Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Men du läser uppenbarligen inte igenom inläggen ordentligt innan du svarar.
Och du gillar uppenbarligen också att svara på helt andra saker än det du svarar på.

Och återigen,varför lägger du upp texter med händelser som inte stämmer överens med TS situation?
TS har sagt att han vill ta sitt ansvar.
Så varför fcrsvarar du mamman?
På vilket sätt hjälper det TS att du lägger upp texter som är totalt ovidkommande för hans situation?

Fkl: Vad psykologer tar lärdom av har inget med ts situation. 

Men att lägga upp en massa ovidkommande historier blir ju knappast ST hjlpt utav,
Han vill ha hjälp med hur han ska agera i sin situation då han vill ta sitt ansvar.
Och han vill ta ett dna-test för att ta reda på om han är pappan.
Du som själv har gått igenom samma sak borde väl kunna hjälpa honom med det istället för att dra upp en massa saker som inte har med TS situation att göra.

Det där med att lägga skulden och straffa barnet för en situation den aldrig bad om, är bara lågt, riktigt lågt. 😥

Någon måste stå på mammans sida, en tvist har två parter.

Bara hänvisar mammor agerar inte så olika, gäller även dom flest däggdjur, likande beteende, dom flesta tvekar inte o gå in i kamp för sina barn/ungar.

Det visar snarare på att hon verkar sur över att TS inte förmådde sig att ha kontakt och ge stöd under graviditeten.
Hon verkar inte ha förstått att det kom som en chock för honom och att han behövde tid att landa i det hela.
Att hon sen vägrar svara på hans kontsktförösk visar bara på att hon verkar tänka mer på sig själv än på barnet.
Att hon sätter sin egen stolthet och egoism före barnets rättigheter. 

Även fast hon inte verkar se till barnets bästa?
Varför är du så angelägen om att TS och barnet ska straffas.
För det är ju vad du förespråkar när du försöker uppmuntra TS att bara strunta i alltihop.
Och det är så lågt det bara går att sjunka. 

Och även om de mammor du hänvisat till har agerat så så innebär inte det att mamman i det här fallet kommer att agera på samma sätt.
Är det så svårt att förstå?

TS blir inte det minsta hjälpt av dina texter om andra fall om vårdnadstvister osv.
Så håll dig till sakfrågan istället för att svara med helt ovidkommande saker om du vill vara till hjälp för TS. 

Jag med någon annan har inte gått ts väg, vi handlade på annat sätt, vi hade fortsatt kontakt, vi visste detta är viktigt, för det är den enda chansen o lyckas.
Sedan att känslan inte var god, oro över vem som kan vara pappan la vi åt sidan, det är inget man vet fören efter det är utrett.

Däremot kan man räkna dagar, få ihop det med tidpunkten, där man ser oddsen är ganska hög jag är pappan. 
Vet inte om det hänger på intelligens, hur man bemöter en person i kris o stress.

Ts sätt är helt förkastligt, han förtjänar att dom nu inte har kontakt.

Sedan är det ingen som vet om min kontakt finns kvar eller inte, men att det varit en tvist, det är säkert, samt att jag med fler förlora så det bara sjöng om det, det är sant.
Där rätten titta på helt andra saker än lagen i sig, Man ser även att kontakten inte bara kommer försvinna, den bara pausas pågrund av tvist o brist på samarbete.
Lite så systemet jobbar idag, bättre o pausa, än en fortsatt konflikt.

Uppenbarligen så funkade det ju inte med ditt sätt.
Så varför skulle TS sätt att agera vara sämre?
Och vad är det som säger att han inte kommer att lyckas?
Jag tycker inte att TS förtjänar att de inte har kontakt.,
Och definitivt inte barnet!
Varför tycker du att barnet ska straffas?
Det är ju mamman sonm vägrar samarbeta här. Inte TS. 
Och det är barnet som drabbas av det i slutänden.
Förstår du verkligen inte det?