Utredning efter upprepade missfall osv... Del 8

Hej mina vänner!
 
Det värsta är över den månaden iaf,. Tack för stödet. Nu tar vi nya tag.

Lill D, stakaren, men kan inte du få något mot illamåednet? Det är inte kul att behöva spy mitt bland folk. Jag kan tänka mig att det an kännas bra psykiskt att må illa (vad konstig detta låter ) men det finns ju faktiskt hjälp att få-tips armand som finns att köpa på apoteket? Kram.

Poppy så bra, ah jag vet hur lång en månad är. ...men faktiskt det är inte ängre än det är. ...

Idun, går det att se programmet på nätet, tror du? kram....

a80, hoppas du tar inte illa upp att jag är så arg på läkarna. (många av mina nära vänner är ju läkare) hm, jag är knappt ensam om detta. jag hoppas att du tar dessa erfarenhet med dig i ditt yrkeslv och blir världens bästa doktor. bode inte det blir det främsta målet för en läkare? jag vet att Landstinget tar döden på arbetslusten men ändå...
 
Min forskande hjärna har snurrat och snurrat och undrat och tänkt och så kom den fram till att Levaxin visst kan vara boven i min livsopera. !!!!!!
Jag hade ingen aning att det är så lång startsträcka när det gäller levaxinet. Nu har jag ätit den i 6 månader så länge som vi har försökt bli gravida. Och jag har först gått upp och sedan januari gått ner 4 kg (trodde jag var duktig som bantade men sista 2 veckor (då jag hade gravsymptom-HUNGER,  åt jag allt men ändå fortsatte gå ner ). Mina mens har blivit kortare och blödningar annorlunda.  Jag trodde först att det berodde på Apiforce som jag tog under nov/dec. Men svaret kom ju som en klick efter att jag har surfat här på FL.
 
Nu är problemet att jag får medicinera mig själv och TSH är förlåg. Fan också. Min gyn värkar ha lämnat oss (nog för att vi inte ville göra IVF hos hennes kollegor), dr B är inte så lätt att få tag på. Dr H tror inte på det med TSH. Min distriktsläkare kan inte sådant, sa hon redan tidigare. Ja, ja har tur att jag kan ta prover med hjälp av kollegor och vänner.
 
Lilla D. Rara vännen,  ja önskar att jag har en doktor som kan pusha oss i rätt ritning. Egentligen är det bara en läkare (han i utlandet) som har föreslagit IVF direkt.
Man har fått en uppfattning att IVF är mäktigaste sätt at lyckas. Jag vet att det inte är det men vi frågade dr B och dr H och dr E och jah, ingen säger att det är dumt att försöka men de säger inte heller att det är lösningen. Utan den viktigaste ingrediensen den osynliga makten går det knappt att lyckas på något av sätten. Jag är besviken att de inte tar upp alternativa behandlingar.
 6 månader är inte så långt, men min biologiska klocka tickar mot nollan. Jag har inte mycket tid kvar att förska mig fram och vänta. Jag är jätte frustrerad av alla val man ska göra. Jag för ”hysteri” av ordet SLUMP. Jag är slutkörd på att välja … Vill så gärna att någon doktor tar mig i handen och säger så här gör vi nu, och om det inte fungerar gör vi så och...! Man kan bara drömma om sådant

hej på er allihopa. har försökt läsa ikapp sen jag var här sist. Mycket som händer. Grattis till alla som haft goda nyheter att dela med sig av och  pepp och omtanke till alla som behöver det!!! Jag säger som de andra Krusbär. Prata med din väninna. Kan bli jättebra samtal om det bara är ni två. Eller maila henne om du tror att hon behöver vara i enrum för att smälta det först.  DND, jobbigt med jobbiga dagar. Tycker inte att du behöver ta ansvar för hur tex din mamma hanterar din sorg. Det ingår i föräldraskapet.

jag har hittat en intressant sak i Beers bok. Det står att ett tecken på (minns inte om det var koagulationsrubbningar eller överaktivt immunförsvar men något i af) är att moderkakan kan bli kalkig/åderförkalkad.
Min moderkaka var det när jag födde barn för många år sen och när jag såg den noteringen i journalen undrade jag om det kunde ha samband med att hjärtljuden på mitt barn hade gått ner så mkt och att det hade blivit värsta krisen plötsligt. Men de sa nej nej att det inte alls hade samband. Men jag tyckte (fast jag inte kan något om sånt) att det bara inte lät normalt att en moderkaka på en ung kvinna (som jag var då ) skulle vara  så.
Så nu många år i efterhand tack vare Beer ser jag ett samband med de problem jag tror jag har nu.

