Hej!
Jag och min man var idag på vårt första besök på IVF-mottagning efter att ha försökt få barn i 2 år. Vi kommer att köra kort protokoll och troligtvis ICSI med start i februari 2024, och vi är så lättade att det äntligen (förhoppningsvis) är vår tur! Hittade ingen tråd för oss som startar behandling 2024 så tänkte jag startar en egen så kanske vi kan följas åt och peppa varandra? 
Hej!
I början av året trodde jag aldrig att jag skulle gå med i en sån här grupp igen. Strax efter att mitt lilla ivf mirakel fyllde 1 år blev jag spontant gravid! Vilken lycka! Tiden gick och jag mådde sådär rysligt gravid, lycklig, illamående, förväntansfull och jätte trött. I vecka nio föll jag ihop och kräktes av smärta, satte lillen i säkerhet i sin spjälsäng och ringde sjukvården. Fick åka in akut och blev opererad pga utomkveds i höger äggledare. Dom plockade bort hela äggledaren och det lilla lilla livet med ett hjärta som tickade.
Ledsen fick jag sen åka hem och gråta ut.
Vi samlade ihop oss jag och mannen, skakade av oss resterna från vårt trauma, blickade framåt och konstaterade; det finns en äggledare kvar, det är inte omöjligt. Så snart mensen kom tillbaka började vi försöka att skapa ett syskon till vår skatt. Och fyra månader efter operationen plussade jag igen! Vilket mirakel! Det var bara tröttheten som hann ge sig tillkänna denna gång, innan misstankarna om ett nytt utomkveds dök upp. Ringde vården, bad om ultraljud, undersökning, blodprov, vad som helst som kunde bekräfta att denna graviditet satt där den skulle!
Startade PUL protokoll och följde en helt normal stegring av hcg, blev lite hoppfull igen. Fick höra att detta ser ut att vara en normal graviditet. I vecka 6 gjordes ett tidigt ultraljud, där man kunde se att graviditeten fastnat i den vänstra äggledaren. Eftersom detta var det andra utomkvedet rekommenderades ingen medicinsk behandling, utan det blev återigen operation.
Nu är jag steriliserad tänkte jag. Här tog det stopp. Vi hade egentligen inte råd med ett privatfinansierat ivf försök, och försöket från landstinget hade vi redan gjort och fått vår lilla skatt. Så här tog det stopp. Drömmen dog.
En tid efteråt när vi landat i vår nya sits och sörjt våra två förluster tillsammans, bestämde vi oss för att vi tar oss råd. Vi bokar ivf. Vi satsar. Nu är vi här. Tillbaka i en grupp på FL med andra ivf-are, gruppen jag inte trodde jag skulle behöva gå med i igen. Men det blir aldrig riktigt som man tänkt sig, så nu jävlar kör vi!
IVF nr 2, försök nr 1.
Andra sprutan gonal f ikväll, och jag hoppas innerligt att detta ska gå vägen! ❤️
Hej
Hej!
I början av året trodde jag aldrig att jag skulle gå med i en sån här grupp igen. Strax efter att mitt lilla ivf mirakel fyllde 1 år blev jag spontant gravid! Vilken lycka! Tiden gick och jag mådde sådär rysligt gravid, lycklig, illamående, förväntansfull och jätte trött. I vecka nio föll jag ihop och kräktes av smärta, satte lillen i säkerhet i sin spjälsäng och ringde sjukvården. Fick åka in akut och blev opererad pga utomkveds i höger äggledare. Dom plockade bort hela äggledaren och det lilla lilla livet med ett hjärta som tickade.
Ledsen fick jag sen åka hem och gråta ut.
Vi samlade ihop oss jag och mannen, skakade av oss resterna från vårt trauma, blickade framåt och konstaterade; det finns en äggledare kvar, det är inte omöjligt. Så snart mensen kom tillbaka började vi försöka att skapa ett syskon till vår skatt. Och fyra månader efter operationen plussade jag igen! Vilket mirakel! Det var bara tröttheten som hann ge sig tillkänna denna gång, innan misstankarna om ett nytt utomkveds dök upp. Ringde vården, bad om ultraljud, undersökning, blodprov, vad som helst som kunde bekräfta att denna graviditet satt där den skulle!
Startade PUL protokoll och följde en helt normal stegring av hcg, blev lite hoppfull igen. Fick höra att detta ser ut att vara en normal graviditet. I vecka 6 gjordes ett tidigt ultraljud, där man kunde se att graviditeten fastnat i den vänstra äggledaren. Eftersom detta var det andra utomkvedet rekommenderades ingen medicinsk behandling, utan det blev återigen operation.
Nu är jag steriliserad tänkte jag. Här tog det stopp. Vi hade egentligen inte råd med ett privatfinansierat ivf försök, och försöket från landstinget hade vi redan gjort och fått vår lilla skatt. Så här tog det stopp. Drömmen dog.
En tid efteråt när vi landat i vår nya sits och sörjt våra två förluster tillsammans, bestämde vi oss för att vi tar oss råd. Vi bokar ivf. Vi satsar. Nu är vi här. Tillbaka i en grupp på FL med andra ivf-are, gruppen jag inte trodde jag skulle behöva gå med i igen. Men det blir aldrig riktigt som man tänkt sig, så nu jävlar kör vi!
IVF nr 2, försök nr 1.
Andra sprutan gonal f ikväll, och jag hoppas innerligt att detta ska gå vägen! ❤️
Hej alla kämpar.
Idag var jag på ultraljud för att kolla hur det såg ut inför FET. Läkaren säger då att hon ser något som gör att hon vill göra en äggledarspolning. Vi gjorde inte detta i utredningen den här gången och hon sa att man inte brukar det när man fött ett barn och det gått bra.
Spolningen visade en polyp på 7-8mm. Hon rekommenderade att ta bort den då hon bedömde att den stör och gör det svårare för ett embryo att fästa. Eftersom jag inte har några besvär från den får jag dock inte göra det landstingsfinansierat. Hon skickade remiss till en privat klinik där hon sa att man brukar få tid inom 1 månad, det kommer kosta runt 15 000 bara för att ta bort den. Sen måste man vänta en menscykel till innan man gör återföring. Det kommer alltså troligen bli i januari.
Bebis blir det alltså inte förrän tidigast nästa höst om detta då lyckas. Jag bröt ihop fullständigt när jag gick därifrån. Är tacksam att detta upptäcktes och jag kan åtgärda det. Men tiden bara går och de drömmarna jag haft kring en stor familj och barn tätt försvinner bara längre bort. Och pengarna bara sinar.. går verkligen inte för någon utomstående att förstå hur tungt det är att försöka hålla hoppet uppe och sen få såna här käftsmällar hela tiden.
Hej alla kämpar.
Idag var jag på ultraljud för att kolla hur det såg ut inför FET. Läkaren säger då att hon ser något som gör att hon vill göra en äggledarspolning. Vi gjorde inte detta i utredningen den här gången och hon sa att man inte brukar det när man fött ett barn och det gått bra.
Spolningen visade en polyp på 7-8mm. Hon rekommenderade att ta bort den då hon bedömde att den stör och gör det svårare för ett embryo att fästa. Eftersom jag inte har några besvär från den får jag dock inte göra det landstingsfinansierat. Hon skickade remiss till en privat klinik där hon sa att man brukar få tid inom 1 månad, det kommer kosta runt 15 000 bara för att ta bort den. Sen måste man vänta en menscykel till innan man gör återföring. Det kommer alltså troligen bli i januari.
Bebis blir det alltså inte förrän tidigast nästa höst om detta då lyckas. Jag bröt ihop fullständigt när jag gick därifrån. Är tacksam att detta upptäcktes och jag kan åtgärda det. Men tiden bara går och de drömmarna jag haft kring en stor familj och barn tätt försvinner bara längre bort. Och pengarna bara sinar.. går verkligen inte för någon utomstående att förstå hur tungt det är att försöka hålla hoppet uppe och sen få såna här käftsmällar hela tiden.
Hej
Jag har precis börjat testa för ägglossning inför FET i naturlig cykel och nu är jag lite förvirrad. Skulle egentligen börja testa idag men smygstartade igår med ett test som visade negativt, dock var det med sticka och inte CB rosa som kliniken sa att jag skulle använda.
Testade imorse med CB och fick glad gubbe direkt. Är bara på cykeldag 10 och mina cykler är normalt 28 dagar så det känns lite tidigt för omslag redan nu? Har dock aldrig testat för ägglossning tidigare så vet inte när det brukar ske. Väntade fyra timmar och tog nytt test med både sticka och CB. Stickan visade positivt men CB nu negativt bara fyra timmar efter ett positivt resultat?
Vet inte vad jag ska tro. Har börjat fått ägglossningssymtom så det borde ju vara på g. Ska ringa kliniken på måndag och har även ett ul inbokat då. Ul var valfritt, enligt kliniken behövde man inte göra det i naturlig cykel men man fick om man ville. Är glad att jag valde att boka in en tid.
Jag har precis börjat testa för ägglossning inför FET i naturlig cykel och nu är jag lite förvirrad. Skulle egentligen börja testa idag men smygstartade igår med ett test som visade negativt, dock var det med sticka och inte CB rosa som kliniken sa att jag skulle använda.
Testade imorse med CB och fick glad gubbe direkt. Är bara på cykeldag 10 och mina cykler är normalt 28 dagar så det känns lite tidigt för omslag redan nu? Har dock aldrig testat för ägglossning tidigare så vet inte när det brukar ske. Väntade fyra timmar och tog nytt test med både sticka och CB. Stickan visade positivt men CB nu negativt bara fyra timmar efter ett positivt resultat?
Vet inte vad jag ska tro. Har börjat fått ägglossningssymtom så det borde ju vara på g. Ska ringa kliniken på måndag och har även ett ul inbokat då. Ul var valfritt, enligt kliniken behövde man inte göra det i naturlig cykel men man fick om man ville. Är glad att jag valde att boka in en tid.