• Anonym (Hopplös)

    Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna

    Hej forumet! 


    Ska försöka fatta mig hyfsat kort. 


    Jag är en man på 65 år och har varit tillsammans med min nuvarande sambo i 25 år och gick innan dess igenom en tuff skilsmässa från min första fru som var min ungdomskärlek. Problemet den gången var att jag blev handlöst förälskad i en annan kvinna som bodde granne med oss. Det var en oerhört jobbig skilsmässa för oss med barn inblandat och hon blev väldigt elak vilket man kan förstå eftersom jag dessvärre inte kunde motstå grannen, som nu är min sambo. Vi har levt lyckliga i många år nu. 


    För cirka 10 år sedan jobbade jag tillsammans med en 20 år yngre kvinna som jag, än en gång, blev hopplöst förälskad i. Det utvecklades till kärlek, och till sist kunde vi inte motstå varandra. Min nuvarande sambo uppdagade det hela efter nåt år (såg sms) och vi bröt kontakten, kärleken bytte jobb. Denna kvinna och jag sprang ihop på en mässa i somras och det var som att kastas tillbaka i tiden. Allt kändes som förut, alla känslor vällde tillbaka och hon kände samma. Det är åtrå, passion och djup kärlek. Jag har tänkt på henne nästan varje dag sedan vi skildes åt, förmodligen för att det aldrig blev något på riktigt mellan oss. Det har varit en stor sorg att inte få ha kontakt med henne under dessa år.

    Jag berättade för min sambo att jag sprungit på min kärlek igen och hon blev ledsen och arg, och sa att jag absolut inte får ha kontakt med denna kvinna. Återigen stor sorg. Jag vill så gärna ha en typ av vänskapsrelation med henne, det är viktigare än sexet, jag vill ha henne i mitt liv och veta att hon mår bra och ses ibland. Trots att passionen finns där mellan oss så tror jag att det kan fungera, passionen kommer förmodligen med tiden ebba ut, och kvar finns det där goa kärleksfulla. Jag funderar nu på att ha kontakt med henne ändå, i smyg. Vad säger ni andra om det, är det helt uppåt väggarna fel? Hon är så viktig för mig och ger mig energi och livslust. Min sambo och jag har det bra i övrigt förutom denna kvinna som spökar för mig.

  • Svar på tråden Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna
  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-08-23 13:29:43 följande:

    Det är svårt för mig att förklara, men på något vis så känns vänskapen viktigare än sex, med henne. Förmodligen för att jag inte vill mista henne en gång till, jag blev så glad när hon dök upp. Hon ger mig en sån energi tillbaks i livet. Det är därför jag känner att kontakten med henne och fantasierna om henne blir så viktiga, hon lyser upp hela min tillvaro bara jag vet att vi kan höras av ibland, och kanske någon gång träffas och hålla hennes händer i mina. Det är så himla svårt att beskriva. Det är inte bara sex, men samtidigt är det ju därför jag flera gånger i mitt liv dragits till andra, just längtan efter förälskelsen och sexet. Jag kan tydligen inte vara trogen som det ser ut, och ja, jag är nog omogen! Vet bara inte hur man ska göra för att undvika känslorna. Jag har försökt jobba mycket, träna mycket, men känslorna och tankarna finns där hela tiden ändå. Jag har pratat med min sambo om detta upprepade gånger. Bokade tid hos terapeut, så det blir nog en del samtal där nu framöver. 


    Min föredetta kollega vill inte ha så mycket kontakt med mig när jag fortfarande är i mitt förhållande, hon tycker synd om min sambo, precis som mig, jag har stora skuldkänslor också gentemot henne. Vill hon lämna mig så hade jag blivi ledsen så klart, över allt som då tar slut i mitt liv med familjehögtider, gemenskapen, släktinga, ja allt vi byggt upp.  Jag vet vad jag skulle förlora, det är bara att den andra längtan och lusten väger så tungt att jag inte vet hur jag ska kunna avbryta den en gång till när den nu kommit tillbaks. Jag är så korkad, jag vet det.


    Detta händer många av oss någon gång i livet. Att få ta och ge uppmärksamhet och uppskattning till någon av motsatt kön ÄR en liten kick, och krydda i vardagen. Kan vara väldigt oskyldigt och de flesta stannar där. Man fick den där bekräftelsen som gjorde gott inombords. Men att vid 65-års ålder inte kunna härbärgera känslor bättre givet att du dessutom har erfarenhet av ett väldigt jobbigt uppbrott som du själv skriver i din trådstart, alltså du har ju erfarenhet av tidigare svek som åstadkommits av dig själv med allt vad det medförde. Lärde du dig inget som du kan ta med dig in i denna situation? Alltså du borde inte vilja återuppleva det hela och med ålderns rätt borde andra värden i livet också börja ta plats. Än bara sex, åtrå och den skalan på känsloregistret. Jag funderar på om du har problem med impulsivitet och konsekvenstänk i kombination med att förstå hur ditt agerande faktiskt skadar din omgivning, alltså att du är lite i avsaknad av förmåga att leva dig in i andras känslor dvs medkänsla, ansvar och den del av livet som ingen av oss med åren kan komma ifrån. Allt handlar ju inte om mig mig mig? men du skenar här. Jag hoppas din nuvarande kvinna skaffar sig någon bättre. Hon gick dock själv in i relation med dig initialt på otrohet som grund, så nu faller hon lite offer för sitt eget beteende.  


