Lili158 skrev 2020-08-26 00:15:11 följande:
Igår tisdag kom så äntligen vår son. Han kom på bf +6. Tanken var ju att bli igångsatt igår på förmiddagen men han hade andra planer. I måndags 23 började mina värkar av sig självt. Vaggade runt i huset till 01.21 då jag väckte mannen och ringde förlossningen. Då var värkarna hanterbara men var 3 minut. De sa åt mig att äta och ta ett varmt bad. Tog en timmes bad och sen låg jag i sängen en stund med vetekudde.
05.20 orkade jag inte riktigt och mannen sa ring förlossningen igen. Ringde med starkare värkar de sa åt mig att hålla ut lite till och äta frukost. Orkade en halvtimme till. Åkte vid 06. 20Till förlossningen kom in vid 07.00, mannen fick vänta ute i en timme, jag undersöktes och var öppen 4cm, fick stanna och mannen fick komma upp. Efter en snabb öppningsfas sjuk trötthet, eda och krystvärkar blev det tillslut sugklocka då bebis inte mådde så bra. Ut kom han vid 13.00 så 5 timmar på förlossningen.
Sen hamnade jag på operation med en andra gradens bristning i slidan som behövde sys. Sen efter 1,5 timme fick jag äntligen komma tillbaka till bb. 2805 gram och 46 cm var han vår lille plutt, trots en vecka över tiden. Så vi får vara kvar ett tag och även jag är rätt mör. Han matas med ersättning var tredje timme då han är så liten. Har även ont efter sugklockan. Men söt som socker och vi är så glada. Nu ska jag läka ihop och längtar efter att gå utan smärta.
Grattis!!! Skönt att det gick bra tillslut, om än lite dramatiskt avslut. Jag fick också avsluta med sugklocka och fick sys, och såhär 8 dagar senare känner jag visst av det litegrann men inte alls så mycket ändå. Det är verkligen häftigt hur kroppen läker och magen bara drar ihop sig!