Anonym (Hjälp oss)

Mon 20 May 2024 12:10

117 svar

Söker alla tips och råd kring hemmasittare

Pojke 14 år
Mycket hög frånvaro sista 1.5 året
Helt hemmasittare sedan jul

Efter mycket bråk med skolan får han nu uppgifter att göra hemma
Dessa blir inte heller gjorda
Istället sitter vi kvällar och helger med honom
Vilket känns dåligt på många sätt
Planen är ju att han ska tillbaka till skolan i höst
Men i skolan sitter ju ingen lärare med honom hela tiden
Situationen hemma blir tråkig och ärligt talat slitsam
Känns som att vi bråkar om skoluppgifter all tid vi umgås

Vad gör man?
Hur]?

Anonym (O)

Fri 24 May 2024 15:21

#90

Sen så tror jag att vissa vuxna personer som bråkar och vill ha saker serverade på bekostnad av andra har haft samma typ av service från sin förälder. När det visar sig att dom inte får det lika lätt så utlöses en depression.

Anonym (Abc)

Fri 24 May 2024 15:44

#91

Anonym (Dagens ungdomar och dagens föräldrar) skrev 2024-05-24 12:17:01 följande:

Förklara i så fall hur det kommer sig att hemma-sittare är ett nytt väldigt förekommande problem? varför var det inte så när vi växte upp? Hur kommer barnen ens på tanken att man kan vägra gå i skolan??

Jag fick skolka (som det hette då) en gång, på en idrottsdag, eftersom jag mådde dåligt pga mobbing, och en hel dag av friidrott gjorde att jag darrade av ångest. Men mina föräldrar gjorde väldigt tydligt för mig att det var en stor sak att skolka, och de krävde en hel del motpresatation för att jag skulle få lov att vara hemma - i princip hade jag en egen idrottsdag ändå, men med mina föräldrar, borta från alla mobbare. Det var inte tal om sovmorgon eller tv-spel eller liknande, utan det var under stor tveksamhet som detta tilläts, och mina föräldrar påstod iaf att de haft långa samtal med skolan också. Jag var tacksam, samtidigt som jag skämdes.

Att bara vara borta från skolan en helt vanlig dag hade ALDRIG tillåtits. jag vet inte om en enda person i min ålder som ens hade en sådan tanke?

Så jag är helt övertygad om att denna vägran att gå i skolan är starkt länkat till curling, där föräldrar lärt barnen att regler är inte till för just deras guldklimpar! Jag kan ge tiotals exempel på föräldrar som låtit sina barn vilja gå före allmänheten regler... vilket skapar barn som tror att de kan göra lite som de vill!

Hur kan annars barnen ens fått för sig att man KAN stanna hemma från skolan?

OCH: varför tilläts detta, ens en enda gång? Ont i magen? Be sjuksyster titta på dig! Alternativt, då tar vi sjukledigt och åker till sjukhuset! Att bara vara hemma? Nej! Så fungerar det ju inte! Kan man sitta uppe och spela tv-spel så kan man gå till skolan!

I och med införandet av lgr 11 så har skolan i princip designats för att slå ut elever med npf.

De ständiga grupparbetena är också ett problem. Även i lugna välfungerande klasser så är grupparbeten något som skapar ett konstant stresspåslag i den oreda som uppstår.

www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/dagens-skola-ar-inte-for-alla-barn/

Var någonstans i min story tycker du jag curlade? När vi bar ett gråtande barn till bilen? När vi gjorde allt hemma tråkigt? När vi tog honom till läkaren för att undersöka hans fysiska problem?

Anonym (varför)

Fri 24 May 2024 15:51

#92

Anonym (Abc) skrev 2024-05-24 15:44:41 följande:

I och med införandet av lgr 11 så har skolan i princip designats för att slå ut elever med npf.

De ständiga grupparbetena är också ett problem. Även i lugna välfungerande klasser så är grupparbeten något som skapar ett konstant stresspåslag i den oreda som uppstår.

www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/dagens-skola-ar-inte-for-alla-barn/

Var någonstans i min story tycker du jag curlade? När vi bar ett gråtande barn till bilen? När vi gjorde allt hemma tråkigt? När vi tog honom till läkaren för att undersöka hans fysiska problem?

Tyvärr så slår dagens skola ut även helt normalfungerande barn.

Det är så sorgligt. Och sen råd om att man ska göra även hemmiljön outhärdlig i tron att barnet då ska gå till skolan. Utan att se den faktiska orsaken, eller hela systemfelet som skolan är idag.

Anonym (varför)

Fri 24 May 2024 16:08

#93

Anonym (varför) skrev 2024-05-24 15:51:54 följande:

Tyvärr så slår dagens skola ut även helt normalfungerande barn.

