• Anonym (Du)

    Mäns problem är avsaknad av en maskulin figurer

    Tukt skrev 2025-02-26 22:56:30 följande:

    En smula hopplöst diskutera maskulinitet också, eftersom det i regel mer är egna tolkningar som gäller. Frågar man 10 personer, så kommer man få 10 olika svar.


    Har än så länge inte sett någon som motsätter sig min bild av en maskulin man. Verkar som att alla håller med även om somliga känner sig kränkta.
    har du en annan uppfattning? Hur ser den ut?
  • Anonym (Du)
    Tukt skrev 2025-02-27 16:45:14 följande:
    Ja, jag har en uppfattning, som jag skrev, att manlighet, maskulinitet är något som kan beskrivas olika. Därför har jag själv, inte bara en bild av hur det är, utan flera.
    Kan du beskriva hur din uppfattning ser ut?
  • Anonym (Du)
    Sonora skrev 2025-02-27 16:56:47 följande:
    Vi får hoppas att du har rätt.

    Nya generationer brukar innebära ett uppror mot de gamla idealen. Är också oroat för de unga männen , speciellt dom som inte har någon nära äldre vuxen som lyssnar på dom när allt krisar ihop (Av samma kön).

    Men hur ska vi trolla fram papporna att ta ansvar för sina pojkar ?  Nya generationer unga män behöver ha sin pappa, och om de inte finns där så kommer förvirringen och rotlösheten att fortsätta även med den nya generationen.
    En del av problemet är att en pappa kan vara förhållandevis passiv i sitt föräldraskap. Även i ett förhållande så är han frånvarande. I somliga fall agerar han som en dålig förebild för sina barn med ett oansvarstagande, passivt förhållningssätt i relationen med den andra föräldern.

    Ett exempel jag har är från ett par där de är skilda, har varannan vecka. Hos mamman styrs lekträffar upp, aktiviteter, näringsrik kost, rent hem, hjälp med läxläsning plus annan uppfostran upp, hos pappan sitter de bara och spelar tv-spel. 
  • Anonym (Du)
    Sonora skrev 2025-02-27 17:22:51 följande:
      Gränsfall

    Man kan såklart ha åsikter om pappans (på ytan) passivitet. Men vad är det som säger att barnen mår dåligt av det ?  Man kan bonda på så många olika sätt.

    Man var ju barn själv en gång i tiden och minns väldigt klart att mamma var den som tog klart flest initiativ, fast hos farsan kunde man chilla i hans universum som var helt klart mindre krävande ur alla synvinklar.

    Vågar inte tänka på ifall både mina föräldrar varit rörande överens och talade med en röst om allting ska skötas. Barn behöver ha kontraster och inte ständigt befinna sig i en storm av mammigt omtanke in i minsta detalj
    Skulle gissa att din pappas passivitet riskerade att skapa ett barn som växer upp till en man med en passiv inställning till ett förhållande med en kvinna. En förväntan servera mig- attityd. Nu fungerar det förstås inte i den verkliga världen då kvinnor har sett sina mödrar gå igenom ett upplägg där de förväntas ta hand om mannen som ett barn. Reaktionen från mannen som har blivit uppfostrad på det sättet är att han känner att han förnekats en självklar rättighet att bli omhändertagen av en kvinna. Han utvecklar då en bitterhet då kvinnor inte finner pseudobarn attraktiva och en påföljande misogyni.

    En maskulin man är någon som intar en aktiv roll i föräldraskapet. Beter sig barnen respektlöst mot mamman så säger han till. Han friar till frun, inte hon. Axlar ett självklart ekonomiskt ansvar då det i majoriteten av fall är frun som går back ekonomiskt under föräldraledighet. Han arrangerar aktiviteter, semestrar och uppvaktar frun. Hon kanske gör majoriteten av det kvinnligt kodade hushållsarbeten men han tar självmant hand om de manligt kodade sysslorna som behövs göras hemma så det går på ett ut. Han förstår att vissa saker behövs göras före tv-spelande självmant. Han ser om frun mår så pass dåligt att han behöver ta henne till sjukhuset. Han tar hand om sin familj, observerar födelsedagar och högtider. Går själv ut och hugger en julgran utan att frun säger till. Deltar och dricker glögg när julgranen pyntas.

