Bör hon kalla mig mamma?

Håller med fullständigt i detta.

Precis! Dessutom har ts ingen aning om hur mycket mamman har träffat sitt barn. Ts bara antar en massa, alternativt lyssnar på byskvaller?!

Soc hade SJÄLVKLART agerat helt annorlunda om det legat minsta MINSTA sanning i ts "fantasier"!

Skulle vara väldigt intressant om mamman fick läsa denna tråd och ge sin syn på saken!

Nej, ts är inte mamma och kommer aldrig någonsin att bli det - oavsett hur mycket hon vill och försöker! Så ÄR det!

TS har inte skrivit något om att soc anser att mamman är bra - eller dålig - för barnet. Däremot har de tydligen inte haft något negativt att säga angående att hon vistas hos sin mormor istället för msmman. Vilket bara det säger en hel del om mammans förmåga att ha ansvaret för sitt barn..

Om dottern vill säga mamma till TS och TS känner sig bekväm med det så finns det inget som hindrar det. TS behöver inte backa där så länge barnet mår bra.

Och jo. TS har all rätt i världen att kalla sin familj för "vi". Du kanske inte gör det men de flesta ser nog sig själva och sin partner som en enhet som stöttar varandra, bollar tankar och idéer osv. Hon har även rätt att närvara vid möten om föräldrar och soc skulle anse att det är det bästa.

Men snälla, hade mamman inte varit lämplig så hade soc agerat. En mor som inte träffar sitt barn och lastar ansvaret på andra, givetvis skulle soc agera annorlunda än vad dom gjort!! 
Detta med att kvinnor har en jäkla förmåga att skriva VI i allt anser jag bara vara en osäkerhet, hon för alså talan även för sin sambo. Det gäller HANS dotter så varför är det inte han sm är TS??
Självklart så har hon inget att göra på möten som rör flickan. dumheter!

Och då får vi utgå från att det TS säger är sant. Annars förgår jag inte riktugt varför du känner ett behov av att skriva i tråden? Utgår du ofta från att du vet mer än de inblandade?

Ja, det finns mammans version också. Och om det TS säger inte stämmer kommer det komma fram i utredningarna som sätts igång när de ändrar folkbokföringen eller stämmer på boendet.

Jag har aldrig påstått att TS är barnets mamma. Tvärtom har jag tryckt på hur viktigt det är att barnet vet vem mamman är. Och att det är något de vuxna i barnets liv behöver engagera sig i om mamman inte är mer närvarande.

Jag utgår inte ifrån att någon ljuger såvida det inte är uppenbart, men det kan krävas livserfarenhet för att läsa mellan raderna.

Man får alltså inte skriva av sig och be om råd om man inte är biologisk förälder?

Barnet bor MER med TS än med sin mamma. Är det inte BRA att barnet har engagerade vuxna i sitt liv?

Om man tittar på detta forumet så är det för det första inte hela Sverige som skriver. Ett fåtal av mina vänner har överhuvudtaget varit inne på familjeliv, än mindre skrivit något själva. Så förmodligen är pappan en av dessa. Sedan är den stora delen av de aktiva skribenterna här kvinnor, inte män. TS skriver dessutom på styvfamiljsforumet - i känsliga rummet som faktiskt har en hel del förhållningssätt om hur man bör bemöta TS, du kanske borde läsa dem? - så det är ganska naturligt att det är hon, och inte pappan, som skriver.

Det är även naturligt, i de flesta förhållanden. att man pratar med sin partner om vad man tycker o tänker. Vad man vill och hur man mår.

Varför tror du det är annorlunda i styvfamiljer?

Jo, än en gång - om föräldrar och andra instanser (tex soc) anser det bäst för barnet är naturligtvis även styvföräldrar välkomna på möten gällande barnet. Man ser till barnets bästa helt enkelt.

Soc tänker kanske att mamman behöver stöd i sin föräldraroll. Vissa föräldrar behöver det vet du. Det räcker inte med att föda ett barn för att bli perfekt.. Kanske anser de att mormodern är en bra stödperson och att det funkar bra. Vilket ju är super isåfall.

Det kommer ju som sagt att komma fram isåfall, vid en eventuell stämning. Dock ska inte barnet vara skrivet hos sin mamma som det ser ut nu.

Och för att återkoppla till TS initiala fråga - mormors roll och soc åsikter har INGET att göra med TS relation till barnet - DERAS fristående relation -, vilken roll TS har i barnets liv eller vad barnet väljer att kalla TS. Det är något som enbart är mellan TS och barnet.

Självklart så är det bra för barnet att ha flera engagerade vuxna i sitt liv som bryr sig om henne och Ts kan absolut vara en av dom, men hon är inte och kommer aldrig att bli flickans mamma, Punkt slut! Ts, har ingen självklar rättighet till en relation till barnet, skulle hon separera med sambon, vart tar den NYA mamman vägen då? för du tror väl inte på sagor att hon skulle få fortsätta vara den underbara mamman? När den hemska biologiska skiter i sitt barn?!  Klart att man kan skriva och be om råd, Men denna TS vill ju ta över en roll som hon inte är i närheten berättigad till. Kan ju vara så enkelt att det är hennes sätt att eliminera sin sambos förflutna, att det faktiskt finns en kvinna till i hans liv, barnets MOR!

Jag vet vad som gäller i känsliga rummet, men jag som du uttrycker bara min åsikt även om den går isär med din, du stryker medhårs, jag gör det inte. Det betyder inte att jag är otrevlig.

Vart står det att soc tycker att det är bra att ts medverkar på alla möten? Jag har helt missat det inlägget, kan du vara vänlig att citera det?

Soc tänker kanske att mamman behöver stöd i sin föräldraroll, ??? Detta är något som du kommit fram till själv och dragit en egen slutsats?

Jag menar inte att vara otrevlig, utan jag ifrågasätter bara situationen då hela sanningen inte läggs fram.

Jag har MYCKET erfarenhet av rättsprocesser och har även företrädit människor i TR i olika situationer, så jag vet attd et inte alltid är som det ser ut att vara, dsv, TS ord gör det inte till en sanning.

Det håller jag med om.

Det, och förmåganatt inte fastna i förutfattade meningar om andra människor pga ett prefix.. Annars blir det där läsandet mellan raderna ngt man själv tycker, och inget som kommer från skribenten.

Alltså snälla, ha bättra koll på flickan. Ryggar undan och börjat nästan gråta? Tänk om mamman utsätter henne för något, som till exempel psykisk misshandel? Usch. Ni måste göra ALLT för att se till för att flickan är trygg. Om hon inte mår bra hos mormorn/mamman så kommer hon även vara arg på sin pappa när hon är vuxen för att han inte gjorde något.