Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin
Det här är en tråd för människor som är kritiska till Sveriges strategi och som önskar att diskutera ur det perspektivet.
Det här är en tråd för människor som är kritiska till Sveriges strategi och som önskar att diskutera ur det perspektivet.
Nej, för principen är ungefär lika enkel. En låst dörr gör det svårare att komma in, ett munskydd gör det svårare för droppsmittan att komma ut, genom att skapa en barriär. Rätt basic ju, i grund och botten :\
Men okej. Låt oss säga att det är en gissning. Visst. Allting som inte ger 100% garanterat skydd mot en grej är en gissning. Men vad är då mantrat om "falsk trygghet"? Bevis - annars också en gissning. Isf, vad gör att FHMs gissningar väger tyngre?
Although the direct transmission from infected person/s is the primary source of aerosols and droplets, other scenarios such as medical procedures, surgeries (Judson and Munster, 2019), fast-running tap water and toilet flushes (Morawska, 2006) also generate aerosols contaminated with infectious pathogens. The most common types of viruses causing infections in the respiratory tract through aerosol transmission are influenza viruses, rhinoviruses, coronaviruses, respiratory syncytial viruses (RSVs), and parainfluenza viruses (Morawska, 2006). Tellier (2009) has postulated three modes in which the influenza virus can be transmitted: aerosol transmission, droplet transmission, and self-inoculation of the nasal mucosa by contaminated hands. Another classification is presented by Judson and Munster (2019), which is often referred to as the term of ?airborne transmission? to describe the disease spread by small droplet aerosols and droplet nuclei, while the term ?droplet transmission? to describe infection by large droplet aerosols. The term ?airborne transmission? defined by Morawska (2006) is quite similar to the same apprehended by Judson and Munster (2019). Besides, the direct contact and fomite transmission produced by aerosol-generating medical procedures (AGMPs) can also be considered as potential transmission pathways (Judson and Munster, 2019).
Droplet transmission occurs by the direct spray of large droplets onto conjunctiva or mucous membranes of a susceptible host when an infected patient sneezes, talks, or coughs. In the meantime, direct physical touch between an infected individual and susceptible host and indirect contact with infectious secretions on fomites can cause the contact transmission (Boone and Gerba, 2007; Brankston et al., 2007; Nicas et al., 2005; Tellier, 2006).
It is a well-known fact that COVID-19 is transmitted by human-to-human contact; hence, contagious. One of the predominant mechanisms for COVID-19 to be contagious is self-inoculation from contaminated fomites. Self-inoculation could occur by poor hand hygiene (Kwok et al., 2015) or by not following the common disease-controlling etiquettes. The viral transmission because of the frequent touches of contaminated fomites was found to be a source of the disease. Consequently, many researchers have paid attention to the airborne transmission directly by virus-laden droplets and aerosols. However, the novelty of this viral outbreak limits the prima facie evidence to determine the potential transmission routes, and thus, it is assumed that SARS-CoV-2 also spreads as the other human coronaviruses (CDC, 2020a).
The SARS-CoV-2 is often said to be transmitted through droplets generated when a symptomatic person coughs, sneezes, talks, or exhales (Morawska and Cao, 2020). Some of these droplets are too heavy to remain in the air, and rather fall on nearby floors or surfaces. Fomites collect droplets contaminated with SARS-CoV-2, and touching of such surfaces by a susceptible host would get infected. However, some droplets, when ejected from an infected person, convert to aerosol particles (also known as bioaerosols) with relatively smaller aerodynamic diameters and, consequently, become airborne (Morawska, 2006). Such virus-laden aerosol particles are capable of infecting people who inhale such particles, thereby spreading the disease. Further, there have been several transport phenomena where larger droplets become smaller through evaporation so that such smaller particles are called droplet nuclei. Such aerosol particles with the encapsulation of viruses could be termed as bioaerosols or droplet nuclei; hence, the term ?aerosol?, ?bioaerosol?, and ?droplet nuclei? is used in this paper interchangeably. The scenarios in respect of the generation of droplets and aerosol, particularly in the indoor environment, have not been adequately understood, and thus, insights into the plausible mechanisms are worthy of being explored. Duguid (1945), for the first time, has explored the characteristics of droplets and aerosol from human expiratory activities with chest infections, and such information is presented in Table 1 . Duguid (1945) has observed that 95% of particles were often smaller than 100 ?m, and the majority were between 4 and 8 ?m. The findings corroborated that breathing and exhalation originated from the nose have shed up to a few hundreds of droplets of which some were aerosols. In contrast, talking, coughing, and sneezing have produced more aerosols than droplets (Table 1).