    såna saker betecknar en maskulin, trygg man. Inte din pappa som det låter. Då krävs en större medvetenhet från dig om du själv vill bli maskulin.
  • Anonym (Du)
    Tukt skrev 2025-02-27 17:18:55 följande:
    Men jag har ju inte en uppfattning. Min erfarenhet är att alla tolkar manlighet, precis som kvinnlighet på rätt olika sätt. För någon är en invandrarman med arabisk bakgrund något man ser som manligt. För en annan handlar det främst om trygghet, för et tredje om utseende och muskler, för en fjärde uniformer eller kostymer. För någon handlar det om att stå upp för sig själv, för en annan att ha lugnet för att inte brösta upp sig. Det finns helt enkelt lika många definitioner på  maskulinitet och manlighet som det finns människor. 
    Ja, och det är ok om du inte har en egen uppfattning.

    Jag vill gärna hylla och lyfta upp maskulina, manliga män. Idag råder så många missförstånd om vad maskulinitet handlar om tror jag.

    Vad jag anser inte är maskulint:
    misogynitet, passivitet, icke-ansvarstagande (över sig självt och andra) macho-attityd (men står inte i direkt motsats till maskulinitet) offermentalitet, sätter gruppen män som motsatsord till andra grupper, sätter sig själv först.
  • Anonym (Du)
    Sonora skrev 2025-02-27 17:55:10 följande:
    Du berättar om vilken slags man DU vill ha. Vad har det med ämnet att göra ?

    Jag skrev att Barn inte tar skada av att Mamma är aktiv och pappa är Chill. Eller tvärtom.

    Jag tror att barn tar skada av att en förälder är passiv och blir omhändertagen av den andre på samma sätt som ett pseudobarn. 


    Kag skulle kunna misstänka att Örebromannen hade såna föräldrar. och nu säger jag inte att du är exakt samma. Det jag menar är att det då skapas en människa med entitlement. Ansvarstänket som en pappa borde uppvisa skapas inte hos barnen. En mamma/ dotter har lättare att komma undan med det då samhället ser ut som det gör.

  • Anonym (Du)

    En alltför dominant pappa skapar också pojkar som riskerar att landa i kriminalitet, men då ser psykologin annorlunda ut.

  • Anonym (Du)
    Sonora skrev 2025-02-27 18:15:33 följande:
    Rubbat.

    Är helt ny på FL, men detta var ganska rubbat faktiskt Tungan ute
    Du får tycka vad du vill. Finns inget universum där ett pseudobarn med en pseudomamma anses vara maskulin.

    Kanske i woke-sammanhang: "Alla män ska kunna kalla sig för maskulina" (även när de i realiteten inte är det)
  • Anonym (Du)
    Sonora skrev 2025-02-27 19:26:24 följande:
    Skulle hjälpa oerhört om du kunde förtydliga vad en " Pseudomamma" och ett " pseuodbarn" är, jag tror att många tappade riktningen där.

    Vi ser fram emot din förklaring
    Det är självförklarande. Faktiskt.
  • Anonym (Du)
    Anonym (ditt fel) skrev 2025-02-28 05:09:00 följande:
    Detta med "ett självklart ekonomiskt ansvar". Vad förväntar du dig och vilken livsstil kräver du? Förr kunde en man försörja en hel familj på en enkel arbetarlön. Nu kostar ett radhus 10+ miljoner.

    Ratar du alla män som tjänar under medellönen?
    Självklart ekonomiskt ansvar kontra ett upplägg där de har delad ekonomi , kvinnan föder barn, tar hand om barnen, vabbat och annat gör en ekonomisk förlust. Pappan tycker att hon får skylla sig självt, anser att barnbidraget ska täcka all kostnader runt barnet. Lägger sina pengar på hög. Delar inte livet med sin fru med andra ord. Kanske inte deltar heller på andra sätt. Spelar tv-spel när frugan och barnen pyntar granen.

