Jag jobbar med IT på en kommunal F6-skola med AGR i en Stockholmsförort och har god insyn i verksamheten.
En sak som sticker ut är inkluderandet, där barn med särskilda behov (kan vara adhd eller helt enkelt mkt låg begåvning) går i vanliga klasser. Det gör att läraren i klassen får avsätta orimligt mycket tid till en eller ett par elever. Det spelar ingen roll om det är 15 eller 30 barn i klassen, de resurskrävande tar för mycket tid i anspråk att samtliga andra blir lidande. Du skulle kunna minska klassen till 10 elever men del skulle ändå vara för mycket pga de 2-3 som sänker klassen.
Det går också åt mycket tid till att lösa konflikter mellan elever och där det lågaffektiva bemötandet gör att barnen inte tar åt sig allvaret i deras beteende speciellt då inga konsekvenser någonsin utdelas och vilket givetvis stör lektionerna i slutändan.
De elever som har studievana föräldrar kommer förstås klara sig bra då de får stöd hemifrån. De som inte har det eller kanske tom lite stökigt hemma är de som blir lidande, likaså de tysta lite introverta barnen som presterar ok men som har potential för mycket mer. Lärarna ser inte dessa då de inte är ett "problem", de får klarar sig mer eller mindre på egen hand.
Alla barns lika värde finns helt enkelt inte då de skötsamma inte får den undervisningen de är värda och där sviker skolan/samhället väldigt många barn.
Skolan har väldigt mycket administration. Lite skämtsamt kan man säga att om skolan har dokumenterat att en elev inte lär sig något och har en utvecklingsplan att barnet skall lära sig mer så har skolan inte gjort något fel alldeles oavsett om barnet inte i slutändan har lärt sig det den borde. Väldigt mycket tid avsätts på att dokumentera för att skolan/kommunen skall ha ryggen fri.
När det gäller kostnadsfrågan på kommunala skolor så har de en hyreskostnad på skollokalerna och en skola kan inte vara flexibel med dessa lokaler och de kan inte byta lokaler, det gör att de ofta sitter med lite för stora lokaler i förhållande till elevunderlaget och kan inte påverka dessa kostnader.
Med LOU är man tvungen att använda vissa leverantörer med ett förutbestämt utbud, som en kommunal tjänsteman har gjort upphandlingen för, på många områden för hela kommunens behov vilket gör att det sällan passar skolan behov 100% eller ens 80%.
Ofta har kommuner en egen IT-tjänst och det gör att varje elevs mejladress kostar i drift, likaså kostar varje uppkopplad dator pengar varje månad som en funktionskostnad (det har alltså inget med inköpet av datorn/paddan), pengar som går till skolan dräneras till ett kommunalt aktiebolag där insynen är minimal.
Sen har löneutvecklingen bland lärare varit väldigt bra de senaste åren då det är brist på legitimerade lärare och de som vill kan pressa upp sina löner genom att byta skola ofta (och att inte ha kontinuitet vet vi är dåligt för barns utveckling och lärande) många gör det såvida de inte har tänkt att skaffa barn men då är de ju ändå borta mycket med vikarier som följd. Det dränerar förstås skolans resurser ordentligt och skolpengen har ju inte stigit i samma utsträckning som löneökningarna varit.