Orimligt att tonåringen ska betala?

Om man inte får träna på det nu och känna att det blir konsekvenser, hur ska man kunna hantera ett liv sen?

Helt korrekt.

Jag håller med!

Hur går det Ts?

Kanske du kan använda det pedagogiskt istället och t ex spara pengar till något speciellt åt henne istället varje månad? T ex om bonusen blåser pengar på kläder så sparar du istället till lägenhet, framtida möbler, körkort,  fylla 20 år present eller något annat du inte sparar till åt din dotter idag. Då får hon se nyttan av att spara istället för att blåsa pengar på kläder som hon inte har behov av. Du behöver inte hantera det ökade flödet av pengar till bonusdottern på samma sätt gentemot din dotter även om du ser till at det blir rättvist i slutändan.  Använd pengarna till att göra det du tycker är viktigt för din dotter istället.

Det var ett väldigt bra förslag! Vi får se var det landar, men definitivt ett väldigt bra alternativ istället för att shoppa bara för att.

Än har det inte bestämts nåt men sambon börjar förstå vad jag menar och är inne på att antingen låta henne stå för halva kalaset eller köpa en minimal omstart åt henne och sen får hon komplettera upp själv eftersom.  Sen har vi kanske lite olika syn på vad en minimal startgardetob är. Jag tycker att minimal (när man gett bort alla kläder för att man tröttnat på dem, inte startat utan kläder) borde innebära att man precis klarar sig mellan tvättarna. Typ två par byxor och några tröjor. I sambons värld är det minst 3-4 byxor, lika många hoodies och typ 5 vardera av tunna långärmade, och T-shirtar/linnen. Men även om hon shoppar mer orkar jag inte lägga mig i utan kommer försöka hitta något motsvarande sätt att ge min dotter. Jag är bara nöjd om hon inte ?vinner? för att hon betedde sig dåligt och att hon lär sig att det blir någon typ av konsekvens. 

Du låter så oerhört snål och ogin. Mot både ditt eget barn och nu din sambos barn. Varför ska barnen hålla till godo med bara minimum? 

Jag tycker att TS i grunden har riktiga värderingar, men problemet är skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt.

Ni behöver nog ta en djup och grundläggande diskussion om egna och partnerns barn. Vem bestämmer i hushållet? Ska var och en bestämma över sitt eget barn eller ska ni ha gemensamma regler?

Det är inte lätt att vara tonåring och försöka passa in och vara osäker på sig själv. För många tonåringar är kläder oerhört viktigt så då är det väl bra att se till att de inte behöver oroa sig för kläder i alla fall utan känner sig ok på det området. De oroar sig för så mycket annat ändå. Byxor som var moderna för några månader sen, är ute nu.

Jag tycker mammans idé om basgarderob låter bra. Ni ska väl ge henne en minimal garderob i betydelsen att hon ska känna sig ok jämfört med kompisar, inte minimal i betydelsen att hon slipper gå naken eller med smutsiga kläder. Tonåringen ska känna att ni vill att hon har det bra. Hjälp henne att göra en budget och hålla ordning på inkomster och utgifter fortlöpande. Så kan hon planera bättre i framtiden och unna sig lite nya saker. 

Det handlar varken om att vara snål eller ogin. Våra barn får massor med saker och upplevelser men just den här gången handlar det ju om att hon, trots upprepade påminnelser och erbjudanden om att göra en budget, har bränt alla pengar och gett bort alla kläder och nu förväntar sig att få allt serverat trots att överenskommelsen sedan 8 månader tillbaka varit att hon sak köpa baskläder själv. Därför är det väl inte så konstigt att få hålla tillgodo med minimum tills man har nya pengar att köpa det "extra" för?

Du beskrev ju själv vad du tycker är en basgarderob. Och ja, det låter snålt och ogint. 

Tills dottern får pengar imorgon?

Jag tänker på det stora hela, hur TS ser på barnens behov. 

Jag ser på barnens behov som att man inte alltid kan tillgodose dem så fort de skriker och hotar.  Särskilt inte när man fått pengar och ansvar att tillgodose det behovet själv. Hon får nya pengar i helgen, det kommer en jul och snart en födelsedag. Hon kommer säkerligen också att få pengar då också och hon har haft alla möjligheter att önska sig kläder på dessa dagar också om det är något speciellt hon vill ha. Därav min definition av det minimala behovet hon har exakt just nu i denna stund. Hade det här behovet varit långt från dessa dagar, eller att alla kläder hon haft gått sönder på en och samma vecka eller något annat som hon inte hade kunnat rå över själv eller kunnat lösa så hade jag sett annorlunda på hennes behov.

Nu har hon lagt alla pengar på energidryck, snus och godis och utan betänkligheter gett bort nästan hela sin garderob och hotat sin mamma med att flytta till pappa om hon inte får nya. Det är inte saker hon inte kunnat rå över.