När en man är otrogen

Nja, nu har han alltid kollat var jag är. I flera år. Han kollar var barnen är också. Det handlar inte om att han bryr sig om mig. Jag är helt övertygad om att han älskar mig på sitt sätt. Han tror, trots att jag "gnällt" på honom att hjälpa mig och stötta mig i 10 år, att han är felfri. 
Jag har haft två stressrelaterade sjukdomar de senaste 3 åren varav en ledde till operation. Han fattar fortfarande inte att han borde göra mer hemma. Jag tycker att hjälpas åt är ett större tecken på kärlek än att hålla koll på sin fru via en app. 
Jag tycker att se till att din fru är sexuellt tillfredsställd är ett större tecken på kärlek än att tjata på henne att hon är tråkig för att hon inte vill knulla oftare. 
Vad tycker du?

Ja åldern är såklart viktig, finns ingen anledning att förklara något för barn som de inte förstår vad det är. Är de små förstår de inte vad sex och otrohet betyder och då finns ju inte anledning att berätta det utan man få dra det på deras nivå, på ett sätt som de kan förstå.

Men om de är tillräckligt gamla för att förstå vad det betyder så tycker jag ska man säga som det är, fast då sakligt och utan att smutskasta den andra föräldern. 

Att sitta och ljuga sina barn för att skydda den andra föräldern riskerar att sabba relationen till sina barn för barn gillar inte heller att man ljuger för dem och för dem bakom ljuset.

Fast om barnet blev drabbat så är det inte ett vuxenproblem, det är ett problem som rör hela familjen inklusive barnen.

När din pappa bedrog din mamma borde han ha fattat att det även skulle drabba dig och då kan man ju inte påstå att det är ett "vuxenproblem". Det blir lite som att påstå att krig bara är ett problem mellan soldater som inte rör civila... det håller inte för så länge det är civila som oxå sprängs i bitar så är det givetvis ett problem som rör dem med.

Nu har jag ju inte menat att man ska ljuga men att inte berätta om sitt intima liv är inte att ljuga. Jag vill faktiskt inte veta någonting om mina föräldrars sex det verkar sjukt. Har aldrig ställt frågor om det heller. Varför det skulle vara så viktigt att känna till just en otrohet begriper jag inte när det finns värre saker, det som förstörde livet för mig berodde på en i grunden dålig pappa och make. Och skydda föräldern skiter jag faktiskt i, det handlar mer om att skydda barnet från problem som inte är deras att behöva befatta sig med.

Du läser inte vad jag skriver, var har du fått ifrån att min pappa bedrog min mamma?

Nu pratar jag inte enbart om dina erfarenheter utan generellt. Men om man ska försöka anknyta det till dina erfarenheter.

1) När din pappa var otrogen så borde han fattat att det även skulle påverka dig. men det valde han att skita i och körde på ändå. Det är ett exempel på att göra lite som man vill och skita i vilka konsekvenser det kan få.

2) Om din pappa inte ville att din mamma skulle berätta för dig att han varit otrogen så är det detsamma som att ställa krav på din mamma för att skydda sig själv. 

3) När din mamma fick reda på hans otrohet så ställdes hon inför det svåra beslutet på hur hon skulle göra med dig, ljuga för dig men riskera sin egen relation till dig i framtiden, för har man en gång börjat ljuga så kommer man behöva göra det i många år framöver...eller berätta sanningen och riskera att din relation till pappan blev dåligt... dvs hon hamnade med svarte petter och tvingades göra tuffa val pga en situation som HAN skapat inte hon... och då kan man fråga sig...

Varför kunde inte HAN betett sig mer ansvarsfullt än vad han gjorde?

Varför kunde inte han själv tagit hand om skiten han skapat och berättat sanningen själv?

Varför läggs alla krav på att agera vuxet inför barnen på den som blivit bedragen, aldrig på den som varit otrogen

Hur vuxet är det att fullt medvetet om riskerna ha sönder sin relation genom att vara otrogen?

Hur vuxet är det att använda den andra förälderns kärlek till sina barn som verktyg för att själv slippa stå för vad man gjort inför barnen?

Förstår du bättre nu vad jag menar?

Jag antog det eftersom du skrev att du inte hade velat bli belastad med en sån sak... om jag misstolkat saker så ber jag om ursäkt för det. 

Det beror väl kanske på vad du menar med intima... man behöver såklart inte gå in på snaskiga detaljer kring sexet men att säga att den ene föräldern varit otrogen är väl inte att gå in på detaljer?

Om du vänder på det, varför ska man undvika att att det var en otrohet som var orsaken till att man skildes när det faktisk är orsaken? Det barnen frågar efter är ju anledningen till skilsmässan och att då hålla på och undvika att säga som det är och hitta på lite finare namn för det är ju att ljuga för dem. Att man anser sig ha en bra anledning till att ljuga betyder inte att det man faktiskt gör är att ljuga.

Nu var det inte mig du citerade.
Men om man har en sådan man som du beskriver att du har så förstår jag inte varför man väljer att stanna kvar hos honom överhuvudtaget utan hellre väljer att vara otrogen..
Hade det varit min man så hade bara kontrollbehovet varit en dealbreaker.
Nu vet inte jag hur gamla dina barn är.
Men jag tycker inte att man kan skylla enbart på barnen för att man stannar kvar.
Barn är inte dumma utan märker om en förälder inte mår bra.
Och barn behöver inte fara ila av att föräldrarna separerar.
Inte om det går juste till.
Men kommer otroheten fram så kan det ju bli värre. 

Det är inte så lätt för den som mår jävligt dåligt att inte visa det utåt.