Höja statusen på läraryrket?

Det där verkar ju lite märkligt. Grundpåståendet i det här sidospåret var ett påstående där en lärare påstod att 15 av 25 föräldrar kvällen innan kontaktade läraren om det verkligen var utflykt i morgon. 

Jo hon arbetar heltid. Och mamma passar hennes hund dagtid så tiderna stämmer. Hon hämtar och lämnar sin hund dom tiderna. 

Å andra sidan är hon en mycket omtyckt och duktig lärare. Hon har väl jobbat 25 år ungefär i samma skola. Hon kan definitivt sitt jobb på alla punkter, men hon lägger garanterat inte ner 45 timmar i veckan på sitt jobb. Men varför skulle hon behöva det? Hon sköter sitt uppdrag som lärare exemplariskt. 

Möten och konferenser kan man inte förhandla bort, de ska ske på arbetstid. En lärare lägger oftast ner mer än 35 timmar i veckan på sitt arbete, sitter på kvällarna och förbereder, planerar, svarar kanske på mejl osv. Utvecklingssamtal tar tid att förbereda och utföra. En duktig lärare arbetar ofta mycket, inte lite.

Jag kan tyvärr inte svara på hur dom gör med möten och konferenser. Kanske kör dom via Teams eller något annat. Det är en liten byskola med endast en klass i varje i åk 1-6. Alla lärare har lång erfarenhet, är rätt säker på att dom inte behöver lägga ner lika mycket tid som en nyexaminerad. Som lekman skulle jag ändå vilja påstå att lärarna gör ett gott jobb. När barnen förflyttas till högstadiet och slås i hop med flera andra skolor ligger dom alltid i topp kunskapsmässigt. 

Jo, ämneskunskaper är förstås viktiga, men det jag tänkte på var mest det du skrev tidigare:  ?Lärarutbildningen är idag också akademisk vilket innebär att du skriver akademiskt, hänvisar till forskning mm. ?.  Att man lyfter en utbildning till universitetet gör inte nödvändigtvis att utbildningen blir bättre eller förbereder en för själva yrket. Jag föreställer mig att en god lärare kan och gör mycket som man inte kan lära sig genom forskning, utan genom tidigare goda exempel och genom att öva. Jag läste i Vi lärare en debattartikel från en lärarstudent som gav just det exemplet jag skrev om, att de inte fick någon undervisning om hur man lär barn att läsa, men kunde många teorier om lärande.

Okej, om skolinspektionen hittade brister så fanns det väl några. Men jag skulle inte tro att jag vet bättre vilken läsinlärning som är bra, än vad lågstadielärarna gör.  

Jag tycker det är generellt ett ganska otrevligt och ignorant drag att tro sig veta bättre än de som är professionella. Lärare är lika professionella som folk i andra akademiska yrken, men av någon anledning tro sig folk veta bättre? 

Det kan finnas fall där man kan avgöra att något är oprofessionellt eller fel. Oftast handlar det då dock om olämpligt beteende. Små faktafel är ingen stor grej, det är mänskligt. När det gäller metoder dock ..... det är svårt. Kanske är du superbra insatt i läsinlärning (men då kunde du ha nämnt det). Men om det t.ex. finns nya rön, så kan det ju också vara så att en ung lärare inte har lärt sig äldre metoder. 

Lågstadielärarna i mina barns klasser hade tyvärr inte någon utbildning i läs och skrivinlärning. Det berodde på att de gick utbildningen till 1-7 lärare som man kunde göra i slutet på åttiotalet. Min dotters lärare hade gått 1-7 lärarutbildningen med inriktning mot NO och då ingick inte läs och skrivinlärning. Trots det blev man behörig till att undervisa i lågstadiet. 

Eftersom min dotter hade problem med läsinlärning samarbetade jag mycket med hennes lärare i förskoleklassen, som tipsade mig om att köpa boken: L som i Läsa och M som i metod. Denna bok beskrev ett tiotal olika läs och skrivinlärningsmetoder som används i Sverige. Jag frågade min dotters lärare på lågstadiet, vilken metod hon använde, men det kunde hon inte svara på.
Jag läste också många andra böcker om tal och språkutveckling, material från Kodknackarna och satte mig in i detta för att kunna hjälpa min dotter. Till slut fick vi också hjälp av en utbildad speciallärare, som tur var. Så jag blev till slut väldigt insatt i läs och skrivinlärning, jag samarbetade nära min dotters speciallärare , för att vi skulle få bästa effekt, vilket vi fick. 

Upp till mellanstadiet kan det vara fyra år. Högstadiet och gymnasiet är oftast fem år.

ABSOLUT! 35 timmar är arbetsplatsförlagd tid. Det betyder i skolan, ingen annanstans. 

Då jobbade hon inte heltid. Det finns ingen annan möjlighet. Det skiljer sid absolut inte från skola till skola, det gäller hela Sverige, även friskolor.