Myran1234 skrev 2021-01-18 19:31:13 följande:
Okej, bra att veta. Här har det stängt ner helt i och med Corona. :( Vi ska ringa nästa vecka för att få mer information om när det går att lämna spermaprov, och dröjer det är det värt att åka dit! Jag vill också ta prover för mitt progesteron då jag misstänker det är lågt (kort lutealfas på 11 dagar). Tack för tipset i alla fall. :)
Ja, herregud vilken pers! Trodde aldrig det skulle ta sån här tid. Sa till min sambo för en vecka sedan att vi skulle ha haft bebisen här nu om det gått på vårt första försök som var i april. Kanske inte går tänka så men det känns surt bara. Drygt 9 månader senare står man här och är så långt ifrån man bara kan vara. :( I och med att min cykel är på 26-28 dagar så har jag hunnit med 11 försök.
Läste här i tråden att du fick din mens här i dagarna. Så tråkigt :( Har ni påbörjat någon utredning (bortsett från att du gjorde en spolning)?
Vi får påminna varandra att det är helt normalt att det tar ett år! Även om det inte är någon tröst.
Håller tummarna för oss alla här i tråden. <3
Ah okey :( Ja men gör det, kan ju vara värt isåfall. Jag fick tid snabbt när jag ringde dom sist, och skulle göra min spolning. Så lite så!
Ja helt otroligt, har tänkt samma sak faktiskt.. hur stor min mage hade varit nu.. (vi började försöka i juni, och har hunnit med 9 försök, har en cykel på ca 26 dagar), men så sitter man här och det känns hopplöst.. inte kul :((
Ja det suger verkligen :(( men börjar ladda om nu för nytt försök, med lite nya kosttillskott etc. Jag har bara varit på ultraljudsundersökning, och allt såg bra ut där iallafall. Min sambo vill inte göra spermaprov förns vi faktiskt har en giltig anledning, dvs om vi har försökt 1 år och det fortfarande inte blivit nåt. Jag hade önskat att han skulle göra det nu, för att jag vill veta om det finns något man kan göra, eller om allt är bra och man bara ska fortsätta köra på som vanligt. Men kan ju inte tvinga honom.
Precis, det är ju inte konstigt alls, så försöker också tänka så. Men inte lätt alla gånger, är så lätt att känna att det bara känns hopplöst :/..Har läst så många gånger att folk lyckas när dom slutar försöka. Men det är ju inget man kan låtsas och lura kroppen att "näee men nu struntar vi i det här" ;P haha..
Håller också tummarna, för dig, mig och alla andra här inne som längtar <3