram medan han ännu levde även om han inte reagerade på något vi sa, men jag är ändå säker på att han kände att vi var där och kanske tillochmed hörde våra röster, för när vi spelade hans favoritlåt så rann en tår nerför hans kind...
Det är så tomt så tomt.... Alla hans saker skriker av tystnad... Han har lämnat en så stor tom plats efter sig. Jag vet inte hur jag ska komma ur denhär sorgen. Allt, ja precis allt påminner om honom!
Det blev på min och P:s bröllopsdag, vilket ändå kändes speciellt på något vis. För två år sedan denhär dagen var han så jätteglad. Så levande.

Tack, tack och åter tack för era varma tankar. Kommer nog inte att orka sitta här på ett tag. Vi har mycket som måste ordnas nu med begravningen. Det går inte att sätta ord på hur mycket saknaden river runt i kroppen. Återkommer när jag mår lite bättre.

här har ni ett livstecken ifrån mig.
Går fortfarande som i ett töcken och ibland faller jag samman och bara gråter. Och som om det inte vore nog. Tre dagar efter min pappas bortgång får mamma ett brev hem från sjukhuset. Papaprovet hon tog senast visade grad 4. Så vi vet ju nästan med säkerhet vad det innebär. Cancern finns antaligen kvar. Så VT, jag förstår precis! Det känns som att jag bara vill skrika rakt ut!

Ni är så gulliga allihop att jag blir alldeles rörd inombords! Tack för omtanken.

Idag bröt jag mig loss en stund. Luften kändes så tung här hemma i mina föräldrars hus, så jag o F och min mamma for iväg för att hälsa på en familjebekant. Hon har ett sto, en hingst och så ett litet föl. F fick sitta på den enorma hingsten, som förstås var kopplad tänkte jag skriva, men fastspänd  kanske låter bättre då det gäller en häst. Och vi höll hårt i F :). Fick en fin bild, men tyvärr har jag den bara på telefonen,F var inte det minsta rädd för hästarna. Han pekade bara och sa "EEh". Så gör han alltid då han vill se närmare på något :)

Imorgon en ny dag.

Åh, första stegen!! Vad härligt! Är det några fler som också tagit sina första steg, eller rent utav går. Tänk så stora våra barn har blivit! Våra små älsklingar.

Grattis Didos!!

Kvack :) Vad duktig hon är!

Nu har jag suttit här vid datorn och skrivit ut en sång som vi ska sjunga på minnesstunden. "Där gullvivan blommar". Har ni hört den? Den är så vacker. Vi satt en kväll här och gick igenom psalmer som vi vill ha på begravningen och min ena systerson, 7 år, var också med oss, och så säger han plötsligt: Jag vet en vacker sång! och så satte han igång och sjöng den sången och han tog i ända från tårna. Vi blev alla alldeles förstummade för det var så vackert. Så om han finner mod på lördag så får han och hans äldre bror ställa sig upp och sjunga första versen och så fortsätter vi andra.

VT, hoppas ni får en jättefin dag idag! Jag o P förmådde inte fira på vår bröllopsdag, men ett par dagar senare var vi och åt en jättegod middag vid ett ställe med vacker havsutsikt och körde förbi kyrkan där vi vigdes och festplatsen och kom ihåg alla vackra minnen från vår dag. Min syster tog hand om F under tiden. Vi tänkte gå på bio vi också, men det kändes lite konstigt att göra det just då.

Carina, har du testat någon fler gång? Om det var ett svagt streck för ett par dagar sedan så borde det redan idag vara mycket mycket starkare. Jag har köpt ett test och ska testa om fyra dagar. Men jag är så rädd för att jag inte ska kunna glädjas på samma sätt som med F :( Då hoppade jag ju runt som ett värre tok när jag såg plusset...

*Torkar bort svetten*. Har ni någon gång prövat hoppa på en såndär stor studsmatta? Mina tre systersöner lockade dit mig ikväll och vi lekte några lekar som de ville att jag skulle leka med dem där, bland annat gammelgäddan kommer, och jösses vad jag var svettig efteråt!!! Har säkert brännt tusen kalorier :) Och roligt hade jag också för den delen! :) Hittade riktigt det inre barnet i mig själv :) hahaha.

Carina, ja vi hoppas starkt på ett syskon till F.

Jucea, har inte passerat bim än, men tänkte testa på bim dagen som inträffar på lö. Med F kommer jag ihåg att jag testade tre dagar innan och då visade neg och sen en dag efter bim så visade det plus. Så jag håller mig lugn nu fram till lördag.

Sthlm, haha. Ja det har ni :) jobbat bra! ;)  Idag skulle jag ta hand om min brors lilla flicka på samma gång som jag hade F. Det kändes så ovant att hålla i en så liten fast det inte alls är länge sen F var så liten ju :)

Jucea, det kan vara öronen. Många kan ha jätteont utan att ha några andra tecken på att det är just öronen. Men just att de vaknar och skriker kan dock vara just ett tecken på öronen. F är nu inne på sin andra kur :(

Begravningen var det då förra lördagen. Det var jättetungt men själva begravningen var ändå ljus och fin och det var så vackert väder oxo. Vackra tal på minnesstunden och systersonen 7 år steg modigt upp och sjöng inför 90 människor.