Vem ska köpa kläder?

Inte så relevant för tråden kanske men den som lever får väl se.

Dessutom är jag inte ett dugg orolig för det med tanke på hur pappan beter sig.

Det är umgängessabotage oavsett hur fel det är. Man ska tvinga men motivera och övertala barnet till umgänge med pappan eller den andra föräldern. 

Jag tycker inte mina inlägg hållit dålig nivå. Däremot försöker jag få dig att inse att du kanske borde tänka på lite annat sätt. 

OM du nu tycker pappan utsätter pojken för "psykisk misshandel", så anmäl detta då, så proffs kan avgöra om du har rätt (eller bara ser på pappan genom glasögon färgade av er dåliga relation sinsemellan). 

Allt annat ÄR umgängessabotage, och skadligt för ditt barn - att du får honom att välja sida, fast INGET barn vill det. 

Jag säger inte att han helt tvärsäkert gör det, det är svårt att veta var gränsen går. Det enda jag vet är att han ofta skäller högljutt på sonen och att sonen blir så pass ledsen att han ibland inte vill träffa sin pappa nästa gång (och inte på det där sur-tjuriga sättet som barn kan ha utan äkta ledsenhet). Det har gått så långt att han nyligen sa att han tror att hans pappa inte älskar honom.

Min syn på pappan är tyvärr inte färgad av det han utsatte mig för, man ska bara inte tilltala barn på det där sättet titt som tätt. Han fattar inte själv att det kan uppfattas som aggressivt och högljutt när han höjer rösten, han har en väldigt stark röst så den går snabbt upp i sånt som kan bli rent skrämmande. Han viftar bara bort så snart jag försöker ta upp det, att det är sonen som överreagerar eller är sur och allt möjligt annat. Ingen vilja att stanna upp och ens titta på sig själv OM det skulle finnas något där.

För övrigt i tråden, inte riktat just till dig, men försökte i helgen att fråga om de skulle ut och leka så jag skulle skicka med ytterkläder. Nej då, de skulle inte ut! Sonen kommer hem några timmar senare med förstörda skor, förstörda strumpor och smutsiga byxor. (Nej, jag har inte köpt någon extra uppsättning att ha hos pappan.)

Borde inte ha lärt dig att man normalt alltid skickar med eller tar på barnet ytterkläder när de ska till den andra föräldern? 

Hur gör du när barnet ska till skolan? Inga ytterkläder då heller, om de inte uttalat har sagt att de ska vara ute? 

Vad bra, då har sonen fått komma ut oftare! Då har du ju verkligen en anledning att alltid skicka med kläder nu. 
Hur kommer det sig att du bara använder kläder som blir förstörda av utevistelse? De flesta av oss föräldrar tvättar ju smutsiga kläder stup i kvarten som sen är fit for fight igen. 

Det låter som att du varit i samma klädbutik som Stålmannen, jag köper iaf normala kläder i normala klädbutiker där de flesta föräldrar köper kläder till sina barn. Hur kan det vara en nyhet att kläder kan förstöras av smuts? Eller så kanske du är en sån som tycker att det är helt ok att gå omkring med vita strumpor som ser ut som att de nyss varit ute i lerbad trots att de är nytvättade, i min värld är det iaf inte ok.

För mig är det helt orimligt att man då köper sådana kläder till sina barn, och använder dem i vardagen. Kläder ska tåla att lekas i och barn ska inte hindras av sina kläder.

Jag köper tex vattentäta skor, oftast andra strumpfärger än vitt (även om ljusa också brukar bli tillräckligt rena) osv. Vi har inte jättestor omsättning på kläder, givetvis ska allt tåla lek och leks de sönder hör det till (tänker på perioder där tex inga byxor höll mer än några veckor, eller på föräldern som bad om ursäkt för att sonens byxor fick en liten slitning medan han var där på kalas). Varför det nu skulle vara hennes fel, men den här tråden kanske gör det mer förståeligt.