Utredning efter upprepade missfall osv... Del 8

hej på er!

Jag förstår hur du tänker krusbär, jag tänker ganska lika, även om jag inte kommit lika långt. Jag har inte heller så många IRL som jag kan umgås med, och jag känner ingen som är gravid som jag vill umgås med heller. Men en skillnad är att jag berättat för ett par vänner vad jag gått igenom, och dem kan jag prata med - alla utom en, hon var väldigt oförstående. Hon började med att säga att missfallen uppenbart berodde på stressen med avhandlingen (vilket hon upprepat flera ggr fast jag sagt ifrån), och hon sa vid ett annat tillfälle att hon var säker på att jag inte skulle bli med barn innan jag var klar med avhandlingen. Jag berättade för henne om graviditeten igår för att jag råkade försäga mig (om sprutan), men det var högst ovilligt.
Jag kan inte råda dig vännen, men din familj verkar vara förstående - och det är ju jätteskönt!

Bling gumman, kramar till dig också! Tråkigt att du känner dig lite låg. Nu är din makes behandling över som jag förstått det, hur tänker ni nu? ska ni börja lite smått igen?

många kramar på er!

stella - härligt med v.31! Artikeln handlar om samma tjej som jag pratade om tidigare, och länken var till hennes blogg

Det blev visst ett stillsamt party här igår, själv däckade jag direkt efter melodifestivalen....

Kramar till Bling och en förhoppning om ljusare stunder!

Det där med att känna sig ensam känner jag igen; tycker inte det finns så många att prata med numer. I mina andra tråd är det fullt av underbara tjejer, men de flesta blir ju gravida (och får behålla sin små) allt eftersom. Även där är det dock kvinnor som fått försöka rätt länge för att få barn, men när man träffas handlar ju det mesta om IVF och så. Svårt att få någon att dela oron över upprepade missfall med IRL.

Hur många här i tråden bor i Göteborg med omnejd? Kanske kunde ses och fika/ta ett glas vin/öl/vatten/cola/whatever någon gång?

Jag tror bestämt att Protein C ingår i utredningen på KK i Linköping. Om jag orkade ta mig upp ur soffan skulle jag kolla mina listor, men jag är rätt säker på att de tog det på mig.

Intressant att läsa om protein C. Fy sjutton vad tufft att gå igenom 15 mf! Men vilken lycka att det gick vägen sen. Ska kolla mina prover om jag tagit det, men det verkar ju vara ungefär samma blodförtunnande behandling som mot immunologiska problem?

Tack alla rara tjejer som läste mitt inlägg när jag var så nere. Jag har ju själv valt att inte träffa mina f d vänner när allt kändes så hopplöst med mf osv. Men nu när jag äntligen börjar våga tro på bebis blir det ändå fel... Fast det finns ju folk omkring mig som jag kan prata med och som känner till allt, bara det att det är främst mannens vänner och inte mina. Förmodligen det som känns jobbigt också, jag har alltid haft mycket vänner omkring mig och varit väldigt självständig i förhållandet. Men är man två ska man väl kunna dela på vänner också... Och sen finns ju hela den underbara tråden förstås!

LillaD: Hu vilken hemsk reaktion från din väninna! Som om det vore ditt eget fel! Jag är ganska säker på att jag skulle få liknande reaktioner av gräddfilarna. Vissa kan helt enkelt inte förstå. Hur mår du idag?

Vad fina ni är alla tjejer - massor av kramar till er alla! Tack för snälla ord ang. min hysteroskopi, ni har rätt, det är bra att det inte var något fel på livmodern.

lillaD och Krusbär: känner så igen mig, det är en ensam och orolig tillvaro att vara gravid efter upprepade missfall, hemskt faktiskt. Man blir liksom en annan människa efter flera mf, och även för mig har flera vänner försvunnit. Men jag sörjer inte det längre, jag har förlikat mig med det nu, vill ändå inte umgås med okänsliga gräddfilare (kanske om 15 år när graviditeter inte längre är aktuellt).

Bling: gumman, är du låg? Jag har tänkt på dig och undrar hur du mår. Kramar!

DND: hur mår du? Jobbar du nu eller är du sjukskriven?

Fröken Joper: grattis till adoptionsplanerna och din diagnos. Helt sjukt att de inte tar detta prov i alla landsting, det är ju viktigt överlag (även om man inte vill bli gravid) att veta om man har problem med koagulering eftersom det kan leda till blodproppar m.m.

Bettan: hur känns det inför utredningen? Bodde jag i Gbg skulle jag gärna ses över ett glas vin förresten

Det är inte bara graviditeter och mf som har fått mig att dra mig undan från "mina gräddfilare", mycket annat som viktiga värderingar i livet etc. blir tydligare med åren och varför umgås med folk som man inte kan vara sig själv med? Sist vi sågs ojade de sig över hur korkade de hade varit som velat vänta med att berätta om graviditet nr. 1 pga oro för mf. Inför graviditet nr. 2 visste de bättre - "klart man vill berätta för alla om man får mf!" Förutsatt att man blir gravid igen direkt efteråt och får en ny bebis 9 månader senare... Kan lova att de skulle ha skruvat besvärat på sig om jag berättat om mina mf.

Poppy: När är det du ska till nya gyn?

Krus och alla andra, oj oj oj vad jag känner igen mig om gamla vänner och mf. Jag har dragit mig undan mer och mer för varje mf, och kanske framförallt sen jag blev gravid. Mina gamla vänner är förvisso oftast ganska förstående, men det känns ändå som vi glidit ifrån varandra, mkt beror säkert på mig, känner att jag inte har så mkt gemensamt med dem längre. Som tur är har jag träffat många nya fina vänner de senaste åren som jag har mkt lättare att umgås tillsammans med. Kanske beror det på att de också gått igenom tuffa perioder i sitt liv, även om det inte alltid handlar om barn och graviditeter, det blir nog lättare att mötas då.

Låter lite som att det kanske är dags för en trådträff? Eller ska vi vänta till sommaren när vi kan vara ute?

Poppy, skönt trots allt att det inte var ngt fel på livmodern även om jag förstår att det är frustrerande att ff inte veta vad dina mf beror på. Nu hoppas vi på A.S. och att hon skriver ut F åt dig!

Bling och LillaD, en stor kram till er båda!

Och kramar till alla er andra också förstås!