Så tänkte jag fråga en sak. Kan man ta fragmin och låg dos prednisolon samtidigt? Nån här inne som gör det?

Och så ett tips till alla som vill ta prover men inte lyckas. Jag lyckades få ta en del hos min husläkare. Jag berättade att jag trodde att jag hade överaktivt immunförsvar och då lät han mig ta såna prover som han känner till som han menar visar på sånt. Och då får man ju åtminstone reda på något. Även om jag hade velat ta fler/andra prover...

krus: grattis till halvvägs!
Tycker som de andra...berätta du

Lycka: skönt att glukosbelastningen gick bra. Men man vill ju helst slippa göra om det ändå eller hur Ska gå in och kolla på din bäbis också. Har inte gjort 4D(tittut) och är ibland rädd att jag ska ångra det sen?
Har du sd eller mensvärk förresten? Vi är ju ganska synkade

Dnd: kram till dej och hoppas du mår bättre än häromdagen. Hoppas du hittar en bra doktor som säger vad du ska göra

Poppy: bra att dr AS inte levde upp till sitt namn Snart är det april ska du se..längtar också till slutet av april så vi kan längta ihop

mama: hoppas du kryat på dej

a80: spännnade att det snart är dags

LillaD: usch för att spy sådär Men skönt att ha symtom. Jag har inte spytt en enda gång men har mått så illa så jag gått och ulkat hit och dit. Nu mår jag mest illa efter vissa maträtter. Typ allt som är sött..och mjölk.

idun: hur känns dina sd? Svårt att veta hur det ska vara och inte ska vara tycker jag. Jag fick ju bricanyl men bm och nästa läkare sa att man bara ska ta det i nödfall typ. Jahapp när är det då???

Mammawannabe: vinkar hej hej hoppas du mår bra

Cia: aooouch...tänder

ego: idag har jag mensvärk...har nog haft inatt för jag har drömt om mens Men visst är det okej när bäbis växer? Jag har ju varit ganska förskonad från det innan så man blir lite orolig. Särskilt nu när man haft sd. Jag vet ju inte alls hur mycket som är okej. Jag kanske bara har normalt? vem vet...nån som vet och kan gå in i min kropp och känna efter?
Jag längtar till den 23 maj för då är det okej att bäbis kommer enligt bm
Jag fick F av nya läkaren men koaguleringsprover är helt onödigt att ta med min lilla dos enligt honom? Och dosen gör nog varken från eller till heller tyckte han? Och jag tror han kollade vår läkare drB Skumt va

Cia: Hur gick det med sömnen, blev natten något att minnas?

hej Mammawannabe,
Tack för svar!

Sissela: Här är en till som har samma ordination som mw. Jag läste om studie där man har behandlat med ASA och prednisolon men har inte hittat något om kombinatioen prednisolon/heparin.

Krus: glömde säga: berätta. jag tar det mycket bättre om man hade haft svårt innan. typ förlåter! Hm, så kneppt det låter. ...

Nu ska jag putsa fönster.... UGH ....

Krusbär: berätta för din arbetskollegia.. Min vännina berättade inte för mig utan jag fick reda på det genom att hon skrivit det på messenger och hon hade haft chans att berätta det för mig praviat men vågade inte pga att jag haft mf. Men det tog mycket mycket hårdare att få veta på det sättet. Håller med om att det tyvärr är lättare att glädjas med dem som varit med om samma..

Jag kämpar väldigt mycket fortfarande med att jag har svårt att träffa de som ska ha barn. När de väl fått barnet är det ingen fara men att se magen gör vädigt ont i mig. Jag vet inte hur ni andra reagarar...

Vad kul krusbär att du kommit halvvägs... Bra Lycka att glykosen gick bra...