    Män behöver bli mer omhändertagande över sin familj och kvinnor överlag. Män borde bli mer toleranta för andra män samtidigt.
  • Anonym (Du)
    Anonym (Mamma) skrev 2025-02-28 16:28:04 följande:
    Jag tycker det är självklar att man har gemensam ekonomi eller åtminstone delar alla kostnader kring barnet, inklusive ev sjukskrivning för mamman, bortfall av inkomst under föräldraledighet och VAB och alla utgifter för barnet. 
    Det tycker jag också. Scenariot jag beskriver är inte helt ovanligt. Det är också enligt mig en (av de beskrivna) skillnaderna mellan en maskulin man och en ickemaskulin man.

    maskulina mannen-ansvarsfull, tar hand om sin familj och deltar i familjen. Tar ett självständigt ansvar över saker som ska göras.

    ickemaskulina mannen-kör sitt eget race, bryr sig inte om någon annan än sig själv i princip. Deltar inte i familjelivet. Blir tillsagd att göra saker, fungerar inte självständigt. Tycker sig göra hälften. (Allt det hon säger åt honom att göra)
  • Anonym (Du)
    Anonym (Jaha) skrev 2025-02-28 16:30:55 följande:

    Tror att jag nämnt det tidigare i tråden, mina två barn (dotter och son) har båda blivit empatiska, snälla och ansvarstagande. Mycket naturligtvis ock så beroende på sina mammor. Dotter halvtid sedan tre års ålder och son halvtid sedan 9 års ålder. Nu är de 30 och 20.
    Jag har alltid varit en närvarande pappa, för att jag verkligen ville. Reste en del i jobbet men var verkligen pappa när jag var hemma. Ingen av mammorna bytte en enda blöja när jag var hemma, jag var den som lekte, snickrade och meckade med barnen- De fick alltid vara med om de ville.
    Är särbo sedan 10 år och när jag tänkt efter så har jag nog omedvetet försökt att visa min son hur man bör vara och uppföra sig i ett förhållande.
    Att vara kärleksfull, stöttande, lyssnande, jämlik, respektfull, ja hela paketet.
    Jag har helt klart fel och brister men jag tror faktiskt att jag varit en positiv förebild.
    Räcker för mig!


    Hur har dina barn artat sig, nu när du fått kvittot s a s?
  • Anonym (Du)
    Anonym (M) skrev 2025-02-28 21:19:06 följande:
    Men ja det delades upp olika, männen arbetade och fixade de rent praktiska sakerna runt huset, det var i huvudsak det han bidrog med till hushållet. Självklart fanns variationer på vilka sätt relationerna såg ut, men de typiska könsrollerna var mycket starkare då. Barnen och hushållet i övrigt var kvinnans jobb. Men du anser baserat på vad du skriver att män ska ta mer ansvar hemma, de ska vara med och uppfostra barnen osv, men om kvinnan är hemma och mannen sköter allt det andra blir det ju ändå lite skevt. Hushållsarbetet var dessutom mycket mer tidskrävande förr så det var ju mer logiskt då att åtminstone någon var hemma och skötte det. Men idag? 

    Sen absolut anser jag också att mansbebisar är oattraktiva, det gör nog faktiskt de flesta egentligen. Precis som jag tror att de flesta tycker att motsvarande för kvinnor är oattraktiva, ingen vill ha en partner som inte är en riktig partner eller hur? Jag tror nog att de flesta män och kvinnor vill ha just en partner man är jämställd med och bidrar till relationen och livet ihop lika mycket. Inte nödvändigtvis på samma sätt men lika mycket. 

    Att män ska anses vara den som tar hand om familjen genom att stå för ekonomin är dels förlegat och en social konstruktion som inte har något med biologi att göra. Både män och kvinnor är lika kapabla att bidra ekonomiskt, praktiskt och känslomässigt i en relation.

    Det är ju detta som behöver ändras, kvinnor har ju fattat att de kan och bör göra samma sak som man ansåg var mannens jobb, nu behöver ju män fatta att de klarar av och bör göra detsamma som man ansett vara en kvinnas jobb. 

    Om en kvinna väljer att stanna hemma tar hon en enorm risk. jag menar samma kvinnor som klagar på sin man som inte hjälper till hemma är ju ofta samma kvinnor som inte vet hur hon ska kunna gå isär med denna man eftersom hon är helt beroende av honom. Detta är vad de gamla förlegade könsrollerna gör. 

    Nej. Det är inte det jag skriver. Varför har du fått för dig det? Samtidigt så väcks frågor. Tycker du att män inte ska vara med och uppfostra sina barn?

  • Anonym (Du)
    Anonym (M) skrev 2025-03-01 07:30:43 följande:
    Du skrev i ett svar till en annan exempelvis

    "En del av problemet är att en pappa kan vara förhållandevis passiv i sitt föräldraskap. Även i ett förhållande så är han frånvarande."

