Förskolestigma

Bara att bita ihop. Folk har svårt att acceptera att andra inte går samma väg som dem. Min slutats är att det är deras dåliga samvete som talar. När de ser andra som kan/vill vara hemma längre, vilket de själva innerst inne ofta vill, sticker det I deras ögon. De intalar sig själva att de inte har något val (dvs I de fallen de faktiskt har det). De vill då motverka att andra gör det de vill, eftersom det så skulle kännas bättre om ingen annan gör detta.

Det är åtminstone min analys av de som ifrågasätter andras livsval. Svårt att komma på någon annan anledning.

Ja, du har svårt att komma på andra anledningar, dvs att förstå andras synsätt och val. Det är hela den här tråden ett alldeles utmärkt bevis på.

Personligen tror jag inte att alla är avundsjuka på dig. På samma sätt som jag inte tror att människor som ifrågasätter varför jag inte dricker alkohol och äter kött gör det för att de "är avundsjuka". Enligt ditt sätt att resonera borde jag se det så. "De ifrågasätter min absolutism och vegetarianism (hänt en del genom åren) enbart för att de har dåligt samvete, för att de själva inte når upp till min höga moral och rättfärdighet".

Det vore ju ett bekvämt sett att se det. Men tyvärr tror jag inte att det är sant. Folk tycker helt enkelt olika om olika saker. 

Jag håller med dig TS, jag tror att folk reagerar starkt pga dåligt samvete, de anar att det inte är bra för barnen med så tidig förskola.

Vi har satt våra barn j förskola vid ca 18 månader och det hugger till lite i mig när jag tänker på det, i en ideal värld hade jag definitivt velat ha dem hemma längre än så. Treårsåldern känns mkt rimligare.

Jag tror faktiskt inte alls på avundsjuka. Utan jag tror faktiskt att de som har de åsikterna tycker att barn bör få gå i förskola för socialiseringens skull och för att det är pedagogiskt. Och för att de själva kanske faktiskt vill jobba. Och för dem är det säkert så det är.

För mitt barn finns inte det behovet. Jag har förmågan att socialisera hemma och vara pedagogisk och är påläst inom många områden gällande det.

För dem som väljer tidigare förskolestart är detta troligtvis rätt val. Och jag tror faktiskt att de helt enkelt bara tror att man inte kan uppfylla det som förskolan gör hemma. En övertro på förskolan och undertro på sig själv kanske? De får gärna tycka att deras barn är i behov av förskola, anser de det så är det förmodligen också så. Det enda jag ifrågasätter är att någon lägger sig i hur jag gör, och då kan jag inte förminska dem genom att påstå att det skulle bero på avundsjuka.

Sedan tror ju jag att en del föräldrar kanske skulle välja att vara hemma längre om de trodde på sig själva och sin förmåga, och förstod att de kan vara lika pedagogiska som förskolan i många lägen. Och då tycker jag det är synd att de missar att få vara hemma längre, eftersom jag själv anser att det ger mig så mycket att vara det. Men detta är bara spekulationer från min sida. Oavsett så tror jag inte att barnen blir förstörda på förskola, utan tycker bara det är synd att den som kanske innerst inne velat vara hemma längre av olika anledningar inte kan/vågar vara det.

Ok. Så visa ett inlägg där jag beskrivit hur jag agerar som indikerar att min attityd är anledningen till bemötandet jag får. ETT!

Ok. Så visa ett inlägg där jag beskrivit hur jag agerar som indikerar att min attityd är anledningen till bemötandet jag får. ETT!

Bara att bita ihop. Folk har svårt att acceptera att andra inte går samma väg som dem. Min slutats är att det är deras dåliga samvete som talar. När de ser andra som kan/vill vara hemma längre, vilket de själva innerst inne ofta vill, sticker det I deras ögon. De intalar sig själva att de inte har något val (dvs I de fallen de faktiskt har det). De vill då motverka att andra gör det de vill, eftersom det så skulle kännas bättre om ingen annan gör detta.

Det är åtminstone min analys av de som ifrågasätter andras livsval. Svårt att komma på någon annan anledning.

Dåligt samvete och avundsjuka är inte samma sak. De personer jag pratar om är väldigt lite med sina barn..kanske 1 timme på morgonen och 1-2 timmar på kvällen. De är så pass intelligenta att inse att det ÄR lite för en 1-2 åring att vara med sina föräldrar, och spendera 8 timmar i förskolegrupper där de får dela på en vuxen med 4.1 andra barn.

