Anonym (N) skrev 2020-08-04 03:04:45 följande:
Det där är inte heller sant.
Löfven drev igen en speciell lag för att ge regeringen makt att stänga skolor, restauranger och andra verksamheter i början av mars.
Om Löfven inte har den makten - Vem har den? För den ligger inte hos Folkhälsomyndigheten.
Är det inte sant att Sveriges statsminister och Brasiliens president har helt olika befogenheter?
Nähä.. men vi har ingen statsminister med presidentiella maktbefogenheter i Sverige. Kanske drömmer du om det, men det lär inte hända på många år då grundlagen i så fall måste skrivas om.
Den speciella lagen du pratar om ger inte Statsministern presidentiell makt och dessutom så var det riksdagen som efter ändringar i lagförslaget godkände den förändrade lagen genom votering.
I Sverige har ingen den makten som en president har - varken statsministern, regeringen eller någon myndighet. Det framgår tydligt i den artikel från DN som båda jag och nikha delat hur det förhåller sig.
Padirac skrev 2020-08-01 22:10:26 följande:
Som skrivits tidigare - Sveriges lagar och styre har satt ramarna för hanteringen av pandemin på ett sätt som inte skett i andra länder.
www.dn.se/debatt/grundlagen-satter-ramarna-fo.../
"Tre paragrafer i regeringsformen förklarar pandemipolitiken. Den första, och mest centrala, paragrafen finns i 2 kapitel som anger de grundläggande fri- och rättigheterna. Texten i 8 § lyder:
Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och lämna det.
Här finns huvudorsaken till varför regeringen inte har kunnat använda sig av så kallad lockdown, det vill säga en allmän nedstängning av samhället. Paragrafen garanterar nämligen svenska medborgare full rörelsefrihet inom landet och över våra gränser. Denna frihet kan begränsas, men grundlagen förbjuder undantagstillstånd under fredstid. Den typ av husarrest som använts flitigt internationellt går alltså inte att använda i Sverige under en pandemi."
"Den andra paragrafen i grundlagen som lägger grunden för coronapolitiken gäller statliga myndigheters självständighet, vilken garanteras i regeringsformens 12 kapitel, 2 §:
Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpning av lag.
Paragrafen gör statliga myndigheter oberoende från regeringen i sin myndighetsutövning. Traditionen går tillbaka till regeringsformen från 1634 och från 1720. Denna ?administrativa dualism? är troligen ensam i sitt slag internationellt sett ? det vill säga med regeringsdepartement som styrs av ministrar och oberoende myndigheter som traditionellt lyder under generaldirektörer. Här finns förbudet mot den typ av ministerstyre som är allmänt förekommande utomlands, inte minst i våra grannländer."
"Den tredje paragrafen i regeringsformen som bestämmer den svenska coronapolitiken gäller självstyrelsen för kommuner och regioner. Regeringsformens 14 kapitel definierar deras självständighet i 2 § på följande sätt:
Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.
Sveriges 290 kommuner och 21 regioner är således fria att utforma politiken på den lokala nivån efter eget huvud. Även här går traditionen tillbaka i vår historia, åtminstone till 1862. Grundlagen ger därmed Sverige ett decentraliserat ansvar för pandemin, till skillnad från omvärlden där den nationella regeringen som regel har större makt i förhållande till lokala politiska enheter. "
