Anonym (orimlig?)

Mon 16 Dec 2024 10:12

84 svar

Orimligt att tonåringen ska betala?

Jag lever i en bonusfamilj där det är jag och min 17-åriga dotter och sambon och hennes snart 17-åriga dotter.

Min dotter har sedan hon fyllde 13 haft hela barnbidraget/studiebidraget och fått köpa allt hon kan tänkas behöva, så som godis, snacks, utemat, bensin till mopeden, biljetter till evenemang och även kläder själv sedan dess. I kläder ingår det man behöver till "vardags", alltså inte jackor eller skor och sånt som är dyrare investeringar, så länge det inte är något utöver att hon ex. vill ha ett till par skor som egentligen inte behövs utan bara är något hon villhöver. Hon har även fått bidrag med halva summan när hon ska köpa ex. ett par jeans.

När sambons dotter fyllde 16 bestämdes det att hon skulle få samma deal och detta beslutades självklart också i samråd med hennes pappa.

Nu förra veckan kom hon och säger till sin mamma att de måste köpa kläder för hon har inga. Jag påminner sambon om att det ingår i hennes deal att se till att man har kläder, vilket startar en väldig diskussion här hemma där hennes dotter hotar med att flytta till pappa på heltid.

Sambon är nu på väg att ge sig och ska åka och köpa en ny garderob till dottern eftersom hon inte har några pengar och att hon måste ha kläder. Jag säger att hon absolut inte ska göra det eftersom det är dottern själv som har spenderat alla pengarna på godis och energidryck och på så sätt satt sig i situationen. Till saken hör också att hon fick ett erbjudande om sommarjobb i somras, det dåliga var att det inte var på fast schema utan inringning vid behov. Varje gån de frågade om hon kunde jobba tackade hon nej för att hon skulle vara med kompisar.

Jag hävdrar att om sambon ger med sig nu kommer dottern inte lära sig nånting alla. Det är ju inte heller så att ungen går naken. Hon har kläder men kasnke inte så många ombyten som hon vill ha. Min sambo tycker att jag är orimlig och känslokall. Jag har lagt fram förslag om att man kan dela på summan och att hon kan få hälften av sambon, eller att hon får göra en avbetalningsplan. Min dotter gjorde sama misstag i början när hon hade hela summan men har inte gjort om det sedan dess eftersom det inte var så kul... Sambons dotter har överlag väldigt lätt att få sin vilja igenom genom att spela på sambons dåliga samvete eller bli arg.

Så, är det jag som är orimlig eller är det sambon som behöver träna på att stå upp mot sin dotter?

Jemp

Mon 16 Dec 2024 11:30

#21

Anonym (orimlig?) skrev 2024-12-16 11:05:03 följande:

Ja, det var ju min deal med dottern från början som alla inblandade parter tyckte var rimlig och bra och skulle appliceras på hennes dotter rakt av, utan anpassningar, när hon själv bad om det. Alla har varit nöjda tills nu när hon har gjort av med pengarna som skulle gå till kläder och börjar slänga hot omkring sig.

Jag fattar att det är jobbigt att få ett sånt hot och det är jobbigt att dottern ska vara sur och besviken på att inte kunna byta ut sin garderob i ett svep nu. Min dotter var ju inte heller jätteglad på mig när hon trodde hon var miljonär och brände allt på två veckor. Men i min värld är det en del av föräldraskapet också, att barn blir arga på en och att det går över. Och att de inte ska lära sig att man kan hota sig till saker.

Jag tycker inte du är orimlig i sak i att låta tonåringen ta konsekvenserna om det bara handlar om villhöver. Men du verkar ju inte ha hennes föräldrar med dig och det ger ju såklart problem, för det måste vara upp till
dem.

Men som sagt: vad hindrar er att ta tillfället Att diskutera igenom reglerna och se om någon bör förändras för båda tonåringarna? Din dotter har ju haft det så här väldigt mycket längre tid, och uppenbarligen gått på nitar. Hon står också för mycket saker själv och kanske klarar det ovanligt bra?

Anonym (Annat)

Mon 16 Dec 2024 11:32

#22

Det låter ändå som att ditt barn har en ganska knapp ekonomi eller är väldigt bra på att hushålla. En tusenlapp räcker tyvärr inte så långt idag om man ska inkludera kläder.

Håller med. I alla dessa trådar om studiebidraget tycker jag att det är orimligt mycket som den pengen ska räcka till idag enligt folket här.

