• anonym gullviva

    Vår situation är så udda! Eller?

    Känns som min o sambons situation är otroligt udda, men det kanske den inte är? 
     
    Vi har varit ett par i 20+ år, upp och ner där mina känslor är utanpå och hans inombords, men vi har aldrig pausat, gnisslat eller ens funderat på en separation. Vår kärlek har alltid varit grundad i betong och vi är verkligen allra bästa vänner. 
     
    Sen hände ngt i våras. Sambon bytte jobb, från ett osocialt mansdominerad yrke till ett helt annat med mkt nytt folk och han som är rätt osocial blommade upp och fick nya fina arbetskamrater. Han mådde superbra! Och då mådde vi alla bra! (tung tid med dottern med ångest och lite allmänt vardagsstress) 
     
    Han blev mkt god vän med en tjej på jobbet, han pratade mkt om henne, hon anförtodde sig för honom då hon inte hade så mkt vänner. Jag tyckte det var fint men ngt kändes inte rätt.. De började träffas efter jobbet o promenera och prata. 
    Och en kväll hade de sett på film och han kom hem med världens ångest då de hånglat. 
     
    Han berättade alltså direkt och mådde superdåligt av det. 
    Jag blev såklart chockad o vädligt ledsen men inte arg! Besviken sviken... Men genuint inte arg. Vi pratade mkt om det efter och de fortsatte träffas som vänner då han mådde bra av det, kanske dumt men alternativet var att kasta ut honom men det ville jag inte. Inte kasta bort 20 år kärlek o vänskap. 
    Det gick rätt så bra från och till, absolut svartsjuk och mkt ångest från bådas håll när han började känna att han han tyckte om henne mer och mer. Men vi var hela tiden öppna o pratade mkt. 
    Han visste inte vad han kände och jag vara beredd för familjens skull att bara låta tiden gå ett tag, andas... 
    Vi umgicks hemma, och han sov alltid hemma och vi hade mkt sex som var fantastisk! Han sa ofta att han aldrig vill mista mig, hur allt än blir. Att skulle vi separera skulle det vara som allra bästa vänner. Och jag kände exakt likadant!
    Men hoppet att han inte skulle lämna fanns alltid...
    Tyvärr blev min ångest för jobbig så vi bestämde att vi ska pausa "oss", bo i hop som vi gör och reda ut allt i lugn o ro med barn hus ekonomi. Men att jag skulle kunna släppa på svartsjukan o ångesten.
     
    Inte lätt men faktiskt blev jag lugnare!
    Jag släppte alla mina misstankar mot deras sms, vad de gjorde när de sågs. Nu var det inte min sak på ngt sätt? Och han var mkt öppen med det mesta. 
    De inledde en relation o i går sa han att han vill vara med henne, exklusivt.
    Men att vi ska separera som vänner och inte skynda med ngt. Som vi redan bestämt. Vi grät kramades, ja vi hade även sex... Som ett avslut? 
     
    Otroligt smärtsamt.  Men vi är så fruktansvärt tighta! Vi kan gå från gråt till skratt på en minut.
    Vi har haft fantastisk sex och pratat mer än någonsin! Till och med haft sex fast vi sagt att det är över. Vi känner så mkt för varann! Är det galet om vi båda mår bra av det?? 
    Nu ska det vara de 2 så då gissar jag att sexbiten försvinner men vi vill fortsätta göra saker ihop, umgås. 
     
    Och han säger att man aldrig vet vad framtiden bär med sig, men att han aldrig vill mista mig eller familjen helt. Att vi är en del av varandra för evigt. Han tänker på oss varje dag och undrar om han gör rätt, men han mår så bra med henne.
     
    Jag känner honom utan o innan o tror genuint på hans ord. Jag är fortfarande inte ett dugg arg. Sorgsen mest.
    Det går upp o ner men när vi träffas mår jag så bra!
     
    Tanken är bo kvar  ihop över årsskiftet sen börja se över försäljning av hus etc. I lugn o ro.
     
    Kommer vi kunna fortsätt vara bästa vänner som vi vill?
    Skulle han komma i morgon o säga ta mig tillbaka skulle jag inte ens tveka. Vi har så.mkt historia, så sammanväxta. Men känner att vara hans vän skulle betyda så mkt... 
     
    Har vi en chans att fixa detta på ett bra sätt? 
  • Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?
  • anonym gullviva

    @ Lugnet 

    Exakt att skapa kaos och hat hjälper absolut ingen. 