    Tror du gräset är grönare på andra sidan om din nuvarande relation tar slut ? När den andra kvinnan fått den fullständiga bekräftelsen från dig.. hon är värd mer än hela ditt nuvarande liv. vilket kvitto och vilken bekräftelse ..du rundsmörjer verkligen hennes ego här,  sen kommer kanske avsky och nedvärdering kring ditt beteende och din svaghet. Då kanske hon drar snabbare än en avlöning ? Vi kvinnor kan vara lite så. Är hon i en relation ? 


    För min del jag hade släppt dig som en kall sten .. ff känslor efter tio år och då pågick affären i över ett år ? din nuvarande verkar ju t.o.m. vara din samtalspartner i denna situation. Är hon inte arg, besviken, överväger att lämna ? 

  • Core
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 11:27:11 följande:
    Tror inte att TS uppskattar din recension över sitt sätt att vara

    Vad uppnår du med detta?
    Söker jag åsikter av okända personer online kommer jag att få det också. Helt otroligt att det ska vara så svårt att förstå?

    Det förstod jag när jag vart myndig för sisådär 15 år sedan, varför jag aldrig frågar om åsikter.
  • Åsnan

    Det är bara till att välja.  Dubbelspel funkar inte i längden. Har du sånt stort begär så är det bättre att göra slut med din sambo.

  • Familjesus
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-08-23 13:29:43 följande:

    Det är svårt för mig att förklara, men på något vis så känns vänskapen viktigare än sex, med henne. Förmodligen för att jag inte vill mista henne en gång till, jag blev så glad när hon dök upp. Hon ger mig en sån energi tillbaks i livet. Det är därför jag känner att kontakten med henne och fantasierna om henne blir så viktiga, hon lyser upp hela min tillvaro bara jag vet att vi kan höras av ibland, och kanske någon gång träffas och hålla hennes händer i mina. Det är så himla svårt att beskriva. Det är inte bara sex, men samtidigt är det ju därför jag flera gånger i mitt liv dragits till andra, just längtan efter förälskelsen och sexet. Jag kan tydligen inte vara trogen som det ser ut, och ja, jag är nog omogen! Vet bara inte hur man ska göra för att undvika känslorna. Jag har försökt jobba mycket, träna mycket, men känslorna och tankarna finns där hela tiden ändå. Jag har pratat med min sambo om detta upprepade gånger. Bokade tid hos terapeut, så det blir nog en del samtal där nu framöver. 


    Min föredetta kollega vill inte ha så mycket kontakt med mig när jag fortfarande är i mitt förhållande, hon tycker synd om min sambo, precis som mig, jag har stora skuldkänslor också gentemot henne. Vill hon lämna mig så hade jag blivi ledsen så klart, över allt som då tar slut i mitt liv med familjehögtider, gemenskapen, släktinga, ja allt vi byggt upp.  Jag vet vad jag skulle förlora, det är bara att den andra längtan och lusten väger så tungt att jag inte vet hur jag ska kunna avbryta den en gång till när den nu kommit tillbaks. Jag är så korkad, jag vet det.


    Håller med Härdsmälta i det mesta. Ditt agerande kan såra och förstöra för många och vi som ser på det utifrån tycker som sagt att det är märkligt att vid din ålder inte kunna uppskatta det man har eller "kontrollera" sig och inte agera på allt man känner.

    Ditt agerande riskerar ju också att förstöra mycket för dig själv, vilket i och för sig är helt och hållet ditt eget fel och kanske lite rätt åt dig. Men du bör ju ändå ha det i åtanke när du väljer väg, förutom att du gör andra ledsna och besvikna så kan det ju sluta med att du blir väldigt ensam och så småningom ångrar ditt val. 

    Med det sagt så vill jag också säga att man har ju störst ansvar för sin egen lycka och man är ju inte livegen i en relation. Vill du chansa och bryta upp med din nuvarande så är det ju inte per definition fel, men det är ju viktigt att man gör det på ett schysst och bra sätt. Det framgår ju i tråden att ni inte har sex längre och det går ju inte att säga att det är fel av dig att vilja ha det. Sen tycker jag ändå att du har ett märkligt beteende och borde tänka några svängar till. 
  • Anonym (Kvinna ...)