    Jag menar å ena sidan tycker du att män inte tar tillräckligt med ansvar i sitt föräldraskap menmå andra sidan tycker du inte alls att männen bör ta mer ansvar hemma? Hur går det ihop? Jag menar att ta ansvar för sina barn handlar ju också om att se till att de har rena kläder, att de har mat osv. 

    Vad fick du det ifrån, att jag inte skulle tycka att män inte ska vara med och uppfostra barnen? Jag anser ju att män är lika kapabla som kvinnor att vara lika delaktiga i det gemensamma, vilket innefattar barn ,hushåll, relationer och så vidare. 

    Jag anser till skillnad från dig att män har större kapacitet än att bara vara försörjaren och beskyddaren i familjen, jag är fullt kapabel att ta hand om och försörja mig själv. Jag vill ha en partner att dela livet med, där vi tar hand om varandra och som delar den praktiska och den känslomässiga bördan. Jag vill inte ha en man som förväntat sig att maten är färdig åt honom när han kommer hem varje, jag vill inte ha en man som inte vet hur man startar diskmaskinen av ren princip. 

    Jag tänker inte jobba mindre och få sämre ekonomi så att jag ska hinna ta även hans arbetsbörda åt honom. 

    Vet inte om du missförstår mig med flit? Det jag sagt i tråden hela tiden liknar ingenting av det du tror att jag sagt.

    Jag anser att en maskulin man tar ett lika stort vuxenansvar som hans fru. Deras uppdelade uppgifter kan vara åt dragningen manligt eller kvinnligt kodade. Men inte nödvändigtvis. Han tar ett lika stort ansvar i uppfostring av deras gemensamma barn. Sätter gränser och ger kärlek. Han säger åt barnen om de inte visar respekt för deras mamma exempelvis. Han tar ett ekonomiskt ansvar, har gemensam ekonomi. Ser till att hon är tryggad och väger upp om hon har tagit ett större ansvar vid föräldraledighet eller vab (vilket är vanligt) han ser till att hon inte går back ekonomiskt och får en tryggad pension. Han tar självmant hand om saker. Han är omhändertagande om sin familj, fru (och kvinnor överlag) han förför sin fru, uppvaktar och skapar lust. Kommer ihåg hennes födelsedag

    Till skillnad från en ickemaskulin man
    Han intar en passiv roll i förhållandet. Ska han göra saker så måste hon tjata. Till slut utformar hon syssloscheman till honom som han knappt utför då allt vilar på henne. Hon projektleder, kommer ihåg allas födelsedagar (inkl hans mamma) Han kan inte säga åt sina barn, utan intar en position som ett pseudobarn. Han tjänar mer, hon är föräldraledig, delad ekonomi. Han tycker att hon kan klara sig på barnbidraget. Hon får be om pengar. Han blundar för det och tycker hon får skylla sig självt. Han tjatar om sex. Skriver snyftande på diverse forum att "allt jag vill ha är lite sex" frun har förstås tappat lusten. Han förväntar sig bli omhändertagen av frun, ungefär som ett barn.

    Förstår du? Handlar egentligen inte om hur man fördelar arbetet eller om någon är en hemmafru. Handlar mer om att många män behöver uppgraderas till att bli omhändertagande och ansvarstagande vuxna.

  • Anonym (Du)
    Anonym (M) skrev 2025-03-01 20:31:02 följande:
    "Jag anser att det är en man uppgift att ta hand om en kvinna.  Hon kan ta hand om honom också, kanske baka något han gillar eller annat. Mannen ska stå för det främsta ansvaret ekonomiskt och i övrigt beskyddande för kvinnan. " 

    Jag tycker ovanstående citat visar ganska tydligt din åsikt, männen ska ha det huvudsakliga ekonomiska ansvaret och beskydda sin kvinna är ju i princip vad du skrev i ett av de första svaren till mig. 

    Han ska ha det huvudsakliga ekonomiska ansvaret och det kvinnan kan ge tillbaka är att baka något han gillar, den kommentaren säger en del om både din syn på män och på kvinnor. 

    Jag har ingenstans sett att du ens nämnt kvinnans ansvar. Kvinnan har lika stort ansvar i relationen, hon bör också få sin man att känna sig trygg. Hon har också ett eget ansvar att välja en bra man, hon har också ett eget ansvar att lämna en dålig man. Ärligt talat man är två i en relation, båda är fria att inte välja varandra, att inte acceptera att bli trampad på som en dörrmatta osv. Sluta gör kvinnor till offer för dåliga män, eller någon som behöver tas om hand av en man. 