OlleSQ

Mon 16 Dec 2024 11:58

#23

12500 per år räcker till rätt mycket kläder. Men visst, det blir väl kanske inte så mycket om man skall ha de senaste hippaste hela tiden.

Anonym (orimlig?) Trådstartaren

Mon 16 Dec 2024 11:59

#24

Anonym (Mari) skrev 2024-12-16 11:27:17 följande:

Det låter ändå som att ditt barn har en ganska knapp ekonomi eller är väldigt bra på att hushålla. En tusenlapp räcker tyvärr inte så långt idag om man ska inkludera kläder.

Mitt barn har, som många andra ungdomar i den här åldern sommarjobbat och sparat pengar för att kunna köpa ex. smink för tusentals kronor, åka på festival och sånt som man inte behöver utan bara villhöver. Sambons dotter hade också den möjligheten men valde att inte ta den.

Som jag skrev i trådstarten lägger vi också såklart i pengar ibland till större inköp så som ex. ett par jeans. Däremot inte till sju par jeans för att man vill ha olika modeller varje dag i veckan. Pengarna räcker ju inte om man vill köpa bara märkesgrejer, men min dotter och många av hennes kompisar har samma uppgör och när jag frågar henne verkar det som det funkar bra för dem.

Anonym (orimlig?) Trådstartaren

Mon 16 Dec 2024 12:05

#25

Jemp skrev 2024-12-16 11:30:58 följande:

Jag tycker inte du är orimlig i sak i att låta tonåringen ta konsekvenserna om det bara handlar om villhöver. Men du verkar ju inte ha hennes föräldrar med dig och det ger ju såklart problem, för det måste vara upp till
dem.

Men som sagt: vad hindrar er att ta tillfället Att diskutera igenom reglerna och se om någon bör förändras för båda tonåringarna? Din dotter har ju haft det så här väldigt mycket längre tid, och uppenbarligen gått på nitar. Hon står också för mycket saker själv och kanske klarar det ovanligt bra?

Hennes mamma var med mig tills dottern började hota med att flytta till pappa... Pappan är aldrig överens med någon om något, särskilt inte sitt ex, förutom när vi introducerade detta förslag och han tyckte det var bra.

Jag är helt för att diskutera och eventuellt förändra. Antingen så att sambons dotter går tillbaka till månadspeng för nöjen och inte behöver ha ansvaret om det är för stort för henne, eller att förändra för båda. Det jag motsäger mig är att slippa ta konsekvenserna av en överenskommelse för att man kommer med hot. Eller för den delen alls behöva ta några som helst konsekvenser för den överenskommelse man efterfrågat.

Anonym (tonårsmamma)

Mon 16 Dec 2024 12:14

#26

Alla tonåringar är olika och har olika förutsättningar.
Din dotter klarade att få studiebidraget på sitt sätt beroende på hur hon är och din sambos dotter på sitt sätt, precis som biologiska syskon gör.
Bonusdottern klarade inte av det.

Vad fick bonusdottern för hjälp innan med att tänka på hur hon skulle göra med pengarna?
Det är ett ganska så stort krav att en 16 åring när hon får sitt första studiebidrag ska klara av att tänka budget och sen när hon misslyckas ska hon då "straffas"
och stå sitt kast. Hon ska på något vis skämmas för att den hårda vägen förstå att hon gjort fel.

Nej tycker att ni ska hjälpa henne och sätta er ner och göra en budget, gå igenom vad saker och ting kan kosta, hur hon kan fördela bidraget och vara exakta med vad som ska ingå.

Nu känner hon sig säkert misslyckad och ditt sätt att agera förstärker det istället för att hjälpa henne.
Hon var inte mogen att ta hand om bidraget själv och inse hur hon skulle fördela det och troligtvis hade ni inte hjälpt henne innan utan hon fick fria händer och det gick snett och nu blir det som ett straff när du resonerar att hon då minsann inte ska få nya kläder.

Träna på att hjälpa henne ja men inte att "straffa" som du tänker även om du inte ser det som straff men det blir det.

Man får räkna med att 16 åringar gör fel första gången och ta med i beräkningen och då se vad hon behöver hjälp med för att lyckas.

Cat71

Mon 16 Dec 2024 12:14

#27

Varför inte LÅNA dottern pengarna?
Dvs nästa studiebidrag skall betalas tillbaka.

Dels lär hon sig att hushålla och bara köpa det mest nödvändiga, dels lär hon sig att föräldern visst ställer upp men bara till en viss del.