    Försök att för en gångs skull i ditt 65 åriga liv göra rätt. Nämligen omgående separera från din sambo INNAN du sårar henne igen. Tror inte hon blir det minsta förvånad eftersom hon har startat relationen med dig på samma fula sätt.

    Efter det lever du ensam i resten av ditt liv då du helt uppenbart inte klarar av att leva i en monogam relation utan att såra, skada och bete dig som en riktig sk*t stövel mot den kvinna du för tillfället bor med. Fruktansvärt!

    Låt din sambo få chansen att älska och bli älskad "på riktigt" av en seriös man med ärliga avsikter och inte en omogen fjant till "man" som hela tiden söker nytt.

  • Anonym (CM)

    Personligen ångrar jag idag bittert att jag inte tog chansen är jag hade den. 

    När man valt den lugna säkra vägen får man stå för det. Jag står mitt kast, accepterar att jag nog valde fel och går vidare.

    Det borde du också göra

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 14:37:07 följande:

    Personligen ångrar jag idag bittert att jag inte tog chansen är jag hade den. 

    När man valt den lugna säkra vägen får man stå för det. Jag står mitt kast, accepterar att jag nog valde fel och går vidare.

    Det borde du också göra


    Ändå konstigt då situationer inte går att jämföra. Du kan omöjligtsvis veta vilken inställning du haft idag om du gjort det andra vägvalet. kanske det blivit bättre eller så hade du nu istället suttit där och tänkt, fan det blev inte bättre. även den nya kvinnan var bara mänska och trött i vardagen när spänningen gick över och ni skulle stå där i askan av era uppbrott. 
    Det kan bli bättre det kan bli sämre. Utgångspunkten måste väl vara den upplevda kvaliten på den befintliga relationen som kanske inte kan konkurrera med spänningen av något nytt fräscht. Kicken och bekräftelse av det nya överväger för vissa personer lunken tryggheten ansvaret och det man byggt upp i det gamla.


    Med perspektiv och man sitter där i det nya först då kan man göra överslaget var det rätt eller fel valet man gjorde. Stannar man vet man inte hur det andra skulle blivit så får man grunna på det resten av livet, går man får man ju kvittot på om man gjorde rätt som gick eller så växer det där man lämnade när man inte längre har det kvar. Men då är frugan borta och har kanske fått ett bättre liv. 

  • Anonym (Hopplös)
    Anonym (Härdsmälta) skrev 2024-08-23 13:55:30 följande:

    Detta händer många av oss någon gång i livet. Att få ta och ge uppmärksamhet och uppskattning till någon av motsatt kön ÄR en liten kick, och krydda i vardagen. Kan vara väldigt oskyldigt och de flesta stannar där. Man fick den där bekräftelsen som gjorde gott inombords. Men att vid 65-års ålder inte kunna härbärgera känslor bättre givet att du dessutom har erfarenhet av ett väldigt jobbigt uppbrott som du själv skriver i din trådstart, alltså du har ju erfarenhet av tidigare svek som åstadkommits av dig själv med allt vad det medförde. Lärde du dig inget som du kan ta med dig in i denna situation? Alltså du borde inte vilja återuppleva det hela och med ålderns rätt borde andra värden i livet också börja ta plats. Än bara sex, åtrå och den skalan på känsloregistret. Jag funderar på om du har problem med impulsivitet och konsekvenstänk i kombination med att förstå hur ditt agerande faktiskt skadar din omgivning, alltså att du är lite i avsaknad av förmåga att leva dig in i andras känslor dvs medkänsla, ansvar och den del av livet som ingen av oss med åren kan komma ifrån. Allt handlar ju inte om mig mig mig? men du skenar här. Jag hoppas din nuvarande kvinna skaffar sig någon bättre. Hon gick dock själv in i relation med dig initialt på otrohet som grund, så nu faller hon lite offer för sitt eget beteende.  


    Tror du gräset är grönare på andra sidan om din nuvarande relation tar slut ? När den andra kvinnan fått den fullständiga bekräftelsen från dig.. hon är värd mer än hela ditt nuvarande liv. vilket kvitto och vilken bekräftelse ..du rundsmörjer verkligen hennes ego här,  sen kommer kanske avsky och nedvärdering kring ditt beteende och din svaghet. Då kanske hon drar snabbare än en avlöning ? Vi kvinnor kan vara lite så. Är hon i en relation ? 


    För min del jag hade släppt dig som en kall sten .. ff känslor efter tio år och då pågick affären i över ett år ? din nuvarande verkar ju t.o.m. vara din samtalspartner i denna situation. Är hon inte arg, besviken, överväger att lämna ? 


