En till med GBS här. Gick och bar på det förra graviditeten. Hade mycket sammandragningar fr o m v 20 och framåt, men reflekterade inte så mkt över det p g a att det var liknande vid den första graviditeten (med barn fött i veck 38+3). Men en natt i mitten av juli då jag var i vecka 33+1 vaknade jag av att jag hade sammandragningar som nästan fick mig att tappa andan. Min första tanke var att det kändes precis som när första sonens förlossning startade, så jag ringde in till förlossningen och vi åkte in. De gjorde ett vaginalt ul för att kolla livmodertapp, men den första läkaren vågade inte undersöka mig då hon kunde konstatera att jag hade börjat öppna mig, för hon ville inte trigga igång ngt ytterligare. Jag fick stanna kvar för observation och strikt vila, samt med regelundna CTG-kontroller och bricanyltabletter för att se om sammandragningarna kunde tänkas ge med sig. Jag hade tur och det funkade. På morgonen skickade de iväg en urinodling och jag fick fortsätta stanna i sängen med ctg-kontroller och mera tabletter. Blev ivägsläppt efter 1½ dygn då de kunnat konstatera att jag återigen slutit mig och man hade gjort ett tillväxtul för att se hur stor bebben skulle var OM det skulle sätta fart igen.
Efter ett dygn hemma fick jag telefonsamtal från läkaren på förlossningen som meddelade att jag hade grupp B streptokocker i uringen och skulle få antibiotika. Hon förklarade inte så mkt mer. Men det klack till någonstans i bakhuvudet att förkortningen var GBS och att det inte var ngt positivt så jag letade runt på nätet och mådde skit till jag fick tag på min egen barnmorska och kunde prata av mig.
Hon var jättetrevlig och talade om att två veckor efter avslutad antibiotikakur skulle en ny odling göras och var inte bakterierna borta då skulle jag få en ny omgång antibiotika. Och föddes barnet innan v 37+0 skulle jag ha intravenöst antibiotika.
Jag hann avsluta kuren, men jag hann inte göra ngn ny odling, för i vecka 36+3 kom vår andra son. Antibiotikadropp hann jag inte få under förlossningen bland annat p g a snabbt förlopp och en rad andra orsaker. Det var dock inskrivet klart och tydligt i min journal utav den lkare som ringde mig i vecka 33+3.
Men vi fick inte gå hem tidigt från BB, utan observerades noggrannt under de tre första dygnen som ju också sägs vara de mest kritiska. Sonen klarade sig från några komplikationer och är en frisk stark kille och har varit det hela tiden, vilket är en enorm lättnad.
ÄR nu gravid i vecka 15 (14+3) och var på inskrivning så sent som i fredags. Tog upp min oro kring GBS med barnmorskan (samma som förra graviditeten) och hon tar det på allvar, så imorgon ska jag lämna urin för odling. Hade lämnat till VC veckan innan p g a svårigheter att kissa och specifikt bett dem skicka iväg en odling för att ta reda på om det fanns GBS i urinen, men bm kunde konstatera att de endast tagit en urinsticka och en snabbodling, uricult, för de vanligaste bakterierna som kan orsaka UVI. OCh GBS är ju ingen regelrätt urinvägsinfektion, utan enormt mycket mer komplext så det visas inte på denna snabbodling. Håller självklart tummarna för att jag inte ska bära på GBS nu, men vågar inte riktigt hoppas. Har fått höra hjärtljud i vecka 14 och varit på tidigt vul i vecka 9 så jag vet ju att allt än så länge är ok. Men oron är jobbig.
DEt känns som om jag hitintills haft tur och det är svårt att lita på att turen återigen skall var med en.
Kram
