• Ölandstoka

    IVF hösten/vintern 2020

    Är det fler som är på g med en behandling nu till sensommaren/hösten/vintern? Vore kul att få växla tankar och funderingar.

    Jag ska äntligen få börja med en behandling efter att kliniken har haft stängt sedan i mars. Det blir min tredje ivf. Har ruvat på fyra embryon totalt och det sista vi hade i frysen blev jag gravid med men fick sorgligt nog missfall vecka 10 i mars. Så nu ska jag börja om från scratch, var ett år sedan sist så jag kommer knappt ihåg hur det är :P Mens idag, första injektionen gonal-f imorgon!

  • Svar på tråden IVF hösten/vintern 2020
  • Javelina
    Always choklad skrev 2020-09-18 21:57:00 följande:

    Tack jo hoppas så, tillslut måste det gå på ett eller annat sätt finns många barn i världen också som ej har ett hem.


    Du har såå rätt inställning! Ligger och självömkar lite och tänker att vårt hopp snart är över, inga fler chanser och med ett antal misslyckade försök i bagaget så har hjärnan mer eller mindre ställt in sig på att misslyckas den här gången med. Men vi har ett barn och har massor av kärlek över till fler men det kanske inte blir ett eget barn, har tidigare funderat på familjehem och den tanken väckte du till liv nu, adoption blir nog inte aktuellt. Nu känns det lite mer positivt igen:) Bra med forum!
  • Grustradgarden
    Odengatan10 skrev 2020-09-18 15:10:24 följande:

    Nej, du har rätt! Jag lägger bort mitt andra test som ligger och glor på mig i badrummet, två veckor kvar nu så bättre att hålla sig... Kommer ju ändå få vänta! Jag har tyvärr också haft en dålig känsla över min graviditet, men jag vet inte om jag kan lita på min magkänsla i detta fall, tror missfallet spökar. Det sätter sig liksom på huvudet och jag känner mig manisk med att ?känna efter? och orolig pga lite symtom. Tillslut vet jag inte om jag inbillar mig när jag väl har symtom. Hur starkt ska ett symtom kännas osv... Men som alla säger, behöver det inte vara dåligt men tyvärr går det väldigt dåligt för mig att ?tänka positivt och rätt? just nu.

    Tror lite att jag försöker förbereda mig för det värsta, även om det såklart inte går... Jag tror man blir lika ledsen ändå. Och egentligen vad kostar det att vara glad för plusset, det enda som händer är ju att jag varit glad i onödan och det är ju inte så farligt. Besvikelsen lär bli lika stor oavsett, allt detta är lätt att tänka när man tänker klart men jag upplever att det är ganska svårt.

    Jag tror om jag räknar rätt att jag är i v7+5 när jag ska tillbaka till kliniken.

    Två veckor till att härda ut. Fortsätter du

    MedLutinus?


    Tufft med missfall! Fy. Hur långt gången var du med missfallet? Kanske redan frågat det, ber om ursäkt i så fall.

    Precis så känner jag också! ?Mår jag inte liiiite illa nu i alla fall? osv..

    Jag förbereder mig också för det värsta. Läst så mycket om när clearblue inte slår om. En del har ju lyckats ändå, men det tar jag inte till mig såklart. Bara de som det gått dåligt för. Är med i en grupp på Facebook där en tjej som gjort ivf hade precis samma - att det inte slog om till 3+ och hennes graviditet hade avstannat i 4+4. Så sorgligt. Känns ju som något liknande för mig.

    Ja, jag fortsätter med lutinus, vågar verkligen inte sluta! Hur gör du? :)
  • Odengatan10
    Grustradgarden skrev 2020-09-19 08:02:38 följande:

    Tufft med missfall! Fy. Hur långt gången var du med missfallet? Kanske redan frågat det, ber om ursäkt i så fall.

    Precis så känner jag också! ?Mår jag inte liiiite illa nu i alla fall? osv..

    Jag förbereder mig också för det värsta. Läst så mycket om när clearblue inte slår om. En del har ju lyckats ändå, men det tar jag inte till mig såklart. Bara de som det gått dåligt för. Är med i en grupp på Facebook där en tjej som gjort ivf hade precis samma - att det inte slog om till 3+ och hennes graviditet hade avstannat i 4+4. Så sorgligt. Känns ju som något liknande för mig.

    Ja, jag fortsätter med lutinus, vågar verkligen inte sluta! Hur gör du? :)


    Fattar! När det känns rätt i kroppen blir man såklart lugnare. MA upptäcktes i v8 på ultraljudet men tror det avstannade tidigare (frågade aldrig) men då mina symtom försvann och jag vaknade av att det högg lite i magen en natt gissar jag at det var då det hände, efter det fick jag molande värk i ryggslut men inget blod. Fick ta cytotec i två omgångar för att få ut allt. Alla sa att det va normalt med molande värk och att jag inte skulle känns efter så mycket, men jag visste att ngt va fel.

    Jag vågar inte ta veckoindikatorn nu, jag skulle också googla sönder mig. Förstår verkligen din oro, jag skulle känt samma om testet visade så, även om jag hoppas det är fel och att allt kommer gå bra nu. Skulle såklart vara skönt för dig om du fick ta dom där blodproven, kan inte husläkaren styra upp det? Borde ju vara ganska enkelt kan man tycka. Vården kanske är lite överbelastad. Jag upplever att man hamnar lite mellan stolarna när man går privat på ivf. Kliniken hjälpte mig med tabletter för missfallet men när allt inte kom ut blev jag liksom överflyttad till vanliga vården men där ville man liksom inte ta emot mig först då många gynekologmottagningar var fullbokade och pga sommaren hade lägre personalantal. Kliniken där jag går va ju dessutom stängd. Ringa säkert tio kliniker och blev hänvisad till 1177 som givetvis inte kunde göra någonting. Men som sagt, tror det spelade in att det var sommar och semester. Gjorde faktiskt inget ultraljud sen för att se att allt var ute utan när mens och ägglossning kom igång tänkte jag att kroppen va redo. Men skulle detta hända igen skulle jag be att få bli skrapad, va så mycket strul.

    En positiv sak OM det du skulle vara det värsta är att det är enklare att bli gravid igen om kroppen precis varit det. Så sa iaf en Gynekolog till mig. Kroppen är liksom redo! Jag har ju haft två missfall i livet och båda gångerna blivit gravid direkt efter. Varav en graviditet slutade med bebis som idag är 7år. Men nu hoppas vi såklart att det här lilla fröet tar sig!

    Jag ska ringa klinik på mån och fråga hur dom ställer sig till att skriva ut mer Lutinus, iaf fram till ultraljud (kan väl inte skada)...
  • Javelina

    Är det några fler som väntar på testdag här? Jag har td 30/9 vilket känns lite långt fram, om en vecka borde jag veta med säkerhet om något av embryon tagit sig.

  • Javelina

    Odengatan10 och Grustradgarden: Tycker ni gör helt rätt i att fortsätta med lutinus, i många andra länder fortsätter man med det till minst vecka 12, vid äd hela graviditeten men det kanske inte är jämförbart.

  • Odengatan10
    Javelina skrev 2020-09-19 10:10:35 följande:

    Odengatan10 och Grustradgarden: Tycker ni gör helt rätt i att fortsätta med lutinus, i många andra länder fortsätter man med det till minst vecka 12, vid äd hela graviditeten men det kanske inte är jämförbart.


    Ja, jag har förstått att det varierar (även här i Sverige). En vän som fick dubbla min dos (två tabletter tre g/dag) fram till v13 ???????????

    Lycka till med testdag, håller tummarna!
  • Javelina
    Odengatan10 skrev 2020-09-19 10:15:07 följande:

    Ja, jag har förstått att det varierar (även här i Sverige). En vän som fick dubbla min dos (två tabletter tre g/dag) fram till v13 ???????????

    Lycka till med testdag, håller tummarna!


    Sånt där gör att man tappar förtroendet för vården... Själv har jag 800 mg/dag (2x400mg) tidigare har jag haft totalt 300 mg/dag. Ingen förklaring till varför när jag frågade heller, de provar ett nytt märke, men vad har det för betydelse när det fortfarande är progesteron?! Stå på er!
  • Thessan81
    Javelina skrev 2020-09-19 10:07:00 följande:

    Är det några fler som väntar på testdag här? Jag har td 30/9 vilket känns lite långt fram, om en vecka borde jag veta med säkerhet om något av embryon tagit sig.


