• Anonym (Namn eller mamma?)

    Bör hon kalla mig mamma?

    Hej! Har en underbar liten bonustjej på två år som bor varannan vecka hos sin pappa och mig. Den andra veckan spenderas hos mormor, av det enkla skälet att mamman är inte intresserad av att ha henne men vill ändå inte att pappan och jag ska ha heltid(och då förlorar hon såklart underhållet och barnbidrag, något som säkert är ytterligare en av anledningarna) Mamman har totalt haft henne ungefär 12 dagar sedan augusti.

    Jag och sambon delar ungefär lika på vardagsbestyren(han sköter hämtning/lämning på dagis) och jag är i princip hennes mamma i allt utom blodet. Jag älskar flickan så otroligt mycket, saknar henne då hon är borta och älskar att umgås med henne oavsett hennes påhitt och humör :D
    Så nu till saken, för ungefär 4 veckor sedan(våra veckor dårå, 8 veckor totalt) började hon kalla mig för mamma! Vi har aldrig använt det ordet här hemma, utan vi har alltid använt mitt namn. Fram till nu har jag försökt rätta henne, men sambon, våra familjer och våra vänner tycker att jag ska låta henne kalla mig mamma för att jag är i princip den enda mammafiguren hon känner till. Jag har absolut ingenting emot det, men jag är så himla orolig för hur hennes egocentriska biomor ska reagera... Jag vill inte att hon ska bråka på sambon, men jag vill inte heller göra bonus ledsen eller på något sätt göra så att vår relation blir sämre :(

    Snälla ni, hur hade ni hanterat situationen? :(

    /ledsen bonusmamma

  • Svar på tråden Bör hon kalla mig mamma?
  • Anonym (NEJ!)
    Brumma skrev 2016-02-24 11:00:03 följande:
    Det håller jag med om.

    Det, och förmåganatt inte fastna i förutfattade meningar om andra människor pga ett prefix.. Annars blir det där läsandet mellan raderna ngt man själv tycker, och inget som kommer från skribenten.
    Ja det har du en poäng i, Men jag har erfarenhet av kvinnor som har hamnat i dom här situationerna innan, det är inte helt ovanligt. Sedan sitter "bonusmamman" i Tr och hävdar att barnet skulle få det bättre hos henne. Jag har hört och sett detta, jag har jobbat med det. Men absolut, man ska försöka att hålla egna känslor utanför, åt alla håll och se situationen som den är. Dock, så hade jag aldrig skrivit som jag gör om jag inte sett detta många gånger tidigare.

    Ett fall jag hade- En mamma och pappa gick isär, men var vänner för barnets skull, allt fungerade jättebra fram tills dess att pappan träffade sin nya sambo. Sambon började lägga upp bilder på barnet på internet och skrev texter till som att barnet var hennes eget. Hon gick så lång att hon ville få omgivningen att tro att det faktiskt var hennes barn och att den biologiska mamman var psykiskt sjuk, för hon ville ha bort bio mamman till vilket pris som helst då hon ansåg henne vara ett hot emot henne själv, den vanliga svartsjukan blev sjuklig. Allt kom att kretsa för denna sambon om att svartmåla mamman, ta över mammarollen för barnet och lyckades tom övertyga pappan om att hans x, modern till barnet faktiskt är psykiskt sjuk och olämplig, att hon skulle vara en bättre mamma för hans barn.

    Nu skulle han varit man nog att se detta men så var inte fallet. Han lyssnade blint på sin sambo som enbart ville väl?
    Föräldrarna är i enorm konflikt med polisanmälningar, tr förhandlingar osv, allt pga den underbara bonusmamman, men man får ge henne det- Hon lyckades. Dock så kallar inte dottern henne för mamma!
  • Brumma
    Anonym (NEJ!) skrev 2016-02-24 10:55:50 följande:

    Självklart så är det bra för barnet att ha flera engagerade vuxna i sitt liv som bryr sig om henne och Ts kan absolut vara en av dom, men hon är inte och kommer aldrig att bli flickans mamma, Punkt slut! Ts, har ingen självklar rättighet till en relation till barnet, skulle hon separera med sambon, vart tar den NYA mamman vägen då? för du tror väl inte på sagor att hon skulle få fortsätta vara den underbara mamman? När den hemska biologiska skiter i sitt barn?!  Klart att man kan skriva och be om råd, Men denna TS vill ju ta över en roll som hon inte är i närheten berättigad till. Kan ju vara så enkelt att det är hennes sätt att eliminera sin sambos förflutna, att det faktiskt finns en kvinna till i hans liv, barnets MOR!

