Vad är jobbigast med att vara bonus/styvmamma??????

Den som VILL förstå förstår:)

* Att hela tiden behöva jämka och stå tillbaka och inte kunna göra det man tycker skulle vara bäst i en viss situation tycker jag är jobbigt. jag kan bara föreslå saker för pappan och hoppas att han tar upp det med biomamman och att de kommer överens om
nåt som jag oxå tycker är ok.

* Att ställas inför situationer som man inte vet vad de beror på eftersom man inte har nån aning om hur barnet har det under veckorna hos mamman, och jag har inte en sån relation med henne att jag kan fråga hur deras rutiner ser ut.

* Att alltid framstå som den "onda" bara för att jag saknar de rosatonade föräldraglasögonen som pappan har och därför gör betydligt färre undantag från regler och överenskommelser (senast höll min sambo på att noja över att bonusen valt bort lördagsgodis till förmån för en annan sak han verkligen ville. Visst, jag hade inte väntat mig att barnet skulle välja annat än godis, men han stod fast vid sitt val och verkade stolt över att ha gjort det alldeles själv, återknöt till det flera gånger under dan och var helt på det klara vad det innebar. Ändå ger sambon ungen godis på kvällen... vafan liksom!? Det är vid såna tillfällen jag mest känner mig som en oavlönad barnvakt)

* Att det förutsätts att jag ska ta ett vuxenansvar för barnet som bor under mitt tak varannan vecka men bara jag gör som pappan tycker. Bara skyldigheter, inga befogenheter...

* Att jag - troligen pga avsaknaden av de där rosa glasögonen - inte tillåts tappa humöret och vara less på ungj*veln på samma sätt som ALLA föräldrar faktiskt gör en del dagar.

I övrigt älskar jag faktiskt min bonus som - större del av tiden - är en underbar och störtskön unge, som inte har några minnen av ett liv där pappa bodde med nån annan än mig. Han tycker att det är jättekonstigt att mamma och pappa faktiskt BODDE ihop när de gjorde honom... =)

Vintervirrig skrev 2009-02-16 18:02:54 följande:

Gud precis så känner jag det!! Som om det var mina egna ord du skriver... det jobbigaste med att vara bonusmamma är absolut inte barnen utan det är biomamman... inget duger, alltid klagomål. Så fort min sambos mobil ringer eller plingar för sms får jag ont i magen för jag tror det är hon som kommit på nåt nytt att klaga och bråka om. Det får aldrig vara bra en längre stund.. det tär verkligen.
Tyvärr tär det även på hennes barn men det ser hon inte.

Det jobbigaste att vara bonus för mig är att maken har barn i 3 olika förhållanden tidigare och alla dessa ex plus mitt eget kan göra en galen. Inte nog med att man tar han om sin familj med 9 barn (7 på heltid) så måste man ha ork och kraft att förklara sig och sitt handlande inför dessa ex.
Har fått hit 3 av hans barn de senaste 1,5 åren för att mammorna inte orkat med dom men tidigare har vi knappt fått träffa dom. Inte så lätt att när mammorna inte fixar det komma in som bonus och bara orka med.

Kanske lite rörigt men det är så det är. Love my family!!

Luttan01 skrev 2009-02-21 10:12:02 följande:

Känner igen!!! Får så dålig känsla varje gång hans mobil låter att jag bara måste fråga - "vad var det där då?" Känner mig som en svarsjuk människa, vilket jag absolut inte är - vill bara veta NÄR det är "dags" igen och han vill att jag ska slippa undan en del, så han talar inte om allt hon gör - vilket leder till att jag frågar ännu mer eftersom jag känner att han undanhåller något osv. Inte ens när hon är lite lugnare är det lugnt, för då väntar vi på att hon ska sätta igång igen...
trött, trött blir man!

har bara läst ts och svarar på det...

tycker det jobbigaste är att mina känslor är olika för min bonus och min dotter m det försöker jag hantera så osynligt som möjligt!

....sen tycker jag inte det är så himla kul när bonusens mamma ringer.....tycker lite att hon "inkräktar" på vårt liv för hon ringer bara när vi inte har bonusen i stort sett....

Åh jag känner också igen det där!!! Jobbigt är det

Det jobbigaste är att dom inte är mina "på riktigt", eller våra gemensamma barn, Blir så tommt då dom åker till sin mamma.

Annars funkar allt bra, både med biomamman och barnen.

AnnanAnna skrev 2009-02-22 12:28:40 följande:

Man blir något man inte är och som det eg inte finns behov av att vara i en relation som skulle ha varit nästintill perfekt om det inte vore för att det finns en "annan kvinna" som man dessutom VET att man aldrig blir av med! En älskarinna skulle han åtminstone kunnat dumpa...