    Kanske älskar de 2 varandra och verkligen vill ha en fin framtid tillsammans...  På ngt sjukt sätt vill jag ju att han ska vara lycklig också, vem vill se ngn man verkligen bryr sig om må dåligt? 

    Ja jag mår dåligt men ska han stanna hos mig för att han tycker synd om mig? Det vill jag inte. 

    Att han är kvar på ett sätt är ju just för att han säger att han inte vill förstöra vårt band vi har, att jag betyder för mkt för honom för att bara avsluta abrupt. 
    Och om vårt sätt att hantera detta leder till lugnt avslut, där vi kan ha en bra dialog även efter flytt etc så är det värt det... Det är vad vi hoppas iaf! 

  • Anonym (Betty)

    Spännande också att han redan varit otrogen mot den nya.

  • anonym gullviva

    @ Betty

    anledningen till att de fortsatte träffas var att han helt ärligt sa att han tyckte mkt om henne och inte faktiskt visste vad han ville. 
    Att han behövde umgås med henne för att bena ut vad det egentligen var för nåt han kände. 

    Mitt alt var att i det läget förbjuda och troligen skulle han isf ändå välja bort mig då han ärligt sa att vi haft det jobbigt och han inte visste om vi kunde fortsätta. 
    Eller att vi levde lite i limbo, där de träffades som vänner  och vi fortsatte prata om vårt förhållande och försöka se status på vår relation, vid sidan av allt det andra.
    Då denna nya bekantskap fick honom att fundera på om vi växt ifrån varandra på kräleksplanet och levde mer ihop som bästa vänner fast med djupa känslor. Lätt att mixa ihop.

    Jag var beredd att låta honom bena ut sina tankar, hellre än att kasta ut och aldrig prata igen. Ja udda jag vet!! 

  • Anonym (Brbf)
    Anonym (Lugnet) skrev 2023-11-06 09:49:18 följande:
    Så du säger till TS att hon är dum i huvudet och utan självrespekt?
    Anonym (Brbf) skrev 2023-11-06 08:58:45 följande:

    Och hämnd är det inte ens, att berätta för den nya. Den nya tror ju säkert att de inte legat. Hon har väl också rätt att veta. Man behöver inte ställa till med kaos bara för att man är ärlig.

    Det är isåfall HAN som skapar kaoset. 

    Det hon lär barnet är att det är okej att bli behandlad hur som helst. 


    Hämnd alltså, Vad får TS annars ut av det hela? Ett riktigt dåligt förhållande till exet istället för ett lugnt avslut.


    Du blandar ihop "Ärlighet" med hämndlystnad. 


    Nej, inte dum i huvudet för så lågt sjunker jag inte. Men hon är väldigt, väldigt dum mot sig själv. Och ja, utan självrespekt. Lär dessutom barnen att det är så kärlek ska vara. Att man ska bara stryka honom medhårs trots att han varit och är otrogen mot båda och dessutom bara utnyttjar henne nu för bostad. 

    Nej ingen hämnd, som jag tidigare skrev också. Lägg ner det där. Hämnd kommer man inte långt med. Det är inte det jag menar. Du missförstår. 
  • Anonym (Brbf)
    anonym gullviva skrev 2023-11-06 10:30:43 följande:

    Jag tänker inte hämnas... Hon vet att vi fortsatte att vara ett par medans de var vänner, och att det de gjorde var otrohet. Han har visat sms.

    Ja dumt att vi fortsatte ha sex men vi har fortfarande så starka känslor för varandra så det är galet. 
    Men nu har han ändå gjort sitt val så vi bor endast ihop under samma tak som ngn typ av vänner. 
    Och det fungerar än så länge. Vi bråkar inte, hatar inte... Vi är ledsna ibland, då pratar vi. 
    Han är öppen med när och de ska träffas, och ger familjen mkt tid. 
    Det de gör just nu är jobbar ihop, tränar, går på promenad. Jag har senaste tiden inte frågat ut honom vadd de gjort eller sagt, jag försöker hålla distans. 
    Det enda vi gjort är att kramas eller hålla om varandra speciellt om jag varit lite låg. 

    Detta fungerar, just nu, för oss. 
    Kanske inte i längden men vi måste ta ett steg i taget. 
    Må låta jättekonstigt där av rubriken på tråden. Udda situation, udda beteende. Allt är så udda så det tillslut inte känns udda längre...  Så svårt att förklara. 

