Vi sviker våra barn redan i förskolan.

Om någon vill ha bättre lön så får de anstränga sig i skolan naturligtvis.

Vill de ha ett enklare liv med mindre mental stress (liknande studier) i ett arbetaryrken så ska de kunna välja den vägen också. Vissa kanske väljer studier senare.

Fast det där stämmer ju inte. Jag gick i skolan på 80 & 90 talet och då fanns det en lärare per klass (ca 27-30 elever), idag har de oftast 1 eller två pedagoger också. Så att det där att det fanns mer resurser förr köper köper jag inte.

Jag ser några problem,

1) Skolan/lärarna har fått mindre mandat och måste klema mer med barnen istället för att kunna säga till på skarpen, speciellt nu när en Iphone finns i varje barns hand
2) Alla ska med, och i samma takt. Om det verkligen inte fungerar för ett barn att hänga med trots hjälplärare så kanske de bör stanna ett år extra i skolan
3)  Målen har blivit för låga 
4) Det allra viktigaste, föräldrarna ställer inte upp tillräckligt hemma med läxläsning och hjälper barnen att lära sig studera, ser till att de uppnår målen som krävs. Samtidigt som så många föräldrar säger - Det är inget fel på mitt barn, hon gör aldrig så hemma, eller det är skolans fel att han/hon inte hänger med. Ta ert ansvar och lägg ner de timmar som behövs varje vecka, redan ifrån lågstadiet.

Detta köper jag med hull och hår, lärarhögskolan är bland de lättaste utbildningarna att komma in på och drar sedemera till sig många med dåliga betyg redan från början. Vill vi inte att de som faktiskt vet hur man studerar själv lär våra barn?

Håller helt med trådstarten. 

Hörde på radio idag att antalet skolor för barn med särskilda behov ökar enormt och att det är ett tecken på att den vanliga skolan har misslyckats. 

Den sistnämnda är inte okomplicerad. Då får vi en klasskillnad i vilka som klarar skolan. 

Okomplicerat? Det borde väl höra till vanligt folkvett att göra sitt bästa för att barnen ska klara skolan på ett bra sätt.

Tycker också att befolkningen blir mindre ansvarstagande. Om en människa känner sig olyckligt eller misslyckad så skylls det på allt annat runtomkring. Det ska påstås vara förskolans, föräldrarnas, "samhället" eller varför inte invandrarna? Personen själv betraktar sig som ett offer och oförmögen till någonting.

Ansvarstagandet behöver flyttas tillbaka till individen, och då behöver vi skapa incitament, det ska inte vara så enkelt, uppfostran ska inte heller vara enkelt. Ligger en unge och gråter på marken i affären så ska den naturligtvis inte få godiset den vill ha. Vill någon ha ett yrke med hög lön så måste den anstränga sig också. Inte som nu när någon kan få en hög lön relativt enkelt och okvalificerat.

Det är något snett när föräldrar följer med sina barn till arbetsintervjuer. Det är inte förskolans fel. Det råder en infantilisering i samhället.

Jag tycker:

Ta bort allmän förskola och rätten till förskola när förälder är föräldraledig med syskon. I samband med det minska antalet platser per avdelning för att skapa en lugnare miljö och högre personaltäthet för de barn som måste vara där. Det förstärker också signalen om att det är föräldrarna som har ansvaret för sina barns omvårdnad och utveckling.

Ta bort skolplikten och inför läroplikt, som i Finland. Öppna för olika skolformer så som vanlig platsbunden undervisning, distansundervisning, hemundervisning, hemskola, mix av olika skolformer. Om elev hemskolas är det den som utbildar eleven (t.ex förälder, mor/farförälder, privatlärare etc) som får skolpengen för eleven och den görs pensionsgrundande. Den kan delas om eleven har flera personer som utbildar h*n eller om h*n går en mix av olika skolformer.

Inför särskilda skolor för elever som stör undervisningen eller mobbar andra. På dessa skolor ska enbart specialistlärare jobba. Elever som stör eller mobbar i vanliga skolor ska lätt kunna relegeras och flyttas till dessa specialskolor, om vårdnadshavarna väljer att de ska fortsätta vanlig platsbunden utbildning. Eleverna ska inte kunna komma tillbaka till en vanlig skola på minst 1 år och aldrig tillbaka till samma skola de blev relegerade från om det berodde på mobbing.

Två gånger per termin ska alla elever i Sverige göra mindre prov i alla ämnen. Proven rättas centralt av en myndighet för rättvis rättning. Statistiken av provresultaten görs officiella och lättillgängliga för allmänheten tillsammans med annan information som berättar hur läget på skolan är, både akademiskt och socialt/trivselmässigt. T.ex hur stor andel som får minst godkänt i alla ämnen, hur stor andel som blir behöriga till gymnasiet, antal tillbud och skador, personalomsättning, självskattad trivsel både hos elever och personal etc. Resultaten ska också användas för att kontrollera mot slutresultaten/slutbetygen varje termin/läsår för att hålla koll på att skolorna inte sätter för snälla betyg.

Elever som inte nått upp till målen får inte gå vidare till nästa årskurs innan de nått målen.

Riktigt skolval. Eleverna ska hamna på den skola vårdnadshavarna valt. Skolorna ska helt enkelt ta emot de elever som sökt dit, om det så krävs att de bygger ut eller ordnar med baracker (skolval får då möjligtvis ske nåt år tidigare än nu så skolorna har mer tid på sig att förbereda) och dåliga skolor som inte får elever får gå i konkurs/läggas ner. Det behöver vara konkurrens om eleverna mellan skolor.

Skolor kan införa aktivitetsklubbar. Lite som i USA där fritidsaktiviteter ofta är kopplat till klubbar i skolan. T.ex införa ett skollag i exempelvis fotboll, basket, innebandy eller dans (alla skolor behöver inte erbjuda allt, räcker med 1-2 klubbar per skola) där elever kan träna t.ex fotboll utanför skoltid, spela matcher mot andra skolor etc. Gratis deltagande. Det gör det möjligt för alla barn att ha en fritidssysselsättning, även om man inte har råd att vara med i vanliga privata föreningar. 

Sociala medier ska förbjudas för barn under 18 år.

Smartphones ska förbjudas för barn under 16 år.

Sen andra lagar för de som begår grova brott, rör sig i kriminella miljöer, får omyndiga att begå brott etc men det är en annan fråga jag inte tänker gå in på nu.

Omyndiga som begått grovt brott utvisas på livstid tillsammans med föräldrar och omyndiga syskon om personen eller föräldrarna saknar svenskt medborgarskap, om personen inte är född till svenskt medborgarskap/inte hade rätt till det vid födseln eller om föräldrarna inte är födda till svenskt medborgarskap/inte hade rätt till det vid födseln. De som inte kan utvisas enligt ovan hamnar i barn/ungdomsfängelse och föräldrarna tvingas till föräldrautbildning. Om omyndig person rör sig i gängkriminella/kriminella miljöer tvingad föräldrarna också till föräldrautbildning även om den omyndige inte begått brott/inte misstänks ha begått brott. Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas ordentligt och det ska gå att riva upp för de som inte fötts till det.

Myndig person som fått omyndig person att begå grovt brott, eller underlätta för annan att begå grovt brott, utvisas på livstid också om de inte är svenska medborgare samt föddes till svenskt medborgarskap. I de fall det inte går blir straffet livstids fängelse.