    Så mycket klokt. Jag lärde mig mycket av min separation, men det är 25 år sedan så jag verkar ha glömt. Sinnet/kroppen verkar ha glömt men inte hjärnan. Jag tror inte jag orkar gå igenom det en gång till, det var riktigt hemskt. Jag antar att gräset inte är grönare på andra sidan, skulle jag lämna så hade vi haft ett år kanske där vi hade hämningslöst sex och åtrå men sedan hade den biten ebbat ut, och även om denna kvinna är precis lika bra som min nuvarande vad gäller övriga bitar såsom humor, intellekt, sociala bitar osv. så hade jag nog sörjt hela familjebiten med mitt ex ganska mycket. Folk hade sett ner på mig och kah hade skämts något oerhört inför omgivningen tror/vet jag. 


    Är inte med på vad du menar med dessa nedan rader dock? Kvinnan är inte i en relation just nu. Och min nuvarande är ledsen och besviken men verkar ha lugnat sig lite nu, det har gått några veckor nu. 
    ? När den andra kvinnan fått den fullständiga bekräftelsen från dig.. hon är värd mer än hela ditt nuvarande liv. vilket kvitto och vilken bekräftelse ..du rundsmörjer verkligen hennes ego här,  sen kommer kanske avsky och nedvärdering kring ditt beteende och din svaghet. ?

  • Anonym (CM)
    Anonym (Härdsmälta) skrev 2024-08-23 15:08:16 följande:

    Ändå konstigt då situationer inte går att jämföra. Du kan omöjligtsvis veta vilken inställning du haft idag om du gjort det andra vägvalet. kanske det blivit bättre eller så hade du nu istället suttit där och tänkt, fan det blev inte bättre. även den nya kvinnan var bara mänska och trött i vardagen när spänningen gick över och ni skulle stå där i askan av era uppbrott. 
    Det kan bli bättre det kan bli sämre. Utgångspunkten måste väl vara den upplevda kvaliten på den befintliga relationen som kanske inte kan konkurrera med spänningen av något nytt fräscht. Kicken och bekräftelse av det nya överväger för vissa personer lunken tryggheten ansvaret och det man byggt upp i det gamla.


    Med perspektiv och man sitter där i det nya först då kan man göra överslaget var det rätt eller fel valet man gjorde. Stannar man vet man inte hur det andra skulle blivit så får man grunna på det resten av livet, går man får man ju kvittot på om man gjorde rätt som gick eller så växer det där man lämnade när man inte längre har det kvar. Men då är frugan borta och har kanske fått ett bättre liv. 


    Du resonerar efter devisen man vet vad man har men vet inte vad man får.  Något jag lärt mig i mitt liv är - Att ingenting i en relation blir bättre med tiden.
     
    Hade jag tagit chansen när jag hade möjligheten att förändra mitt liv till det bättre så hade säkert också hustrun varit nöjdare med livet.

    Men man får stå sitt kast och acceptera att man är en feg sate.  Hustrun har haft alla chanser att avsluta men är väl lika feg antar jag. Det förvånar mig fortfarande att hon envisas med hålla ihop något som gått sönder för länge sedan.

    Du kanske kan förklara detta för mig.
  • Anonym (L)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-08-23 17:11:15 följande:

    Så mycket klokt. Jag lärde mig mycket av min separation, men det är 25 år sedan så jag verkar ha glömt. Sinnet/kroppen verkar ha glömt men inte hjärnan. Jag tror inte jag orkar gå igenom det en gång till, det var riktigt hemskt. Jag antar att gräset inte är grönare på andra sidan, skulle jag lämna så hade vi haft ett år kanske där vi hade hämningslöst sex och åtrå men sedan hade den biten ebbat ut, och även om denna kvinna är precis lika bra som min nuvarande vad gäller övriga bitar såsom humor, intellekt, sociala bitar osv. så hade jag nog sörjt hela familjebiten med mitt ex ganska mycket. Folk hade sett ner på mig och kah hade skämts något oerhört inför omgivningen tror/vet jag. 


    Är inte med på vad du menar med dessa nedan rader dock? Kvinnan är inte i en relation just nu. Och min nuvarande är ledsen och besviken men verkar ha lugnat sig lite nu, det har gått några veckor nu. 
    ? När den andra kvinnan fått den fullständiga bekräftelsen från dig.. hon är värd mer än hela ditt nuvarande liv. vilket kvitto och vilken bekräftelse ..du rundsmörjer verkligen hennes ego här,  sen kommer kanske avsky och nedvärdering kring ditt beteende och din svaghet. ?


    Du skulle sakna ditt ex, du orkar inte gå igenom en till  separation, din relation till den andra skulle ta slut och andra skulle se ner på dig


    Inte ett ord om hur det skulle påverka din sambo och att du inte vill såra henne. Signifikativt. 

Svar på tråden Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna