• Anonym (Hmm)

    Ångrar min otrohet

    Jag har varit otrogen mot min parter. det hände för några veckor sedan. Det var absolut inte planerat och nu i efterhand väldigt konstigt att det ens hände. Inte någon person jag känner attraktion till alls. Vi var ute och festade och jag följe med honom hem. Jag har nu sån fruktansvärd ångest över detta att jag inte vet vad jag ska ta mig till. jag har inte berättat detta för min parter och han verkar inte ha någon misstänkte om att detta hänt heller. Var väldigt berusad och har mycket minnesluckor från kvällen men jag förstod vad som hänt på morgonen när jag vaknade och jag var i chock. Känner mig otroligt äcklig. Någon som varit i liknade situation? Jag har bestämt mig för att inte berätta för övrigt. Det hade sårat alldeles för mycket?

  • Svar på tråden Ångrar min otrohet
  • Anonym (typ så)
    Anonym (Je) skrev 2024-03-08 14:11:25 följande:
    Du kanske har sett att vi är flera drabbade som hade önskat att inte få vetskap om detta. Det är kanske några otrogna som svarar också. Jag tycker det är mer egoistiskt att berätta för att lätta sitt dåliga samvete. Man sårar sin partner jävligt mycket och som någon skrev så tappar man känslorna på 5 röda sekunder. Det tar otroligt lång tid att bygga upp nån form av förtroende igen. Nä, bättre att den otrogne håller käften, skärper sig och jobbar på sig själv. Och aldrig gör om samma misstag (om det nu var ett misstag) Istället för att dyvla över all jävla dynga på sin partner. 
    Ni är är en väldigt litet undantag, och kan knappas ses som nån mall för majoriteten. Den absolut majoriteten vill själva kunna avgöra om de vill eller inte vill fortsätta ha en relation med en skithög.

    Vad spelar det för roll av vilken anledning den som berättar gör det när det i slutändan ändå resulterar i att du får chansen att förhålla dig till det och göra dina egna val?

    Är att inte bli sårad det enda som spelar någon roll i livet? Att att bli manipulerad att slösa bort sitt liv på en skithög spelar ingen roll bara man slipper bli sårad? Att skaffa barn med någon man absolut inte skaffat barn med om man vetat vad för slags person den egentligen är spelar ingen roll, bara man slipper bli sårad?

    Känns ju som ett ofattbart svagt och omoget sätt att resonera kring relationer där man är så panikslagen över att bli sårad att man hellre är beredd att leva i en lögn och bli blåst år efter år bara man slipper bli sårad. Jag tror att relativt få människor är så svaga att de resonerar på det sättet. De flesta vill nog själva kunna avgöra vilken slags relation och vilken slags partner de lever med ÄVEN om det innebär att bli sårad. 
  • Anonym (Je)
    Anonym (typ så) skrev 2024-03-08 14:45:42 följande:
    Ni är är en väldigt litet undantag, och kan knappas ses som nån mall för majoriteten. Den absolut majoriteten vill själva kunna avgöra om de vill eller inte vill fortsätta ha en relation med en skithög.

    Vad spelar det för roll av vilken anledning den som berättar gör det när det i slutändan ändå resulterar i att du får chansen att förhålla dig till det och göra dina egna val?

    Är att inte bli sårad det enda som spelar någon roll i livet? Att att bli manipulerad att slösa bort sitt liv på en skithög spelar ingen roll bara man slipper bli sårad? Att skaffa barn med någon man absolut inte skaffat barn med om man vetat vad för slags person den egentligen är spelar ingen roll, bara man slipper bli sårad?

    Känns ju som ett ofattbart svagt och omoget sätt att resonera kring relationer där man är så panikslagen över att bli sårad att man hellre är beredd att leva i en lögn och bli blåst år efter år bara man slipper bli sårad. Jag tror att relativt få människor är så svaga att de resonerar på det sättet. De flesta vill nog själva kunna avgöra vilken slags relation och vilken slags partner de lever med ÄVEN om det innebär att bli sårad. 
    Som jag förstår det så handlar det om ett misstag. ETT. Inte år efter år. Du får det att verka vara mer än det. Om det är en notorisk otrogen kan man snacka om skithög, men då märker man det troligtvis på andra sätt också än bara att nån ljuger om just detta.
  • Anonym (XXX)
    Anonym (typ så) skrev 2024-03-08 14:45:42 följande:
    Ni är är en väldigt litet undantag, och kan knappas ses som nån mall för majoriteten. Den absolut majoriteten vill själva kunna avgöra om de vill eller inte vill fortsätta ha en relation med en skithög.

    Vad spelar det för roll av vilken anledning den som berättar gör det när det i slutändan ändå resulterar i att du får chansen att förhålla dig till det och göra dina egna val?

    Är att inte bli sårad det enda som spelar någon roll i livet? Att att bli manipulerad att slösa bort sitt liv på en skithög spelar ingen roll bara man slipper bli sårad? Att skaffa barn med någon man absolut inte skaffat barn med om man vetat vad för slags person den egentligen är spelar ingen roll, bara man slipper bli sårad?

    Känns ju som ett ofattbart svagt och omoget sätt att resonera kring relationer där man är så panikslagen över att bli sårad att man hellre är beredd att leva i en lögn och bli blåst år efter år bara man slipper bli sårad. Jag tror att relativt få människor är så svaga att de resonerar på det sättet. De flesta vill nog själva kunna avgöra vilken slags relation och vilken slags partner de lever med ÄVEN om det innebär att bli sårad. 
    Jag tror att det är du som tillhör en väldigt liten minoritet, som skulle bli så sårad om du fick veta om ett engångsligg på fyllan, som inte betydde någonting, att du skulle ångra att du gifte dig, skaffade barn o.s.v. med den mannen. Att du skulle tycka att åren som gått däremellan var bortkastade. Det finns knappast NÅGON annan som skulle reagera så starkt - de flesta skulle bara vara arga några timmar. 

    Du har någon konstig hang-up på det här med otrohet, men du får sluta ta över precis alla trådar i ämnet med din extrema uppfattning.
  • Tilolo
    Anonym (Tänker bara...) skrev 2024-03-07 23:10:01 följande:

    Tycker att du ska berätta för honom som det är och sen gör du slut med honom.

    Rent moraliskt sett så har du då gjort rätt för dig och även tagit ansvar över ditt snedsteg genom att göra slut med honom.

    Om ni ändå väljer att fortsätta erat förhållande efter att du har berättat så finns det risk för att han kan bli kontrollerande över dig (för han känner sig sviken och sårad). Och att du sen får göra saker som han inte vill göra för att,  -"du var den som var otrogen". Och erat förhållande blir sämre iallafall.
    Eller så är han en förlåtande person och ni lyckas med tiden få det bra med varandra igen.

    Alternativt, att du inte berättar för honom och får leva med en "fruktansvärd ångest" och rädsla för att det ska nå fram till honom av någon annan. En längre tid. Och att du ändå mår dåligt (inte sann mot dig själv) fast din fasad visar att allting är bra.

    Misstag gör vi alla så jag tänker iallafall inte döma dig. Vill bara ge dig olika perspektiv på situationen, att såra eller bli sårad. Du fattar sen de beslut som du kommer fram till och sen så lever du med dem på gott och på ont.


    Vilket bra svar! 👏⭐🙂

    Dåligt samvete äter upp en inifrån och i det långa loppet kan det skapa sjukdomar för att det tar så mycket energi av kropp och själ att försöka begrava skadan. Det blir ett onaturligt tillstånd att gå omkring med eftersom man hela tiden är i ett spänt tillstånd, även om man kan lyckas döva det med olika medel. Kroppen tar ingen hänsyn till det. Den vill bara kunna slappna av och få frid.

  • Anonym (typ så)
    Anonym (Je) skrev 2024-03-08 14:49:29 följande:
    Som jag förstår det så handlar det om ett misstag. ETT. Inte år efter år. Du får det att verka vara mer än det. Om det är en notorisk otrogen kan man snacka om skithög, men då märker man det troligtvis på andra sätt också än bara att nån ljuger om just detta.
    ETT misstag just nu ja, men hur ska han kunna förhindra att ETT misstag blir 150 om han inte får reda på det och får en chans att göra något åt det?