Anonym (Nä)

Mon 16 Dec 2024 12:24

#28

Anonym (orimlig?) skrev 2024-12-16 11:13:02 följande:

Jag tycker det är intressant att så många tycker att det är ok att de olika barnen i en bonusfamilj kan ha helt olika regler. Hur ska man då få dem att känna sig likvärdiga i familjen och framför allt gilla varann?

Om min dotter nu skulle få fortsätta med sin deal, sambons dotter fortsätter få lika mycket pengar men samtidigt en massa kläder skulle min dotter troligen känna sig lite orättvist behandlad och tycka att bonussystern är dryg och alltid får sin vilja igenom och hon skulle förmodligen också tappa respekten för sin bonusmamma eftersom hon visar att om man bråkar nog mycket får man som man vill och då gäller inte det man kommit överens om.

Hon kommer börja diskutera hemtider, eftersom hon är nästan ett år äldre och varför ska hon då vara hemma samtidigt som sambons dotter? Och skulle min dotter få vara ute längre kan ni ge er den på att sambons dotter kommer ställa till ett jäkla liv.

Förklara gärna hur ni fått det att fungera, ni som förespråkar olika regler! Obs, inget passiv aggresivt eller ironiskt, jag är genuint intresserad!

Barn är inte dumma i huvudet. De fattar att olika delar av familjen kan ha olika regler, även bland biobarn. Kan man sköta sig så får man förmåner, kan man inte det så är man inte betrodd.

Anonym (Nä)

Mon 16 Dec 2024 12:25

#29

Anonym (Annat) skrev 2024-12-16 11:32:08 följande:

Det låter ändå som att ditt barn har en ganska knapp ekonomi eller är väldigt bra på att hushålla. En tusenlapp räcker tyvärr inte så långt idag om man ska inkludera kläder.

Håller med. I alla dessa trådar om studiebidraget tycker jag att det är orimligt mycket som den pengen ska räcka till idag enligt folket här.

Man behöver inte kläder för 12k om året.

Anonym (orimlig?) Trådstartaren

Mon 16 Dec 2024 12:26

#30

Anonym (tonårsmamma) skrev 2024-12-16 12:14:25 följande:

Alla tonåringar är olika och har olika förutsättningar.
Din dotter klarade att få studiebidraget på sitt sätt beroende på hur hon är och din sambos dotter på sitt sätt, precis som biologiska syskon gör.
Bonusdottern klarade inte av det.

Vad fick bonusdottern för hjälp innan med att tänka på hur hon skulle göra med pengarna?
Det är ett ganska så stort krav att en 16 åring när hon får sitt första studiebidrag ska klara av att tänka budget och sen när hon misslyckas ska hon då "straffas"
och stå sitt kast. Hon ska på något vis skämmas för att den hårda vägen förstå att hon gjort fel.

Nej tycker att ni ska hjälpa henne och sätta er ner och göra en budget, gå igenom vad saker och ting kan kosta, hur hon kan fördela bidraget och vara exakta med vad som ska ingå.

Nu känner hon sig säkert misslyckad och ditt sätt att agera förstärker det istället för att hjälpa henne.
Hon var inte mogen att ta hand om bidraget själv och inse hur hon skulle fördela det och troligtvis hade ni inte hjälpt henne innan utan hon fick fria händer och det gick snett och nu blir det som ett straff när du resonerar att hon då minsann inte ska få nya kläder.

Träna på att hjälpa henne ja men inte att "straffa" som du tänker även om du inte ser det som straff men det blir det.

Man får räkna med att 16 åringar gör fel första gången och ta med i beräkningen och då se vad hon behöver hjälp med för att lyckas.

Hon har haft studiebidraget i åtta månader nu och både jag och sambon har flera gånger försökt hjälpa henne med att planera och inte leva från "löning till löning" och bränna allt på energidryck, snus och godis. När det kom fram att hon ofta lånat pengar av sin bonussyster fick hon som ett alternativ att henens pengar betalas ut två gånger i månaden istället för en klumpsumma en gång i månaden.

Jag ordnade ett sommarjobb till henne och när hon inte tog den chansen sa min sambo åt henne att det blir inga extra pengar om man inte ens anstränger sig för att dryga ut dem med det man kan.

På så vis tycker jag att vi försökt hjälpa henne så mycket vi kan, men hon ahr inte varit mottaglig. Det i sig tyder ju på att hon kanske inte är mogen för att hantera pengarna, men min sambo ser det inte på det sättet.

Orimligt att tonåringen ska betala?

INNEHÅLL