Kul att.du tar upp absolutism och veganism. Min partner är vegan och de i särklass mest nedsättande kommentarer och utfrågningar hon får är från de som äter väldigt mycket kött och icke vegetariska produkter. I många av fallen tror jag absolut även här det handlar om att de vet att frossa i dessa produkter inte är jättebra, och att andra är veganer sticker.

Samma reaktioner får jag som är väldigt vältränad för att vara +40 år. Många hävdar att jag bara har genetiken med mig och att det för dem är "omöjligt" att inte vara överviktig vid en viss ålder (jag tar ALDRIG upp det här med nån, det är när andra ser mig i omklädningsrummet som de börjar babbla). Att de innerst inne vet att jag tränar varje dag, är väldigt noga med mat, knappt dricker etc vill de inte låtsas om. Att hävda att deras övervikt beror på genetik och att annat är "omöjligt" är givetvis ett sätt att komma bort från det faktum att deras kroppar är ett resultat av deras leverne.

Detta gäller givetvis inte ALLA men väldigt många resonerar på detta sätt

Bara att bita ihop. Folk har svårt att acceptera att andra inte går samma väg som dem. Min slutats är att det är deras dåliga samvete som talar. När de ser andra som kan/vill vara hemma längre, vilket de själva innerst inne ofta vill, sticker det I deras ögon. De intalar sig själva att de inte har något val (dvs I de fallen de faktiskt har det). De vill då motverka att andra gör det de vill, eftersom det så skulle kännas bättre om ingen annan gör detta.

Det är åtminstone min analys av de som ifrågasätter andras livsval. Svårt att komma på någon annan anledning.

Hör har du mycket bra belysande exempel på din överlägsna och dömande attityd.

En attityd som du förmedlar till din bekantskapskrets.

Okej, jag ska förtydliga:Det beskriver hur du agerar och enligt dig visar du inte din egentliga uppfattning. Utifrån de reaktioner du sedan berättar att får, visar att din omgivning uppenbarligen har uppfattat din dömande attityd.Precis som jag skrivit tidigare, men jag ska förtydliga. Du har beskrivit vilka reaktioner du får på ditt agerande i ett deltar inlägg. Din bekantskapskrets uppfattar därmed din egentliga dömande attityd. Du har uppenbarligen inte lyckats dölja den.

Du menar jag? Varför tar alla i tråden för givet att jag är kvinna och inte man? Väldigt mycket förutfattade meningar här märker jag.

Jag har nog aldrig träffat en person irl som haft barnen hemma till 3 i modern tid. Varken i min stora umgängeskrets eller på någon av mina många, relativt stora, arbetsplatser. Men det kan som sagt säkert bero på vilken sfär jag rör mig i.

Oavsett är jag förbannat trött på att höra predikningar om andra människors livsval. Så sent som denna vecka råkade jag höra en kvinna som hade en lång utläggning för sina vänner om hur förjävligt det är att alla inte tar ut exakt lika mycket föräldraledighet. (Hon pratade INTE med mig). Varför kan man inte bara göra som man själv vill med sitt liv och låta andra göra som de vill? Varför känner så många ett behov av att tvinga på andra sina egna livsval? Speciellt gällande barnuppfostran.

För att du skriver som om du är en kvinna som vill argumentera för att bli hemmafru.

Du använder studier som ett argument för att vänta med förskola. Men du skiter i alla de studier som visar att delad föräldraledighet minskar senare problembeteende, ger bättre psykisk hälsa, mindre npf-diagnoser och bättre betyg (se SCB).Du skiter också i statistik som säger att inskolning runt 3 är fullt normalt. Du skiter i statistik som säger att barn till kvinnor som är hemma länge löper störrerisk för fattigdom och att genomgå flera skilsmässor och bonusföräldrar under sin uppväxt. Läs scb, läs böcker/forskning ex: andershed

Dina vänner har problem, självklart. För att få till tidig inskolning så måste man visa att barnet har behov som hemmet inte kan ge alt. riktigt dålig ekonomi. Om så många vänner får skola in vid 11 månader att du till och med kallar det norm bör du se över ditt umgänge... Du umgås med familjer som har svårigheter. Då kan du inte utgå från att andra möter samma i sina umgänge.

Vi har en välutbildad umgängeskrets och här delar alla lika på föräldraledigheten ( både mammor och pappor har bra jobb ) och är hemma 2-4 år. Sedan är det aldrig heltid på förskolan. Har man bra jobb så styr man ofta över sin arbetstid.