Vi sviker våra barn redan i förskolan.

Skolan har ett uppdrag att kompensera för bakgrund. 
Det kan man göra till viss del men det går inte att driva det så långt att föräldrars utbildning och engagemang inte påverkar alls. Det kommer aldrig vara möjligt. 

Dagens kravlösa skola med stök och bråk gör att många barn inte lär sig tillräcklig på skoltid. Detta kompenserar många välubildade föräldrar för i hemmet. Jag och min man gjorde det, men vi är inte ensamma utan det finns många. Ju sämre skolan blir, ju mer hjälper många föräldrar barnen hemma. Därför ökar just nu skillnaden. Tex genom att läsa högt och stimulera till läsning, hjälpa till med läxor. Ta med barnen på museum och diskutera det man ser där med barnen. 

Mina barns mellanstadielärare sa att det märktes att vi hade rest mycket med barnen, och då inte  till ett sol och badhotell. Hon sa att många barn idag har svårt att förstå konkreta saker som vad är en bondgård, vad är en hamn , etc. Genom att visa barn olika miljöer och prata om det med barnen kunde man enligt denne lärare förbereda dem på undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. Om man inte har möjlighet att resa och visa saker kan man läsa för barnen och prata om det hemma. 

Men faktum är att dagens kravlösa skola med stök och bråk främst missgynnar barn från familjer med lägre socioekonomi där föräldrarna inte kan kompensera. Därför skulle en omläggning av skolpolitiken till mer ordning och reda, samt mer mandat för lärare att hålla ordning, främst gynna barnen från mindre gynnsamma förhållanden. 

Nej, jag har inte påstått att det lönar sig att inte anstränga sig.

Däremot vänder jag mig mig mot fördomen att den som tjänar sämre självklart skulle anstränga sig mindre.

Du pratar kommersiell kundnytta, men nämner inget om
samhällsnytta. 

Du har i stort rätt.
Men det är sannolikt inte själva utbildningen som utgör grundbulten i detta.

Statistiken belägger INTE att det är utbildningen i sig som gör att dessa har högre lön mm.

Det är mycket mera sannolikt att människor som har sådana personliga egenskaper generellt väljer att skaffa sig eftergymnasial utbildning.
Det är högst sannolikt att människor som har dessa personliga egenskaper gör mer nytta och därmed har högre lön, lever sitt liv på sätt att de är friskare och därmed också lever längre.
I grunden är det mycket mer de personliga egenskaperna som är grundbulten och inte den formella utbildningen i sig.

Medan det sannolikt och rent generellt gäller motsatsen för de människor som inte har motsvarande personliga egenskaper. Rent generellt gäller detta oavsett vilken formell utbildning dessa lyckas skaffa sig.

Utbildning i sig innebär inte någon avgörande skillnad.
En gammal myt är t ex att alla som skaffar sig gymnasieutbildning också kommer i arbete.
Vilket då påstås bevisas av statistik som visar att de som inte är i arbete saknar gymnasieutbildning.
Medan sanningen självfallet och generellt är en annan.
Det är människor som har sådana personliga egenskaper att de inte ens klarar att genomgå gymnasieutbildning som inte är i arbete.
Dessa människors personliga egenskaper påverkas knappast av att de på ett eller annat konstlat sätt lyckas genomgå en gymnasieutbildning med godkänt betyg.
Generellt kommer dessa även fortsatt sakna de personliga egenskaper som gör att de kan göra kundnytta tillräckligt för att komma i riktiga arbeten.

Men jag tror alltså att du och jag är överens, åtminstone i stort.

Sen är det väl en sak att det bör löna sig om man själv anstränger sig. Det jag vänder mig emot är att samhället inte bör skapa sämre förutsättningar för de vars föräldrar inte ställer upp.

Jag håller med, vilket är anledningen till att jag från början gav mig in i diskussionen genom att problematisera att lägga mer ansvar på föräldrarna. 

För mig självklart att göra ovanstående med mina barn. Men vi riskerar svika de vars föräldrar (av olika anledningar) inte gör det. 

Jo, jag pratar absolut om samhällsnytta.
Det är nämligen samma sak. Åtminstone i stort.

Kundnytta är självfallet lika viktigt, faktiskt minst lika viktigt, när den betalande kunden utgörs av de skattebetalande medborgarna.

Och det är fullkomligt självklart att det är den kommersiella kundnyttan som finansierar landet Sverige, som finansierar vår välfärd, allt det det offentliga och all samhällsnytta.

Du menar alltså att alla måste anpassa sig till de som har sämst förutsättningar?

T ex att de som har ansträngt sig mera och skaffat sig bättre förutsättningar ska inte få använda dessa förutsättningar?

Självfallet skapar inte samhället sämre förutsättningar för någon.
Det är inte samhället som avgör om föräldrar väljer att ställa upp eller inte.
Generellt har vi i Sverige ett samhälle som är mycket bra på att skapa goda förutsättningar för alla.
Eller menar du att de flesta andra länder är mycket bättre än Sverige på detta?
Var får du något sådant ifrån?

Så vem anser du vara betalande kund för tex lärare och hur ser du på låg differentiering av lönenivåer?

Ja, därför bör vi införa ordning och disciplin i skolan igen. Lärare skall inte riskera att sparkas om de försöker hålla ordning. På vissa skolor kan det till och med eventuellt behövas väktare för att se till att elever och lärare inte utsätts för hot och våld.

Men skolan skall inte ta över föräldraansvaret och uppfostra barn. De föräldrar som inte klara sitt ansvar för uppfostran bör stöttas av socialtjänsten, inte av skolan.