Det är så sorgligt. Och sen råd om att man ska göra även hemmiljön outhärdlig i tron att barnet då ska gå till skolan. Utan att se den faktiska orsaken, eller hela systemfelet som skolan är idag.

Och en till intressant artikel om hur läroplanen och betygen påverkar barnen negativt.

www.forskning.se/2021/09/02/betygshets-i-skolan-ger-elever-okad-stress-och-ohalsa/

Anonym (Juno)

Fri 24 May 2024 19:10

#94

Anonym (Abc) skrev 2024-05-24 15:44:41 följande:

I och med införandet av lgr 11 så har skolan i princip designats för att slå ut elever med npf.

De ständiga grupparbetena är också ett problem. Även i lugna välfungerande klasser så är grupparbeten något som skapar ett konstant stresspåslag i den oreda som uppstår.

www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/dagens-skola-ar-inte-for-alla-barn/

Exakt.

Närmare sju procent av alla elever i gymnasieskolan har problematisk frånvaro, enligt Skolverket. Hur stor andel av dem som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är inte känt men det finns indikationer på att det kan vara så mycket som 75 procent.

https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/temasidor/skola-och-npf/manga-med-hog-franvaro-har-npf/

Anonym (Juno)

Sat 25 May 2024 07:54

#95

Anonym (O) skrev 2024-05-24 13:36:29 följande:

Jag tror det är en svår gräns att balansera på. Var går gränsen mellan curling och medkänsla? Min vän som såg sin son få ett utbrott för att han krävde att leka med en annan såg hans ångest och förtvivlan och ville göra allt i sin makt för att lindra den. Hon struntade i att andra var upptagna utan bönade och bad.

Hon belönade därigenom beteendet som medförde att han fick fler ångestfyllda utbrott så han kunde få det han ville ha. Jag tror absolut att han kände fruktansvärd ångest och förtvivlan på riktigt. Jag tror absolut att hon kände medkänsla. Efter några år så fick hon en diagnos på GAD på pojken.

Uppfostran handlar om gränssättning. Det är inte rimligt att sitta två timmar i en bil med ångest. Processen ut från bilen borde vara snabb och lärarna kanske kan hjälpa till. Har han halkat efter i skolan så ägna tid efter skolan att komma i kapp, sitt med honom, se hans framgångar, belöna honom för (den engagerade och ognälliga) arbetsinsatsen inte för att han är duktig. Låt honom själv visa engagemang i planeringen, se vilka styrkor han har och berätta att den och den biten behöver vi lägga extra krut på.

Läste en undersökning som gjorts med barn. En grupp blev belönade för att de var duktiga, en annan belönad för arbetet de lagt ner. När de sen fick en annan uppgift att lösa så gav den första gruppen upp fortare, men den andra fortsatte, för att de visste att arbetet värderades.

Det finns rätt och fel curling, ge vika för skrik är fel curling, sitta med skolarbete är rätt curling.

Jag förstår hur du menar och håller delvis med. Men du utgår från att hemmasittaren har det tufft med skolarbetet. Hos oss är det tvärtom. Att det är för lätt i skolan upplever vi bidrar till problemet. Hur ska man motivera ett barn som haft extremt hög frånvaro under lång tid att gå fler timmar i skolan när hen i vissa ämnen med råge klarar kunskapskraven trots att hen är där bara ca 50% av lektionerna och inte gör några läxor?

Anonym (Hin håle)

Sat 25 May 2024 08:09

#96

Har inte läst mer än första sidan.
Men, börja prata med grabben.
Varför är han hemma?
Vad gör han när han är hemma?
Umgås han med vänner efter de varit i skolan?
Har han fritidsaktiviteter?

Att folk ens blandar in cancer är ju helt verklighetsfrånvänt. Helt olika behandlingar och helt olika symptom. Ska man gipsa armen om man fått nackspärr eller en spåra i foten?

Anonym (Dagens ungdomar och dagens föräldrar)

Mon 27 May 2024 09:17

#97

Anonym (varför) skrev 2024-05-24 15:51:54 följande:

Tyvärr så slår dagens skola ut även helt normalfungerande barn.

Det är så sorgligt. Och sen råd om att man ska göra även hemmiljön outhärdlig i tron att barnet då ska gå till skolan. Utan att se den faktiska orsaken, eller hela systemfelet som skolan är idag.

Varför har folk så svårt att förstå vad man skriver? Varför tas ens argument och vrids om in absurdum?

Flera skriver (som Anunym (varför) här ovan att varför ska man göra "hemmiljön outhärdig"?

Det är väl INGEN som sagt detta? Det som HAR sagts är att man inte ska belöna hemmasitteri på skoltid = att man ska behandla det som en tid där barnet faktiskt inte är där hen borde vara, och därmed är det inte "fritid" där man får göra vad man vill.

