Bör hon kalla mig mamma?

Barnet kommer väl inte att må bättre bara för att hon får kalla ts för "mamma", eller sämre för att hon kallar henne vid namn? Ts finns där för barnet oavsett vilken titel hon går under. Om ts skulle bli "mamma" i nuläget kan det bli ännu värre i framtiden när det tar slut mellan ts och hennes kille, för framtiden vet vi ingenting om. Bättre att se saker för vad de faktiskt är. Biomamman sviker sitt barn nu, men hon kan mogna och bli redo att ta sitt föräldraansvar i framtiden, och då handlar det lika mycket om barnets rätt till sin mamma och att hennes relation till sin mamma kan förbättras.

Mitt inlägg vände sig framför allt mot kommentarer om att det inte är rätt mot biomamman att låta barnet kalla TS för mamma. Biomammans känslor tycker jag är totalt oväsentligt med tanke på att hon svikit barnet. 

Vi har ingen bra relation till mormorn heller, sambon och hans ex gick inte skilda vägar som vänner och jag tror att det är en av anledningarna till att hon vägrar låta honom ha heltid och att hon får ha när hon "känner för det". Lillan står även skriven hos sin biomamma men det tycker vi är himla märkligt. Utöver det är mormor sjuk i cancer och fd knarkare och fängelsekund men ändå anser både soc och bio att det är ok. Fattar ingenting...

En av anledningarna är att hon vill festa, något hon gör varje helg och inte alltför sällan på veckodagar(alkoholistvarning?), byter pojkvänner varje vecka och kan därför inte ha lillan, halvt flyttar varje gång det är en ny pojkvän osvosv. Och att ha lillan då hon själv är sjuk är omöjligt, hon verkar alltid ligga för döden när det kommer på tal om en förkylning. Jag och sambon har influensan nu och nästan 40 graders feber, men inte klagar vi på att vi har lillan för det? Åh suck!

Hur som helst, så jag ska bara låta henne kalla mig mamma och se om det är en fas? För hon vet att någon är mamman till henne, men hon verkar aldrig känna igen sin mamma när vi träffar henne på stan och liknande. Så kanske hon precis som ni säger bara känner efter hur det känns och testar?
Och även om hon fortsätter med det har jag redan klargjort för sambon att jag kommer förklara för henne att jag inte är riktiga mamma sen när hon är gammal nog att förstå :)
/ts

Inte underhållsstöd. Hon har sökt heltids-underhåll och soc säger att det spelar tydligen ingen roll vad min sambo gör, hon får visst pengarna ändå enligt dom? :o

Mamman vägrar att skriva över. Hon menar att det är bara tillfälligt att hon inte har sin dotter och att det är självklart att flickan ska stå skriven hos sin mamma... Det har varit "tillfälligt" i mer än ett års tid nu. Brottsligt? Oh herregud stämmer verkligen det? Det hade jag ingen aning om! Får ta upp det med sambon imorgon när vi kliver upp... :(

Aldrig att vi skulle ta ifrån lillan rätten att träffa mormor! Speciellt inte nu när hon är där så ofta. Men vv är ju inte direkt optimalt när mormor är så sjuk och går på cellgiftsbehandling...

Men herregud. Måste man sitta klistrad vid FL?

Jag och min sambo har varit tillsammans sedan lillan var 6 månader gammal. Så jag är inte direkt ny i situationen.

Jag vet inte hur ni lyckades få diskussionen att eskalera så här i min frånvaro... Men okej. Jag mår inte speciellt bra idag heller så kommer nog inte vara speciellt aktiv förrän ikväll, brukar känna mig piggare då.

Hur kan du/ni veta så mycket om mamman och mormor och vad de gör och inte gör? Du skriver själv att ni inte har en bra relation till någon av dem.

Om hennes mamma är sjuk t.ex deprimerad pga sin mammas sjukdom, skilsmässan osv så är det antagligen inte permanent och inget man behöver ändra boendet för.

I en det har varit så här i ett år. Det är relativt lång tid..

Om mamman tar sitt ansvar senare kan boendet hos henne utökas, men att en tvååring bott i ett år vv hos sin mormor är inte ok. Inte när det finns en närvarande förälder.

Ser du ens barnets bästa i detta?

Förklara då varför det är bättre för barnet att fortsätta bo med mormor vv och träffa mamma sporadiskt än att bo med pappa på heltid och träffa mamma och mormor under regelbundna umgängen.

Nej har någon sagt att du måste det?

Lagom jobbigt för henne att ha liten bebis och bli dumpad samtidigt som mamman blev sjuk. Inte konstigt om hon mår dåligt och har svårt att klara av att ta hand om barnet som det är nu.

Det viktigaste är väl ändå att barnet mår bra trots en besvärlig situation. Jag kan bara beklaga att du inte uppskattar att så många har engagerat sig och svarat i din tråd utan att du ser det som ett problem. Även om influensa är besvärligt så får ni lite extra tid att mysa som familj. Hoppas att den lilla mår bra.

Om det hade varit den bästa och mest uppenbara lösning så undrar jag varför inte pappan själv tagit tag i situationen, rådgjort med en advokat och stämt? istället så är det Ts som ligger på.  Barnet har en närmare anknytning till sin mormor än Ts, så det är väl ganska uppenbart att det skulle skada barnet mer att ta bort den viktiga personen för henne.

Men det är klart, enligt Ts så är hon en fd knarkare och fängelsekund. Suck..