    Jag har testdag den 26/9
  • Javelina
    Thessan81 skrev 2020-09-19 10:43:04 följande:

    Jag har testdag den 26/9


    Vad spännande det är ju snart, såg att du också satt in en blastocyst så det borde visa sig rätt snart (om inte redan nu) på tidiga gravtester. Ska du vänta till 26:e eller testa före?
  • Grustradgarden
    Odengatan10 skrev 2020-09-19 08:29:48 följande:

    Fattar! När det känns rätt i kroppen blir man såklart lugnare. MA upptäcktes i v8 på ultraljudet men tror det avstannade tidigare (frågade aldrig) men då mina symtom försvann och jag vaknade av att det högg lite i magen en natt gissar jag at det var då det hände, efter det fick jag molande värk i ryggslut men inget blod. Fick ta cytotec i två omgångar för att få ut allt. Alla sa att det va normalt med molande värk och att jag inte skulle känns efter så mycket, men jag visste att ngt va fel.

    Jag vågar inte ta veckoindikatorn nu, jag skulle också googla sönder mig. Förstår verkligen din oro, jag skulle känt samma om testet visade så, även om jag hoppas det är fel och att allt kommer gå bra nu. Skulle såklart vara skönt för dig om du fick ta dom där blodproven, kan inte husläkaren styra upp det? Borde ju vara ganska enkelt kan man tycka. Vården kanske är lite överbelastad. Jag upplever att man hamnar lite mellan stolarna när man går privat på ivf. Kliniken hjälpte mig med tabletter för missfallet men när allt inte kom ut blev jag liksom överflyttad till vanliga vården men där ville man liksom inte ta emot mig först då många gynekologmottagningar var fullbokade och pga sommaren hade lägre personalantal. Kliniken där jag går va ju dessutom stängd. Ringa säkert tio kliniker och blev hänvisad till 1177 som givetvis inte kunde göra någonting. Men som sagt, tror det spelade in att det var sommar och semester. Gjorde faktiskt inget ultraljud sen för att se att allt var ute utan när mens och ägglossning kom igång tänkte jag att kroppen va redo. Men skulle detta hända igen skulle jag be att få bli skrapad, va så mycket strul.

    En positiv sak OM det du skulle vara det värsta är att det är enklare att bli gravid igen om kroppen precis varit det. Så sa iaf en Gynekolog till mig. Kroppen är liksom redo! Jag har ju haft två missfall i livet och båda gångerna blivit gravid direkt efter. Varav en graviditet slutade med bebis som idag är 7år. Men nu hoppas vi såklart att det här lilla fröet tar sig!

    Jag ska ringa klinik på mån och fråga hur dom ställer sig till att skriva ut mer Lutinus, iaf fram till ultraljud (kan väl inte skada)...


    Låter som en jobbig period med ma! Herregud, så rörigt! Man vill ju känna sig omhändertagen i en sån utsatt position.

    Jag hörde av mig till min husdoktor som inte kunde ta det provet tydligen... hon sa till mig att höra av mig till ivf-kliniken, vilket jag gjort via 1177. De trodde att jag undrade över räkningen... de kanske inte vet vad clearblue digital är för något.

    får kanske höra av mig till bm? Vill ju helst inte gå på hälsosamtal och inskrivning innan jag sett att detta verkar gå bra.

    Härligt med ett barn ändå. Förstår att sekundär barnlöshet också är jobbigt, men känns ju ändå som att man har oddsen på sin sida. Ja, jag får ändå vara lycklig över ATT det går. :) första ivf blev inga ägg befruktade, men med icsi fick vi mycket bättre resultat. Har dock bara en i frysen. Blir stressad av att vi bara har ett nyförsök kvar från landstinget sen. Känns så himla dyrt att gå privat? Hur får alla tag i såna stora summor?

    Det tycker jag absolut att du ska göra! Tror inte heller att det skadar faktiskt. :) läste om någon som trodde att det kunde vara farligt, men hittade ingen källa så jag tar det med en nypa salt. :)
Svar på tråden IVF hösten/vintern 2020