    Om ETT misstag räcker för att avsluta relationen eller ej är upp till honom att avgöra, och det du och andra propagerar för är att skita i vad han tycker och frånta honom chansen att själv välja.

    Det spelar lixom ingen roll vad du, jag eller TS tycker är bäst för honom, den ENDA som kan avgöra det och borde få chansen att göra det är han själv.
  • Anonym (Jag vet, men ingen annan)
    Anonym (Usch) skrev 2024-03-08 13:43:26 följande:

    Jag syftade bara på det sista att det man inte vet mår man inte dåligt av.
    Risken är att man mår ännu sämre om man får veta i efterhand t.ex. genom att bli smittad av en könssjukdom el om personen eller dom personer den otrogna är med blir gravida. Risken för könsjukdomar är inget att bortse från.Det ökar i hela Europa. 


    Om ens partner smittar en och håller tyst med att hen varit otrogen är värre än att få veta omedelbart. Samma vid tex graviditet. 


    Jag försöker bara förmedla att det inte är rosor och solsken att vara ovetandes och stoppa huvudet i sanden. Bortsett från att förhållandet är en lögn dvs. Samt om hen kan hålla det bakom ryggen kanske hen inte är så vidare empatisk person att leva med. Det vill säga en person man borde få veta vad den gör så man kan få valet och möjligheten att hitta en bättre partner som delar samma grundvärderingar. 

    Varför bara vara tillsammans med någon för att ha en partner? Vad mer ska man stoppa huvudet i sanden för än otrohet?


    Märkligt ändå att du inte (låtsas?) förstå det uppenbara.
    Allt det du säger faller ju om man slipper få reda på det.

    Det är helt och fullkomligt sant att:
    Det man inte vet har man inte ont av.

    Sedan att du hittar på en massa annat "men tänk om, i fall att, risker..." förändrar ändå inte fakta och den uppenbara sanningen.
  • Tilolo

    Till dig TS:


    Jag känner verkligen med dig i det här, även om jag inte har varit i samma situation. 😰


    Otäckt med minnesluckorna och att du egentligen inte kände någon dragning till honom.


    Det låter som att han kan ha utnyttjat ditt onyktra tillstånd där du var så frånkopplad dig själv att du inte kunde säga nej.
    Som ett typ av övergrepp.

    Vill verkligen inte skriva detta för att få dig att må sämre 
    🙏🙏, utan bara få klarhet i hur medveten du var eftersom du skriver att det inte var planerat.


    Tycker i så fall att du bör berätta, eftersom jag tror att detta kommer att gnaga sönder dig totalt. Det här är någonting du bör få bearbetat med hjälp av en professionell person och att du sen, med hjälp av denna person, kan berätta för din pojkvän. 

  • Anonym (Je)
    Anonym (typ så) skrev 2024-03-08 15:10:23 följande:
    ETT misstag just nu ja, men hur ska han kunna förhindra att ETT misstag blir 150 om han inte får reda på det och får en chans att göra något åt det?

    Om ETT misstag räcker för att avsluta relationen eller ej är upp till honom att avgöra, och det du och andra propagerar för är att skita i vad han tycker och frånta honom chansen att själv välja.

    Det spelar lixom ingen roll vad du, jag eller TS tycker är bäst för honom, den ENDA som kan avgöra det och borde få chansen att göra det är han själv.
    Håller inte med.
  • Anonym (typ så)
    Anonym (Je) skrev 2024-03-08 15:27:16 följande:
    Håller inte med.
    Nähe? Så du menar att du och TS vet vad som är bäst för honom bättre än han själv?

    Om han ska vara kvar i en relation med en otrogen partner ska inte avgöras av honom utan av TS?
  • Anonym (Je)

    TS många skriver här att du bör berätta, men jag håller med dig. Säg inget. Lär dig av det istället och lär dig leva med det. Ångesten går över. Du är ingen notorisk skithög för att du har gjort ETT misstag. Alla gör misstag, särskilt när man är ung. Så är det. 

Svar på tråden Ångrar min otrohet