Jag sprang på kollegan igen senare samma dag och berättade för henne om mina mf. Hon hade såklart redan misstänkt att jag var gravid, så det var bra att jag berättade! Som flera av er skriver så är det ju lättare att glädjas med andra som har haft det svårt, kanske för att man förstår varandra bättre? Så nu hoppas jag att kollegan inte behöver känna sig lika avis på mig och att hon känner sig mindre ensam när hon känner någon annan som har fått mf.

Mom: Jag har nästan tyckt att det har varit svårare att träffa bebisarna, ju mindre desto jobbigare. Mammorna kan man ju liksom känna agg (avundsjuka) emot, men bebisen själv är ju alldeles oskyldig och försvarslös. Dessutom kan det vara väldigt jobbigt med fysisk kontakt med bebisen, att känna det lilla livet i famnen - då går det liksom inte att värja sig mot känslorna...

Poppy: Jippi att dr AS var bra! Förstår att du är ivrig, men snart är det din tur!

LillaD: Nämen hallå din stackare att må så dåligt fortfarande!

Babblar: Jag har också som svag mensvärk ibland, men antar att det är växvärk?

Vinkar till er andra!

hej sötnosar!

Mw: kul att se dig vännen! jag har saknat dig och din blogg! Ang. Innohep så hade dr M gått över från Fragmin till Innohep, han sa att han använde Innohep på 90-talet, men att han nu som rutin använder innohep. Jag tror det inte det är någon egentlig skillnad mellan dem faktiskt, jag fick lite det intrycket av honom (men jag vet inte).
Och nix, det är en slump att jag tar dem på kvällen! Han sa att jag skulle ta dem 1 gång/dygn med inte mer än en halvtimmes skillnad, och halv sju brukar jag oftast sitta på kontoret, så jag tyckte det passade bra då!

BP: nu är jag ju inte alls så långt gången som du, men mensvärk är nog väldigt vanligt, jag har mensvärk till och från, minst en gång i veckan. Det är väl som krusbär säger bara vanlig växtvärk. Jag har läst om det på growingpeople.se (den enda sajten jag litar på eftersom den bara är skriven av läkare och bm-or) (eller förresten, jag litar ju på er i den här tråden också! )

krusbär: så bra att du berättade!

Mom2006: jag tyckte det var vansinnigt jobbigt att se gravida, mest sådana jag kände - men även andra, stackars oskyldiga random gravida på stan störde mig... Men jag har hört och läst detta om många, det är normalt, det blir en så oerhört jobbig och påtaglig påminnelse (+ att gravida är ju faktiskt störiga med sitt vaggande! ).

DND: jag förstår att du vill ha en läkare som hjälper dig och som du kan lita på. Jag har själv varit hos varenda privatgyn i malmö-lund-regionen. Det är jättejobbigt att själv behöva ta initiativ och behöva leta information, gissa, och tvivla. Jag förstår också hur du tänker med IVF och åldern. Min mamma fick min syster (som är 16, sladdis) när hon var 44, så i min värld är det inget konstigt med 40+, men jag förstår ju att du känner dig stressad, det tror jag alla gör, och särskilt åldern är en faktor.

kramar på er sötnosar!

LillaD: ska kolla den sidan lite ...visste inte att den skrevs av läkare och bm:s

Jag hade mycket mensvärk imorse men jag tror iaf att bäbis hickat 3 ggr idag

kallade, med a ,vår läkare drB skulle det stå innan Han kollade inte upp honom Det var det att han sa drB som var skumt

*Vinkar till LillaD*
Hej alla.

hej förra fredagen fick vi vårat 3 missfall i v 12 ... vi ska nu i veckan ringa en läkare och ska kräva att få genomgå en utredning.. vi har försökt i 10 månader jag blir jättelätt gravid 2 månaders mellanrum mellan varje missfall men sen får vi missfall :'(
så på 5 månader har vi nu redan hunnit med 5 missfall jag är sä himla ledsen och rädd för vad som går fel.. då jag är väldigt fertil och blir gravid så fort varje gång måste de bli nåt fel sen :(

jag är 20 år och ambon är 24 så åldern är det ju inte.. åh jag hatar detta :'( vill inte börja om från början om och om igen.. detta är nu 4 gången vi försöker igen :(

visst att 10 månader inte är särkskilt lång tid i barnförsökeandet men 3 missfall på 5 månader .. vad fan ärm oddsen för det ..!! :'(