Anonym (jaha) skrev 2022-11-07 11:58:24 följande:
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Ibland, faktiskt väldigt ofta blir det där med att "göra upp om otroheten" som du verkar tro är pissenkelt väldigt svårt av flera olika anledningar... och att hon valt att fortsätta vara kvar med honom är liksom ingen garanti för att allt är klappat och klart.
Se det så:
Om din bästa polare, någon som du älskar och litar på till 100% helt plötsligt ger dig en pungspark och pissar dig i fejset när du ligger ner.... så kommer du förmodligen bli väldigt chockad, ledsen och arg.
Att personen sen vill fortsätta vara din polare och bara dra ett streck över det hela räcker liksom inte för varför skulle du vilja vara fortsätta polare med någon som behandlat dig på det sättet? För att du öht ska vilja det krävs att personen ångrar det han gjort, ber om ursäkt för det på ett trovärdigt sätt och kan övertyga dig om att han inte när du minst anar det kommer ge dig en pungspark och pissa dig i fejset igen. Dvs personen måste aktivt se till att reparera skadorna han gjort och göra sig förtjänt av din förlåtelse och förtroende. Det räcker inte med att personen bara vill fortsätta vara din polare.
Att förlåta ett svek ÄR väldigt svårt för det kräver rätt mycket av båda parter, inte bara den som blivit sviken och återuppbygga förtroendet vilket i sig är svårt för personen har liksom bevisat för dig att han/hon inte går att lita på. Och det är där terapi blir viktigt för att få båda parter att fatta vad det innebär fullt ut och se det från den andres perspektiv oxå. Faktum är att vid parterapi pga otrohet så det första man gör är just att försöka försonas kring själva otroheten, SEN går man in på andra saker som tex eventuella bakomliggande orsaker, etc.
Nu är ju i te en otrohet jämställt med fysisk misshandel och kränkning.
Det må låta lätt men sjölvklart är det flera bottnar i det hela. Att be en människa om förlåtelse är att begå ett övergrepp på den personen. I princip krävs av denne att förlåts. Varför? Det funkar inte så med stora grejer. Du kan bara be om ursäkt för ditt felaktiga handlande. Gottgöra. Tilliten måste du förtjäna på nytt. Därefter väljer personen när den är beredd och har bearbetat om att förlåta. Inte innan.
Men att ständigt älta är bara destruktivt. Är det värt att leva så? Du kan bara förändra ditt eget tänk och handlande aldrig någon annans. Däremot kan du förmedla dina önskemål och känslor. Men aldrig kräva något.
Ställer du ultimatum så ska det isf vara glasklart vad som händer om löftet inte hålls. Vem som bedömer om det blev fel, hur det ska tas upp. Vad konsekvensen blir och när den ska gälla. Klart och tydligt. Dessutom måste du hålla det till punkt och pricka. Utan pardon.