    Och istället för att förutsätta att män lämnar över föräldraledighet och vabb till mammorna bör man faktiskt kräva det motsatta eftersom just att män inte är lika delaktiga från start genom att vara just föräldralediga och vabba är en sak som gör att männen inte fattar vad som egentligen krävs. Och varför kvinnor sen sitter och undrar hur det blev så att hon har det största ansvaret. Ja för att det naturligt blir så när man är hemma med barnen. Det är i princip den största kvinnofällan vi har, undersökningar bekräftar ju detta eftersom de visar just att par är väldigt jämställda fram tills att man får barn, sen är mamman hemma mest och fortsätter sköta allt det som hon skötte medan hon var hemma med barnen. 
    Mannen behöver ta ett större ekonomiskt ansvar då det oftast är kvinnor som tar ut majoriteten av föräldraledighet, vab (graviditet) och annat som för att hon får back karriärsmässigt och få lägre pension. Såna saker ska han förstå och ta ansvar över utan att hon behöver be honom om pengar. Förstår du? Jag motsätter mig inte att det kan finnas konstellationer på detta koncept. Röda tråden handlar om män som självständigt ansvarstagande över sin familj.

    Motsatsen är en man som vill ha delad ekonomi, han tjänar mer pengar än henne, hon tar ut föräldraledighet och går på knäna ekonomiskt. Den ickemaskulina mannen lägger pengarna på hög. Har ingen tanke på att spara till hennes pension utan hon får be om pengar till deras barns kläder. Allmänt misogyn.

    Många förhållanden ser ut på det sättet. Mannen är lika vuxen som en bortskämd tonåring. Kör sitt race, delar ingenting. Kvinnan har skapat flödesschema för att han ska göra något. Vågar inte lämna barnen i hans vård för då riskerar de att råka illa ut, såna saker.

    Män som är omhändertagande över sin kvinna (och kvinnor i samhället till viss nivå) är maskulina män. Håller du med eller motsätter du dig det?
  • Anonym (Du)
    Anonym (M) skrev 2025-03-01 21:19:08 följande:
    Nej mannen behöver ta ett större ansvar genom att också vara en lika engagerad förälder och ta sin del av föräldraledigheten och vabb. Kvinnan får automatiskt inte lägre pension eller sämre löneutveckling för att hon skaffar barn, utan för att hon stannar hemma längre och går ner i tid efter att hon får barn och istället lägger det ekonomiska ansvaret på mannen som alltså genom att fortsätta jobba fortsätter sin karriär medan kvinnan som stannar hemma halkar efter. Att hon inte bryr sig mer om sin ekonomi får ju hon ta sitt ansvar för. Ska mannen fortsätta kompensera för detta även efter de då kanske går isär? Eller tycker du det är rimligare att kvinnan faktiskt tar eget ansvar för sin egen ekonomiska självständighet och faktiskt kan försörja sig själv och sina barn ifall det händer? 

    Bör inte kvinnor vara lika självständigt ansvarstagande av sin familj? Om inte, varför? För där ingår ju faktiskt ekonomiskt ansvar. Här ingår också att kräva att mannen tar sitt ansvar för barnen genom att faktiskt vara föräldraledig och vabba och eventuellt gå ner i arbetstid lika väl som hon. Varför ska kvinnan offra sin ekonomiska självständighet, när mannen är lika kapabel att ta det ansvaret? Det om något är ju en större risk och att ta mindre ansvar för sin familj eftersom man gör hela familjen mer sårbar ifall mannen blir långvarigt sjuk eller går bort eller liknande. 

    Nej jag anser att män som tar sin del av ansvaret är maskulina. Jag kan ta hand om mig själv. Sen vill nog de flesta, både män och kvinnor, ibland känna sig omhändertagna av sin partner, men det är något annat än att göra sig beroende av. Att vara omhändertagande har inget med kön att göra utan om medmänsklighet och känslomässig mognad att göra.

    Som sagt, jag tycker att maskulinitet också kan gälla olika konstellationer på detta. Hur man lägger upp inbördes har egentligen en mindre betydelse (för mig) gällande definitionen över en maskulin man. Mikroplockandet av exempel är till för att förklara idén med maskulinitet (sett från mina ögon) men det trodde jag var så självklart att det inte behövdes nämnas ens. Ungefär som preferensramar.