    Jag tänker inte hämnas henne eller bråka, det ger inte mig någonting. Hon visste om mig och ville hela tiden ta det lugnt med allt då hon själv blivit lämnad på fult sätt. Ja hon ville ha en upptagen man... Men det är inte min sk att läxa upp henne, vi 2 har ingen relation. 
    Om hon vet att vi legat? Osäkert men jag tänker inte rota i  det där.  Det leder ingen vart. 
    Vi kan bara gå framåt nu. Jobba på vår relation vad det än leder till. 


    Ja herregud. Vad ska man säga. Hur kan du acceptera otrohet? Har du själv gjort snedsteg?
  • Anonym (Brbf)

    Om allt är så bra kan ni väl alla tre prata tillsammans om allt? Varför har inte den nya rätt att veta att ni legat.


    Ni har ju gjort slut, sluta ligg med honom då. Börjar tycka att du också är dum nu. Inte bara han.

  • Anonym (Brbf)

    Nog är dert han i grunden som gör fel men du verkar ju oerhört konstigt lugn i det här med att han ligger med henne. Men det är kanske för du också gör det. Han bor ju dessutom med dig. 


    Jag tycker synd om den nya för hon vet säkert ingenting. 

  • Anonym (Brbf)
    anonym gullviva skrev 2023-11-06 10:42:31 följande:

    @ Betty

    anledningen till att de fortsatte träffas var att han helt ärligt sa att han tyckte mkt om henne och inte faktiskt visste vad han ville. 
    Att han behövde umgås med henne för att bena ut vad det egentligen var för nåt han kände. 

    Mitt alt var att i det läget förbjuda och troligen skulle han isf ändå välja bort mig då han ärligt sa att vi haft det jobbigt och han inte visste om vi kunde fortsätta. 
    Eller att vi levde lite i limbo, där de träffades som vänner  och vi fortsatte prata om vårt förhållande och försöka se status på vår relation, vid sidan av allt det andra.
    Då denna nya bekantskap fick honom att fundera på om vi växt ifrån varandra på kräleksplanet och levde mer ihop som bästa vänner fast med djupa känslor. Lätt att mixa ihop.

    Jag var beredd att låta honom bena ut sina tankar, hellre än att kasta ut och aldrig prata igen. Ja udda jag vet!! 


    Om han nu vore så snäll och om han inte vill skapa kaos med tanke på barnet osv, så hade han skutt träffat er båda ett tag. Varit ensam. Funderat ut vad han vill. Inte legat med er båda. Ser du inte det själv?


    Eller tycker du det är roligt att han ligger med dig också, är det lite spännande/kul !? Då är ju du lika dum

  • Anonym (S)
    anonym gullviva skrev 2023-11-06 10:42:31 följande:

    @ Betty

    anledningen till att de fortsatte träffas var att han helt ärligt sa att han tyckte mkt om henne och inte faktiskt visste vad han ville. 
    Att han behövde umgås med henne för att bena ut vad det egentligen var för nåt han kände. 

    Mitt alt var att i det läget förbjuda och troligen skulle han isf ändå välja bort mig då han ärligt sa att vi haft det jobbigt och han inte visste om vi kunde fortsätta. 
    Eller att vi levde lite i limbo, där de träffades som vänner  och vi fortsatte prata om vårt förhållande och försöka se status på vår relation, vid sidan av allt det andra.
    Då denna nya bekantskap fick honom att fundera på om vi växt ifrån varandra på kräleksplanet och levde mer ihop som bästa vänner fast med djupa känslor. Lätt att mixa ihop.

    Jag var beredd att låta honom bena ut sina tankar, hellre än att kasta ut och aldrig prata igen. Ja udda jag vet!! 


    Fast det hade varit fullt rimligt att säga ifrån och faktiskt lägga ultimatum.

    Om han inte hade kunnat acceptera att du inte vill leva i limbo medan han "känner efter" så är han ju knappast mån om dig eller respektfull.
  • Anonym (Lugnet)
    Han borde, du borde, han borde... ni borde

    Varför vältra sig i det som varit?


    Vad kan man göra i nuet och framåt i tiden, det är trots allt där TS kommer finnas?


    Ja, deras relation kommer att förändras och TS behöver fokusera på sig själv, bygga upp en ny tillvaro och behålla lugnet.

Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?