Clemmentina skrev 2020-09-17 07:46:01 följande:
Absolut, förstår precis. Håller tummarna för att allt går bra idag och framöver. Klart ni är värda ett barn till! <3
Tino skrev 2020-09-17 07:58:00 följande:
Så klart är ni värda ett till barn. Vilken hemsk känsla att veta att detta definitivt är sista försöket. Min man har yttrat att han inte orkar ett till äggplock, men vi får se om vi kommer dit. Jag förstår katastroftankarna och jag försöker trycka bort de så gott det går. Jag går däremot hos en kurator, men det beror på att mitt ivf-barn fått inte bara ett utan två mycket ovanliga diagnoser. Sorgen att kanske inte få fler barn är stor och verklig, den är också värd att finnas. Vi behöver inte förklara oss, eller be om ursäkt för att vi vill ha fler barn. Vi är värda det. Precis som jag hoppas och önskar att alla som är ofrivilligt barnlösa också kommer lyckas och få de antal barn de vill.
Det är en fördel att du fått barn tidigare och hoppas de ni får tillbaka stannar. <3
Tack för era peppande kommentarer! Jag tänkte på er alla när jag satt på kliniken och såg en stor plansch med ivf-processens alla delar, från utredning, alla mediciner, nedreglering, sprutor, tester, väntan, förberedelser, allt det för att ens få ett embryo tillbaka... Det var så sorgligt att se helheten på det viset. Sååå många delar som måste fungera i perfekt ordning, det blev så överväldigade att man knappt kan tro att det ens fungerar i slutändan. Men det gör det, för väldigt många!
Mina djupfrysta eskimåer klarade upptiningen! :) Fick båda insatta och blev hemskickad med gravtest och den härliga ovissheten. Hur det än går så är jag så glad att vi kom så här långt, en sista ärlig chans. Lade mig på soffan och sov i flera timmar, luften gick ur helt. Som att ha sprungit ett maraton och är precis vid mållinjen och för alla som inte behöver genomgå detta har inte ens loppet börjat i det här läget. Så jäkla orättvist, det är ju nu man egentligen ska börja känna spänning för hur det ska gå, och här är man tårögd för att ens för en chans...