    Den röda tråden i det jag skriver är att jag anser att en maskulin man är ansvarstagande, omhändertagande över sin kvinna, familj och kvinnor överlag. En maskulin man agerar som en beskyddare. Värnar om det motsatta könet.

    Det finns inget universum där en man som struntar i att ta hand om sin kvinna eller familj, allmänt misogyn skulle någonsin kunna kallas för maskulin. Inte heller en man som förväntar sig att bli behandlad som ett pseudobarn i ett förhållande, där kvinnan ser till att han gör saker överhuvudtaget.

    Du tror f ö att när jag skriver att en man ska visa omhändertagande om sin kvinna så innebär det att kvinnan inte ska göra det. Det är felaktigt, och jag tycker att man kan diskutera maskulinitet enbart utan att behöva berätta kvinnans roll i konstellationen. Det blir då på barnslig nivå, "vad ska kvinnan göra då?" Tjafs med andra ord. 

  • Anonym (Du)
    Anonym (ditt fel) skrev 2025-03-02 01:52:16 följande:
    Varför det och på vilket sätt?
    För att en maskulin man är omhändertagande. En ledarfigur. En förebild för män (och kvinnor). Alla män borde kunna känna att de har möjlighet att vara maskulina.
  • Anonym (Du)
    Anonym (ditt fel) skrev 2025-03-02 03:03:45 följande:
    Omhändertagande av vem? Att vara tolerant mot helt främmande män (typ ensamkommande vuxna barn) som kommer hit för att slå sig ner är inte maskulint på något sätt. Det är att svika sin familj. Ledarfigur som är toleranta på det sättet får ett skamfilat eftermäle och kommer betraktas som omanliga av historien.
    Jag antar att du är rasist.
  • Anonym (Du)
    Anonym (M) skrev 2025-03-02 13:31:36 följande:
    Jo och jag säger att omhändertagande och ansvarstagande inte har något med kön att göra över huvud taget. Det är lika mycket kvinnligt som manligt, det är alltså mänskligt. Det handlar om mognad. Du säger att det är manligt att vara omhändertagande och ansvarsfull, för sin kvinna och kvinnor överlag. Är det inte manligt då att vara omhändertagande om män också? Och om det är framförallt manligt att vara omhändertagande antyder det ju samtidigt att det inte är kvinnligt? 

    Vilket jag antar att du inte menar utan jag antar att du menar omhändertagande på ett specifikt sätt. Alltså enligt typiska könsroller. Du har ju redan visat att du anser att mannen har ett större ansvar ekonomiskt. Medan kvinnan ska baka åt mannen som ett tack för det han gör. Men dessa saker kan ju en kvinna göra lika väl som mannen så jag ser faktiskt inte hur det är just manligt. 
    Det finns saker jag tycker en kvinna kan gör för sin man. Tog upp ett exempel på "baka kaka" på samma sätt som en man kan "hänga upp julbelysningen utan att en kvinna säger till" nu nitpickas det här. Skulle kunna ge tusentals exempel på vad män/kvinnor kan göra för att visa omhändertagande över sin partner dvs vara ett team. Men av erfarenhet så vet jag då att tråden vrids till att handla om kvinnor, tjafs. Märker ju en person i tråden som älskar att tjafsa på lördagar, antar att det har något med alkohol att göra ärligt talat.

    Du kan ju inte anta att omhändertagande om sin man är något jag automatiskt diskvalificerar kvinnor från. Jag pratar om män, då trådens ämne är män. Inte att förväxlas med en man som förväntar sig omhändertagande från sin kvinna i form av pseudobarn

    Omhändertagande om sin kvinna (och kvinnor överlag) är maskulint för det handlar om en mans omhändertagande. Kan handla om könsroller men inte nödvändigtvis. Det upp till individerna, jag vet hur mina preferenser ser ut. Jag tycker att män ska visa en högre tolerans mot andra män, var goda förebilder så det kan man väl beteckna som ett omhändertagande också. Det anser jag vara maskulint. Ett jämställt förhållande mellan två vuxna individer. Även om hon gör de kvinnligt kodade uppgifterna och han utför de manligt kodade uppgifterna.

    Kontra en man som låter sig bli omhändertagen av en kvinna på ett passivt, tafatt sätt. Han gör det han blir tillsagd. Visar inget initiativ till något. På pappret "jämställt" i realiteten pseudobarn.
Svar på tråden Mäns problem är avsaknad av en maskulin figurer