Frun vill ej ha sex, varför fortsätta?

Hamnar i så fall under samma kategori, varför ska jag göra sånt jag inte vill? Förstår inte varför det alltid är så att när en man vill ha sex då ska kvinnan behöva skita i det. Men när kvinnan saknar något så ska alltid mannen anpassa sig och sluta gnälla. Och då är det oftast saker som tar bra mycket längre än det tar att ha sex nu när vi ändå är så lågt nere i diskussionsnivå.

Vi människor är olika.

Själv skulle jag inte vilja ligga med en kvinna om jag märker att hon inte vill ligga med mig utan gör det för att vara snäll, för att hålla ihop relationen, e.d.

För en annan man spelar det kanske ingen roll.

Sen är det så att i somliga relationer fungerar knullandet bra, men det övriga inget vidare.

I andra fall kan det vara så att det övriga fungerar bra, men inte knullandet.

Inte sällan är det så att kvinnans sexlust helt försvinner efter menopausen.

Då måste mannen fråga sig hur viktigt knullandet är för honom. Står han ut utan att vara sexuellt åtrådd, eller klarar han sig utan den delen.

Ännu en tråd av en man som inte har en fru som vill vara gift eller i ett förhållande.

Förstå mig rätt, hon säger att hon vill det, hon säger att hon älskar mig...

Men hon förstår inte att sex är lika viktigt i ett förhållande som alla andra saker man gör i ett förhållande.

Jag undrar lite vad som skulle hända om jag började skita i bröllopsdag,  morsdag, födelsedagar etc. då det inte är viktigt för mig. Jag menar om sex inte är viktigt för henne, och hon aktivt gör valet att helt sonika skita i att vi är två i detta förhållande. Varför skulle jag då behöva göra saker jag inte vill. 
Alltså ärligt, vad är skillnaden? Förklara gärna för jag ser ingen.

Jag har skrivit och läst otaliga gånger på det här forumet, och det är alltid samma visa. Skilj dig, skaffa en vid sidan etc. etc.

Men jag älskar min fru, öven fast hon skiter totalt i mina känslor så älskar jag henne. Jag älskar min familj. Jag skulle aldrig vilja dela på den om jag fick bestämma.

Vad jag funderat senaste dagarna på är dock varför fortsätter man? Jag menar inte förhållandet etc. Jag menar totalt sett.

Vad fyller jag för funktion? Jobbar hemma precis som en majoritet, träffar ingen. Har inget sexuellt umgänge med min fru. En kyss då och då på sin höjd. Inte ens smekningar, oralt eller något sådant. Alltså inget.

Jag har mina barn. Så jag antar att det är därför man fortsätter att existera. Att jag ska finnas för någon annan har jag vetat om, det skriver man på när man skaffar barn. Man kan då inte göra det egoistiska och avsluta detta kapitel (eller alla kapitel för den delen).

Man är ett skal. Ett skal som jobbar, lagar mat, städar, finns där. Men som inte får något i utbyte förutom kärlek från barnen.

Helt ärligt, situationen som den är börjar påverka något enormt. Det är liksom allt på en gång nu. Tror jag bara behöver skriva av mig. Inget kommer att ändras. Men jag måste se över vad min existens uppfyller.

Det är nog bra att jag jobbar hemma.