Anonym (8:e försöket) skrev 2024-11-11 17:06:46 följande:
Nu behöver jag också prata av mig, haha. Jag har som sagt försökt aktivt med min partner sedan i våras med ett missfall i augusti. Trodde att det var klappat och klart när jag fått ett plus, så jag blev så ledsen när jag började blöda ordentligt i vecka 5+4. Tänker ibland på var jag hade varit i graviditeten idag om det inte hade avslutats.
Sedan dess har det inte känts likadant att försöka. Hoppades att det skulle ta sig på första försöker efter missfallet, men sedan dess har både motivation och hopp dalat för varje cykel. Förra månaden passade jag på att bråka med min partner i samband med ÄL, då blev det inte ens ett halvhjärtat försök.
Jag vet att jag inbillar mig saker och läser in saker i symptom som inte kanske egentligen betyder något - men denna gång hoppas och vill jag att det ska ha tagit sig så det värker. Är på ÄL +3 så på toook för tidigt för att ha symptom (mår dessutom illa och har ont i samband med ÄL), men det känns som att jag är ?tung? i livmodern på något sätt. Om det tar sig denna månad kommer bebis troligtvis att födas samma månad som jag och min partner har födelsedagar. Blir det så kommer det att kännas menat på något sätt? Men blir det inte kommer jag att bli så otroligt besviken. Jag tar det inte med ro längre, vilket också stressar mig då stress tydligen kan göra förutsättningarna ännu sämre. Gah!
Asså jag känner igen mig 100% i det du beskriver.
Vi har försökt aktivt sedan i Juni, tog sig direkt men fick sedan ett tidigt missfall. Hade exakt samma värkande känsla av längtan förra månaden. Vart också oerhört ledsen/påverkad av väntan mellan ÄL och Bim. Lyckan blev total jag vart gravid igen. Allt passa så bra, till och med bättre än sist. Nu skulle lillen komma i juli vilket passa perfekt med jobbet och allt.
Men lyckan höll sig inte länge i fredags vakna jag med en blödning och fick redan i söndags ett negativt test.
Nu är vi på noll igen och jag känner att mitt hopp blir mindre och mindre. Tar det flera månader till nästa lycka och kommer den hålla längre än några veckor 😢
Jag har nu iaf boostat upp med alla tänkbara vitaminer och mineraler som kan hjälpa kroppen i balans (om nu mf beror på nån brist). Vi ska lyckas och jag vägrar att ge upp, det som vi till sist kommer få i belöning kommer göra kampen värd❤️❤️🙏