Barnet går på husdjuren

Det är bra tummen upp :) 

Länkade fel video, der var denna jag tänkte på.
Flickan dödade ett djur, jagade sina syskon med kniv.




Om jag var du så skulle jag försöka filma när hon gör saker som går över gränsen. Då kan du visa psykologen svart på vitt vad ni och djuren råkar ut för. Det kanske blir fart i rumpan på dem och de inser där och få att ni måste ha hjälp här och nu. Risken är att de kanske inte tar er på alvar och skickar runt er för att testa saker.

Håller med ovanstående. 

Fyf*n Det ni får gå igenom. Man kan inte tro med sina egna ögon om sitt eget. När jag va liten runt 7-8år hade vi en grannfamilj, pojken tog i kattens svans och snurrra. Han gick med knivar efter ett långt tag såg jag han inte längre.

Det sades att han hade flyttat. 

Men herregud!!! Ni måste ju skydda djuren, och lillebror! Mitt förslag är att ni skaffar ett boende till där dottern får bo och ni bor varannan vecka med henne. 

Haha va? Vad menar du nu?

Alltså av hela mitt hjärta önskar jag att allt var påhittat, att se sitt barn må så här dåligt är faktiskt inte alls roligt. Maktlösheten vi känner just nu är jobbig. 
Liten kommun och dålig socialkontor.. Just nu känns som den enda utvägen som att flytta..
Men visst sitt o skratta du om det gör din kväll/dag bättre.

Hur länge har dottern visat detta beteende?

om hon har svårt att uttrycka sig så behöver hon mer pedagogiskt bemötande. Både av psykolog och av er som föräldrar. Jag hade delat familjen, kanske pappa kan ta bebisen och djuren och bo någon annanstans i i några dagar så du kan jobba på att prata och leka med dottern och ge henne massor med uppmärksamhet. Fungerar det positivt med hennes mående så gör det som en rutin att ni kör några dagar borta och sen hemma. Hon kanske utvecklar problematik beteende då orden inte räcker till och hon får konkurrera om uppmärksamhet med lillebror och djur.

ja, många npf diagnoser är ärftliga och det kräver mer fokus på rutiner och uppmärksamhet för att finna harmoni och lägga fokus på styrkor.

Hur har det kunnat bli såhär? Något i det basala måste brista otroligt mycket. 

Ptsd och psykoser är svårt att ännu svårare för att barn att förstå. Dom behöver kunna veta vad som kan vänta sig av sin förälder. Anser du att du mår så pass bra att du kan ge barnen den tryggheten de behöver? Att du mår så pass bra att du kan ge dom den närvaron, ögonkontakten, bekräftelse  osv.
Om inte så be om hjälp för deras och din skull! Det är inget nederlag utan tvärt om- DET är att ta ansvar för sina barn. 

Om de behöver placeras en tid så arbetar man alltid för att barnen ska kunna flytta hem igen om det är deras bästa. 

 

Om du bor i närheten av Malmö kan jag ställa upp som djurvakt åt de djuren ni ännu inte lyckats omplacera. Jag kan inte behålla dem permanent, men jag kan ta hand om dem (ställer upp gratis om ni står för mat och eventuella veterinärkostnader). 

Snälla lämna bort djuren snarast. Igår helst. Om ni har hundar och katter tänk hur stressade de måste vara att leva i detta.
Även ekonomiskt är det bättre för er att bli av med dem.

De tar ju också viktig tid och uppmärksamhet från dottern och sonen. Det verkar som din dotter känner sig bortglömd kanske och agerar ut på detta sätt? Ifall hon sett hur dåligt du mått och sedan finns massa annat som tar din tid och energi som djur, ett barn till. Kanske har hon någon form av överlevnadsångest som tar sig uttryck på detta vis? Ta bort störande objekt ungefär. 

Hoppas nu Bup förstår hur allvarligt farlig eran dotter är för sin omgivning? Går hon på förskola antar jag eftersom ni arbetar, hur är hon där?