Although the direct transmission from infected person/s is the primary source of aerosols and droplets, other scenarios such as medical procedures, surgeries (Judson and Munster, 2019), fast-running tap water and toilet flushes (Morawska, 2006) also generate aerosols contaminated with infectious pathogens. The most common types of viruses causing infections in the respiratory tract through aerosol transmission are influenza viruses, rhinoviruses, coronaviruses, respiratory syncytial viruses (RSVs), and parainfluenza viruses (Morawska, 2006). Tellier (2009) has postulated three modes in which the influenza virus can be transmitted: aerosol transmission, droplet transmission, and self-inoculation of the nasal mucosa by contaminated hands. Another classification is presented by Judson and Munster (2019), which is often referred to as the term of ?airborne transmission? to describe the disease spread by small droplet aerosols and droplet nuclei, while the term ?droplet transmission? to describe infection by large droplet aerosols. The term ?airborne transmission? defined by Morawska (2006) is quite similar to the same apprehended by Judson and Munster (2019). Besides, the direct contact and fomite transmission produced by aerosol-generating medical procedures (AGMPs) can also be considered as potential transmission pathways (Judson and Munster, 2019).
Droplet transmission occurs by the direct spray of large droplets onto conjunctiva or mucous membranes of a susceptible host when an infected patient sneezes, talks, or coughs. In the meantime, direct physical touch between an infected individual and susceptible host and indirect contact with infectious secretions on fomites can cause the contact transmission (Boone and Gerba, 2007; Brankston et al., 2007; Nicas et al., 2005; Tellier, 2006).
Although the direct transmission from infected person/s is the primary source of aerosols and droplets, other scenarios such as medical procedures, surgeries (Judson and Munster, 2019), fast-running tap water and toilet flushes (Morawska, 2006) also generate aerosols contaminated with infectious pathogens. The most common types of viruses causing infections in the respiratory tract through aerosol transmission are influenza viruses, rhinoviruses, coronaviruses, respiratory syncytial viruses (RSVs), and parainfluenza viruses (Morawska, 2006). Tellier (2009) has postulated three modes in which the influenza virus can be transmitted: aerosol transmission, droplet transmission, and self-inoculation of the nasal mucosa by contaminated hands. Another classification is presented by Judson and Munster (2019), which is often referred to as the term of ?airborne transmission? to describe the disease spread by small droplet aerosols and droplet nuclei, while the term ?droplet transmission? to describe infection by large droplet aerosols. The term ?airborne transmission? defined by Morawska (2006) is quite similar to the same apprehended by Judson and Munster (2019). Besides, the direct contact and fomite transmission produced by aerosol-generating medical procedures (AGMPs) can also be considered as potential transmission pathways (Judson and Munster, 2019).
Droplet transmission occurs by the direct spray of large droplets onto conjunctiva or mucous membranes of a susceptible host when an infected patient sneezes, talks, or coughs. In the meantime, direct physical touch between an infected individual and susceptible host and indirect contact with infectious secretions on fomites can cause the contact transmission (Boone and Gerba, 2007; Brankston et al., 2007; Nicas et al., 2005; Tellier, 2006).
Du skriver på fel sätt om du vill säga att aerosoler ligger kvar i luften en stund, det gör inte det till en luftburen smitta som är något precis helt annat.
Och ingen förstår varför du för detta medvetna fel, är du rädd för du hade fel och inte kan ändra dig.
Eller är detta en agenda, inte för nått är speciellt bra för dig dock.
En medicinboll är luftburen, och den liknelsen funkar bra mellan luftburen smitta och droppsmitta som aerosoler är.
Personen envisas kalla dropssmitta för luftburen smitta, och är vag om vad personen menar.
Och det roliga är att medicinbollen representerar en bra liknelse på skillnaden mellan aerosol och luftburen smitta.
Det roliga är att de inte formulerar om sig på ett sätt att de inte har fel eller är vaga.
Jag anar en agenda pga denna envishet att säga fel, kan vara trolleri också inte för det gör någon skillnad för mig.
Jag tror inte personen har ett intresse att särskilja det, men vi är rätt frågande varför man slänger in luftburen smittor när COVID-19 inte ens identifierad som en luftburen smitta.
Jag tror inte heller de förstår hur galet fel det blir för dom också, de tror de kan omdefiniera klara vetenskapliga termer för särskilja hur smittor smittar.