    Jag vet vad som gäller i känsliga rummet, men jag som du uttrycker bara min åsikt även om den går isär med din, du stryker medhårs, jag gör det inte. Det betyder inte att jag är otrevlig.

    Vart står det att soc tycker att det är bra att ts medverkar på alla möten? Jag har helt missat det inlägget, kan du vara vänlig att citera det?

    Soc tänker kanske att mamman behöver stöd i sin föräldraroll, ??? Detta är något som du kommit fram till själv och dragit en egen slutsats?

    Jag menar inte att vara otrevlig, utan jag ifrågasätter bara situationen då hela sanningen inte läggs fram.

    Jag har MYCKET erfarenhet av rättsprocesser och har även företrädit människor i TR i olika situationer, så jag vet attd et inte alltid är som det ser ut att vara, dsv, TS ord gör det inte till en sanning.


    Jag läser inte att TS försöker umanövrera mamman. Jag läser om ngn som valt att se sin nyas barn som en del av sin familj. Du verkar försöka göra TS ansvarig för att mamman inte är närvarande. Det är hon inte. Om mamman väljer att inte vara det är det mammans val. Inte TS.

    Jag vet flera fall där bonusföräldern fortsatt vara en viktig person i barnets liv efter en separation. Ser inte varför det inte skulle kunna bli så här om TS i framtiden skulle försvinna ur pappans liv. Men det går liksom inte att förutsäga. Att gå runt och ta avstånd och låta bli att engagera sig och se ngn som en familjemedlem för att man KANSKE någon gång i framtiden inte kommer vara i samma förhållanden som idag, det är ju bara inte friskt.

    Jag har aldrig sagt att soc vill att TS skall vara med på möten. Jag svarade på påståendet att hon inte är med på möten. Och att hon ibte får det. Men det vet ju knappast vi?

    Det är sant att OM föräldrar eller soc anser det bäst så är TS Välkommen. Läs gärna vad jag skriver istället för att "läsa mellan raderna"...

    Du påstod att soc aldrig skulle låta barnet vara så mkt hos sin mormor om mamman inte var närvarande. Jag svarade att om det är så att soc anser att mormor behöver vara det för att stötta mamman så kan det vara en anledning till att soc tycker upplägget är bra.

    Du påstod att soc ALDRIG skulle gå med på detta, vilket ju inte är helt sant OM de anser att mamman behöver det stödet.

    Du söker anledningar till att TS ljuger och hittar på. Jag visar på att det mycket väl kan stämma.

    Om du faktiskt är delaktig i rätten på det sätt du påstår hoppas jag att du inte är lika dömande i din yrkesroll. Du UTGÅR från att TS hittar på. Försöker hitta bevis för det och vänta på ts ord och anledningar till att hon skriver som hon gör. Istället för att faktiskt se över möjligheten att det kan stämma och hjälpa och ge råd utifrån det.
  • Anonym (NEJ!)

    Barn som är utåtagerande kan bero på olika saker, en kan ju vara situationen att hon saknar sin mamma, OM det nu stämmer som ts säjer.

  • Anonym (Namn eller mamma?)

    Ojoj, nu är det visst någon som blivit lite upprörd?

    Soc i den här stan lyssnar inte öht. Varför skulle det vara bra att lillan bor växelvist hos mormor och då inte ens får gå på dagis dom veckorna? Nu när jag läst igenom vad jag och alla andra skrivit så inser jag att jag glömt att säga det.
    Men iaf, soc i den här stan gör lite vad dom vill, så länge pappersarbetet inte blir för jobbigt för dom. Jag har pratat med andra som har kontakt med soc(även min lillebror har varit i kontakt med dem ang skolgången) och det är mer regel än undantag här att de gör så lite som möjligt och mer skada än nytta. För på vilket sätt är det bra för flickan att inte få vara på dagis med sina jämnåriga tex?

    Och jag försöker inte "radera ut" biomamman någonstans. Det gör hon så himla bra själv. Och vart har jag sagt att jag ska gömma att lillan har en biomamma? Like really? Jag menar bara att det är svårt att förklara i nuläget då hon är så liten. Hur förklarar man för en tvååring som inte ens kan återge vad hon gjorde på dagis?

    Det enda jag vill är att hon känner sig bekväm med vad hon kallar mig. Jag börjar misstänka att hon säger mamma för att mitt namn är ganska svårt för henne att säga =mamma blev lättare.