Kan hemmet vara en trygg punkt utan tv-spel, chips och godis, TV-tittande osv? Absolut!

Borde barnet få sova, spela tv-spel, hänga med kompisar osv på eftermiddagarna? Absolut!

Så snälla snälla sluta säga att man ska göra hemmet "dåligt", "mobba hemma", "hemmiljön outhärdlig", "straffa barnet" osv. Då har ni INTE FÖRSTÅTT rekommendationen. Det är en enorm skillnad mellan att straffa och ta bort belöningar/guldkant på tillvaron.

Anonym (varför)

Mon 27 May 2024 09:27

#98

Anonym (Dagens ungdomar och dagens föräldrar) skrev 2024-05-27 09:17:54 följande:

Varför har folk så svårt att förstå vad man skriver? Varför tas ens argument och vrids om in absurdum?

Flera skriver (som Anunym (varför) här ovan att varför ska man göra "hemmiljön outhärdig"?

Det är väl INGEN som sagt detta? Det som HAR sagts är att man inte ska belöna hemmasitteri på skoltid = att man ska behandla det som en tid där barnet faktiskt inte är där hen borde vara, och därmed är det inte "fritid" där man får göra vad man vill.

Kan hemmet vara en trygg punkt utan tv-spel, chips och godis, TV-tittande osv? Absolut!

Borde barnet få sova, spela tv-spel, hänga med kompisar osv på eftermiddagarna? Absolut!

Så snälla snälla sluta säga att man ska göra hemmet "dåligt", "mobba hemma", "hemmiljön outhärdlig", "straffa barnet" osv. Då har ni INTE FÖRSTÅTT rekommendationen. Det är en enorm skillnad mellan att straffa och ta bort belöningar/guldkant på tillvaron.

Därför att det inte kommer att hjälpa. Om orsaken till hemmasittandet är psykisk ohälsa eller mobbing i skolan så kommer det inte att bli bra bara för att man tar bort skärm eller annat i hemmet. Man måste fortfarande fixa det faktiska problemet, och då börjar man med att ta reda på vad problemet är.

Du och flera andra har en föreställning om varför ungdomen är hemma, att det beror på att barnet vill vara hemma och kolla på skärm. Och sen ger ni en rekommendation utifrån den föreställningen, oavsett om den är sann eller inte.

Och jag ser inte vardagliga företeelser som skärm, och annat som guldkant, utan helt vanliga saker i människors vardag. Inget som ska ses varken som bestraffning eller belöning.

Man belönar inte hemmasitteri, man hittar orsaken till hemmasittandet, åtgärdar det, och under tiden har ungdomen en normal vardag i hemmet. Precis som om det inte var hemmasittare.

Anonym (Juno)

Mon 27 May 2024 09:32

#99

Anonym (Dagens ungdomar och dagens föräldrar) skrev 2024-05-27 09:17:54 följande:

Varför har folk så svårt att förstå vad man skriver? Varför tas ens argument och vrids om in absurdum?

Flera skriver (som Anunym (varför) här ovan att varför ska man göra "hemmiljön outhärdig"?

Det är väl INGEN som sagt detta? Det som HAR sagts är att man inte ska belöna hemmasitteri på skoltid = att man ska behandla det som en tid där barnet faktiskt inte är där hen borde vara, och därmed är det inte "fritid" där man får göra vad man vill.

Kan hemmet vara en trygg punkt utan tv-spel, chips och godis, TV-tittande osv? Absolut!

Borde barnet få sova, spela tv-spel, hänga med kompisar osv på eftermiddagarna? Absolut!

Så snälla snälla sluta säga att man ska göra hemmet "dåligt", "mobba hemma", "hemmiljön outhärdlig", "straffa barnet" osv. Då har ni INTE FÖRSTÅTT rekommendationen. Det är en enorm skillnad mellan att straffa och ta bort belöningar/guldkant på tillvaron.

Vad tycker du att ensam, deprimerad och trött eller ångestfylld tonåring ska göra på dagarna? Tänk på att majoriteten av hemmasittarna har npf och därmed har ännu svårare än andra tonåringar att ta tag i tråkiga saker, planera och strukturera.

Hur ska man som förälder på jobbet se till att den hemmavarande tonåringen gör det som du tänker dig är lämpligt? Jag kan ta mitt barn som exempel - det kan dåliga dagar ta en halvtimme bara att få hen att borsta tänderna. Hen sitter med tandborsten i handen och bara tittar. Det är som att något hindrar hen att röra sig. När vi påminner blir hen ledsen och säger: men jag försöker ju! Hen har väldigt dålig tidsuppfattning i de här lägena och kan inte riktigt greppa att tiden går. Det är som att inuti hen står allting still.

Söker alla tips och råd kring hemmasittare

INNEHÅLL