Vi kommer nog se de försöka igen, och jag är frågande till vad de försöker säga genom skriva/vag/säga fel var gång
Aerosol är små partiklar som är finfördelade i en gas, till exempel luft. Partiklarna kan vara fasta eller flytande. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar. Både de droppar med smittämnen som kan ge droppsmitta och de som kan bära smittämnen vid luftburen smitta, kan ingå i det som definieras som en aerosol. Även finfördelade dammkorn och hudflagor som bär smittämnen kan ingå i en aerosol. Övre gräns för partikelstorlekar som kan förekomma i aerosoler är ungefär 0,1 mm.
De droppar som transporterar smittämnen vid luftburen smitta är mindre än vid droppsmitta och kan bli kvar längre i luften. Sådana droppar kan uppstå när smittbärande personer andas ut eller när de droppar som uppstått när någon hostat eller nyst har torkat in till mindre volym. Finns det tillräckligt många små droppar i luften kan den som andas in dem bli smittad. Detta kallas att smittan är luftburen. Risk för luftburen smitta finns framför allt inomhus där det är låg luftomsättning. Utomhus blåser dropparna med smittämnen lätt bort eller späds ut. Exempel på smittämnen som kan spridas via luftburen smitta är mässlingvirus, influensavirus och tuberkulosbakterier.
Aerosol är små partiklar som är finfördelade i en gas, till exempel luft. Partiklarna kan vara fasta eller flytande. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar. Både de droppar med smittämnen som kan ge droppsmitta och de som kan bära smittämnen vid luftburen smitta, kan ingå i det som definieras som en aerosol. Även finfördelade dammkorn och hudflagor som bär smittämnen kan ingå i en aerosol. Övre gräns för partikelstorlekar som kan förekomma i aerosoler är ungefär 0,1 mm.
De droppar som transporterar smittämnen vid luftburen smitta är mindre än vid droppsmitta och kan bli kvar längre i luften. Sådana droppar kan uppstå när smittbärande personer andas ut eller när de droppar som uppstått när någon hostat eller nyst har torkat in till mindre volym. Finns det tillräckligt många små droppar i luften kan den som andas in dem bli smittad. Detta kallas att smittan är luftburen. Risk för luftburen smitta finns framför allt inomhus där det är låg luftomsättning. Utomhus blåser dropparna med smittämnen lätt bort eller späds ut. Exempel på smittämnen som kan spridas via luftburen smitta är mässlingvirus, influensavirus och tuberkulosbakterier.
Droppar är vätskeform, är det viruspartiklar i droppar är det droppsmitta, kommer dropparna flygandes är det droppsmitta, eftersom det är droppar som bär på partiklarna och dessa droppar tar med sig partiklarna när de landar.
Är partiklarna blandad med t.e.x luft som är en gas är det gaslösning/luftlösning. Gaslösningen, gasen+partiklarna en aerosol, det är vad man inom aerosolteknologin kallar för aerosol smitta och det är luftburen smitta eftersom det är luften som bär på partiklarna, dessa partiklar kan "hänga" kvar i luften, de dras med luftströmmar.
Vi andas ut vattenånga, vattenånga är en gas, är det partiklar i vattenångan är det en aerosol.
Hostar man droppar kan dropparna torka till aerosol.
" Då är det förstås fråga om det är så pass mycket att det verkligen spelar en roll i smittspridningen. "
Det är väl aerosolen som kan dras ned till alveolerna så det låter inte som en höjdare på nära håll.
Masker blir inte lika effektiva.
Droppar är vätskeform, är det viruspartiklar i droppar är det droppsmitta, kommer dropparna flygandes är det droppsmitta, eftersom det är droppar som bär på partiklarna och dessa droppar tar med sig partiklarna när de landar.
Är partiklarna blandad med t.e.x luft som är en gas är det gaslösning/luftlösning. Gaslösningen, gasen+partiklarna en aerosol, det är vad man inom aerosolteknologin kallar för aerosol smitta och det är luftburen smitta eftersom det är luften som bär på partiklarna, dessa partiklar kan "hänga" kvar i luften, de dras med luftströmmar.
Vi andas ut vattenånga, vattenånga är en gas, är det partiklar i vattenångan är det en aerosol.
Hostar man droppar kan dropparna torka till aerosol.
" Då är det förstås fråga om det är så pass mycket att det verkligen spelar en roll i smittspridningen. "
Det är väl aerosolen som kan dras ned till alveolerna så det låter inte som en höjdare på nära håll.
Masker blir inte lika effektiva.