    Sen att jag inte skulle ha något med dessa möten att göra är ju bullshit. Jag måste få veta hur det ligger till, jag stöttar min sambo fullt ut i hans beslut och vi bollar som sagt ofta ideer med varandra för att försöka komma fram till bra lösningar eller bra saker att ta upp på mötet. FÖR BARNETS BÄSTA. Ska hon bara ha en vuxen som är engagerad i hennes välmående och utveckling bara för att hon och jag inte är släkt i blodet? Det måste vara det löjligaste jag hört. Min sambo säger att det är självklart för honom att jag ska vara delaktig, men att jag inte ska gå på mötena då jag rent juridiskt inte har den rätten.
    Men tråkigt att du väljer att ta illa upp för att jag talar om hur det ligger till. Men det är rena fakta att mamman struntar i att gå till möten på familjerätten OCH soc. Och det tycker tydligen soc är fullt rimligt.

    Ja, tydligen har vi en massa rättigheter vi inte vet om, men vart tar vi reda på sånt? Familjerätten har ju uppenbarligen, om det ni säger är sant, undanhållit rättigheter från min sambo. Jag har inga egna barn och vet därför inte heller alla rättigheter som hör till det och kan därmed inte heller förmedla det till min sambo. Jag uppskattar all er hjälp, men ni som tycker att ni vet allt om vår situation och drar en massa slutsatser över det och då drar in helt förhastade slutsatser kring modern... Ni kan göra annat med er tid.
    Jag är långt ifrån den enda som tycker att hela situationen kring mamman är kaotisk.

  • Anonym (NEJ!)
    Brumma skrev 2016-02-24 11:12:30 följande:
    Jag läser inte att TS försöker umanövrera mamman. Jag läser om ngn som valt att se sin nyas barn som en del av sin familj. Du verkar försöka göra TS ansvarig för att mamman inte är närvarande. Det är hon inte. Om mamman väljer att inte vara det är det mammans val. Inte TS.

    Jag vet flera fall där bonusföräldern fortsatt vara en viktig person i barnets liv efter en separation. Ser inte varför det inte skulle kunna bli så här om TS i framtiden skulle försvinna ur pappans liv. Men det går liksom inte att förutsäga. Att gå runt och ta avstånd och låta bli att engagera sig och se ngn som en familjemedlem för att man KANSKE någon gång i framtiden inte kommer vara i samma förhållanden som idag, det är ju bara inte friskt.

    Jag har aldrig sagt att soc vill att TS skall vara med på möten. Jag svarade på påståendet att hon inte är med på möten. Och att hon ibte får det. Men det vet ju knappast vi?

    Det är sant att OM föräldrar eller soc anser det bäst så är TS Välkommen. Läs gärna vad jag skriver istället för att "läsa mellan raderna"...

    Du påstod att soc aldrig skulle låta barnet vara så mkt hos sin mormor om mamman inte var närvarande. Jag svarade att om det är så att soc anser att mormor behöver vara det för att stötta mamman så kan det vara en anledning till att soc tycker upplägget är bra.

    Du påstod att soc ALDRIG skulle gå med på detta, vilket ju inte är helt sant OM de anser att mamman behöver det stödet.

    Du söker anledningar till att TS ljuger och hittar på. Jag visar på att det mycket väl kan stämma.

    Om du faktiskt är delaktig i rätten på det sätt du påstår hoppas jag att du inte är lika dömande i din yrkesroll. Du UTGÅR från att TS hittar på. Försöker hitta bevis för det och vänta på ts ord och anledningar till att hon skriver som hon gör. Istället för att faktiskt se över möjligheten att det kan stämma och hjälpa och ge råd utifrån det.
    Jag får hänvisa till mitt inlägg ovan som jag tror att du inte sett än, där jag berättade om ett exempel. I TR så är det en kall och hård chargong, Finns inte utrymme för känslor eller icke dömande tyvärr.
  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (Namn eller mamma?) skrev 2016-02-24 11:14:39 följande:

    Ojoj, nu är det visst någon som blivit lite upprörd?

    Soc i den här stan lyssnar inte öht. Varför skulle det vara bra att lillan bor växelvist hos mormor och då inte ens får gå på dagis dom veckorna? Nu när jag läst igenom vad jag och alla andra skrivit så inser jag att jag glömt att säga det.
    Men iaf, soc i den här stan gör lite vad dom vill, så länge pappersarbetet inte blir för jobbigt för dom. Jag har pratat med andra som har kontakt med soc(även min lillebror har varit i kontakt med dem ang skolgången) och det är mer regel än undantag här att de gör så lite som möjligt och mer skada än nytta. För på vilket sätt är det bra för flickan att inte få vara på dagis med sina jämnåriga tex?

    Och jag försöker inte "radera ut" biomamman någonstans. Det gör hon så himla bra själv. Och vart har jag sagt att jag ska gömma att lillan har en biomamma? Like really? Jag menar bara att det är svårt att förklara i nuläget då hon är så liten. Hur förklarar man för en tvååring som inte ens kan återge vad hon gjorde på dagis?

    Det enda jag vill är att hon känner sig bekväm med vad hon kallar mig. Jag börjar misstänka att hon säger mamma för att mitt namn är ganska svårt för henne att säga =mamma blev lättare.

    Sen att jag inte skulle ha något med dessa möten att göra är ju bullshit. Jag måste få veta hur det ligger till, jag stöttar min sambo fullt ut i hans beslut och vi bollar som sagt ofta ideer med varandra för att försöka komma fram till bra lösningar eller bra saker att ta upp på mötet. FÖR BARNETS BÄSTA. Ska hon bara ha en vuxen som är engagerad i hennes välmående och utveckling bara för att hon och jag inte är släkt i blodet? Det måste vara det löjligaste jag hört. Min sambo säger att det är självklart för honom att jag ska vara delaktig, men att jag inte ska gå på mötena då jag rent juridiskt inte har den rätten.
    Men tråkigt att du väljer att ta illa upp för att jag talar om hur det ligger till. Men det är rena fakta att mamman struntar i att gå till möten på familjerätten OCH soc. Och det tycker tydligen soc är fullt rimligt.

    Ja, tydligen har vi en massa rättigheter vi inte vet om, men vart tar vi reda på sånt? Familjerätten har ju uppenbarligen, om det ni säger är sant, undanhållit rättigheter från min sambo. Jag har inga egna barn och vet därför inte heller alla rättigheter som hör till det och kan därmed inte heller förmedla det till min sambo. Jag uppskattar all er hjälp, men ni som tycker att ni vet allt om vår situation och drar en massa slutsatser över det och då drar in helt förhastade slutsatser kring modern... Ni kan göra annat med er tid.
    Jag är långt ifrån den enda som tycker att hela situationen kring mamman är kaotisk.


    Som jag trodde, du har inga egna barn- Du har inte funderat på att skaffa? Vad ville du här inne då, bara få medhåll? DU har inga rättigheter alls, jätteenkelt . Familjerätten har jag mycket kontakt med och dom är väldigt noga med att informera om rättigheter, märkligt att varken soc eller familjerätt fungerar som det ska där ni bor, DET är bullshit.
  • Anonym (NEJ!)

    Ts, menar du att dagis skulle vara viktigare för en 2 åring än hennes relation till sin mormor? säj gärna det till soc och familjerätt så ser dom dina sanna färger.

  • Anonym (Namn eller mamma?)
    Anonym (NEJ!) skrev 2016-02-24 11:22:54 följande:

    Ts, menar du att dagis skulle vara viktigare för en 2 åring än hennes relation till sin mormor? säj gärna det till soc och familjerätt så ser dom dina sanna färger.


    Det var dåligt uttryckt av mig. Jag menade att rutiner är viktigt för barn och att umgås med jämnåriga. Jag sa aldrig att mormor inte är viktig, det har jag poängterat tidigare att mormor är viktig. Men inte så viktigt att man ska bo där vv när man har en pappa som är engagerad och kan ha heltid.
  • Anonym (pp)
    Anonym (NEJ!) skrev 2016-02-24 11:22:54 följande:

    Ts, menar du att dagis skulle vara viktigare för en 2 åring än hennes relation till sin mormor? säj gärna det till soc och familjerätt så ser dom dina sanna färger.


    Växelvis boende varannan vecka är inte för en 2-årings bästa. Och definitivt inte när den andra är en mormor.

    Det bästa för det här barnet är såklart att bo heltid hos pappan och kanske fortsätta umgänge varannan helg hos mormor för att upprätthålla kontakten.
  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (pp) skrev 2016-02-24 11:29:42 följande:
    Växelvis boende varannan vecka är inte för en 2-årings bästa. Och definitivt inte när den andra är en mormor.

    Det bästa för det här barnet är såklart att bo heltid hos pappan och kanske fortsätta umgänge varannan helg hos mormor för att upprätthålla kontakten.
    Det viktigaste för en 2 åring är en anknytningsperson, vilket mormor är?!
Svar på tråden Bör hon kalla mig mamma?