Barnet applåderar åt sig själv...

Barn som ofta får höra utvärderande beröm blir beroende av andras bekräftelse och lär sig inte värdera och bekräfta sig själva. Exempel på utvärderande beröm är:

? Så fint!
? Det var duktigt gjort!
? Va bra du var!

Istället för utvärderande beröm är det bättre att använda:

BESKRIVANDE BERÖM
Du beskriver helt enkelt vad du ser. Till exempel:
? Du har klättrat hela vägen upp till toppen!
? Du har använt grön, blå och gul krita!
? Du har hängt upp din jacka precis där den ska hänga!

När du berömmer genom att beskriva vad du ser får barnet själv utvärdera sin prestation. Dessutom lär sig barnet att uppföra sig på det sättet som du önskar snabbare eftersom du är tydlig och exakt när du beskriver i detalj precis hur du vill att barnet ska fortsätta göra.

Du kan också välja att berömma med:

TACKSAMHET
När du berömmer med tacksamhet tackar du barnet för något som det har gjort på ett sätt som du gillar. Till exempel:
? Tack för att du hjälpte mig med disken!
? Tack för att du hängde upp jackan! Jag tycker att det känns jätteskönt när vi har det så här prydligt här hemma.
? Tack för att du lät mig prata i telefonen i lugn och ro. Det där samtalet var viktigt för mig.

Det går naturligtvis utmärkt att kombinera beskrivande beröm och tacksamhet.
? Du har lagt fram gafflar, knivar, glas och tallrikar på bordet! Tack!
? Jag ser att du har lagt alla legobitarna i lådan. Tack, nu slapp jag göra det!
? Tack för hjälpen med tvätten! Du hängde upp alltihop!

Barn som ofta får höra utvärderande beröm blir beroende av andras bekräftelse och lär sig inte värdera och bekräfta sig själva. Exempel på utvärderande beröm är:

? Så fint!
? Det var duktigt gjort!
? Va bra du var!

Istället för utvärderande beröm är det bättre att använda:

BESKRIVANDE BERÖM
Du beskriver helt enkelt vad du ser. Till exempel:
? Du har klättrat hela vägen upp till toppen!
? Du har använt grön, blå och gul krita!
? Du har hängt upp din jacka precis där den ska hänga!

När du berömmer genom att beskriva vad du ser får barnet själv utvärdera sin prestation. Dessutom lär sig barnet att uppföra sig på det sättet som du önskar snabbare eftersom du är tydlig och exakt när du beskriver i detalj precis hur du vill att barnet ska fortsätta göra.

Du kan också välja att berömma med:

TACKSAMHET
När du berömmer med tacksamhet tackar du barnet för något som det har gjort på ett sätt som du gillar. Till exempel:
? Tack för att du hjälpte mig med disken!
? Tack för att du hängde upp jackan! Jag tycker att det känns jätteskönt när vi har det så här prydligt här hemma.
? Tack för att du lät mig prata i telefonen i lugn och ro. Det där samtalet var viktigt för mig.

Det går naturligtvis utmärkt att kombinera beskrivande beröm och tacksamhet.
? Du har lagt fram gafflar, knivar, glas och tallrikar på bordet! Tack!
? Jag ser att du har lagt alla legobitarna i lådan. Tack, nu slapp jag göra det!
? Tack för hjälpen med tvätten! Du hängde upp alltihop!

Allt är relativt. Jag menar att det verkligt viktiga i små barnår är att överföra en känsla av positivism och kärlek till sitt barn. Detta kan man göra genom t.ex. beröm, kärleksförklaringar, tonfall, kroppskontakt, kramar och kyssar, etc, etc. Vi måste lära de små barnen att tillvaron är en rolig plats att vara på, och att deras föräldrar älskar dem.

Exempelvis är det ju ingen som förklarar Einsteins relativitetsteorin för ett spädbarn. Detta är för att de inte har förmågan att uppfatta dessa nyanser. För mindre barn är på samma sätt orden "bra gjort" och "du klarade att bygga hela" (med glad stämma) i princip identiska.

Att gå in på formuleringar är i bästa fall små justeringar, men jag tror inte att det gör någon större skillnad när barnen är så pass små.

Du säger t.ex. om man berömmer barn genom frasen "att de gjort något bra" kan det riskera att barnen blir prestationsinriktade. Istället använder du fraser som "Mamma blev jätteglad när du gjorde det här." Jag skulle då säga att sådana fraser riskerar att få barnet att sträva efter att enbart få mamma/pappa glad och inte göra saker för sin egen skull. Det är lite: "Hur man än vänder sig har man ändan bak".

Givetvis finns det en poäng i att ge specificerat beröm. Men jag tror inte att man behöver överdriva dess betydelse i åldersspannet 0 - 3 år. När barnet blir äldre är det säkert bra att inte exklusivt basera beröm på prestation. Då kan man förklara och visa för barnet att kärleken finns där oberoende av barnets prestation. Men vid så små år som när ett barn bygger klossar, är det bara känslan av att ha lyckats som är viktigast, anser jag.

Intressant, håller verkligen med. Att konsekvent få barnet att sträva efter att göra andra glada och tacksamma kan ju vara problematiskt. Å andra sidan håller jag med om att hur man än gör kan det bli fel, och det viktigaste är trots allt att man bryr sig om och älskar och bekräftar barnet, det är inte alla barn som får uppleva tyvärr.

TS, jag är inne på din linje också, men tyvärr är vi chanslösa mot samhället som hela tiden är prestationsinriktat. Även om vi försöker bekräfta det barnen gör och ge dem ord att sätta till sin upplevelse, kommer övriga i omgivningen in och kommenterar med "duktigt", "fint" etc. Som bildlärare är detta något av en käpphäst för mig, små barn som ritar gör det nämligen inte för att prestera någonting, de är inte intresserade av att det ska "bli" något utan det är själva aktiviteten som betyder något för dem, till dess att omgivningen börjar lägga sig i och kommentera deras arbete med "vad fint!" - vilket är obegripligt första gångerna, men snabbt lär sig barnet att det ska bli "fint" och att det också kan finnas motsatsen, dvs "fult".

Samma mekanism sker på område efter område, till sist har barnen förlorat sin egen inre motor och blir helt styrda av en yttre drivkraft (hägrande prestationer).

Om ditt barn applåderar sig själv och säger "bra" ska inte tolkas som att han saknar den typen av beröm från dig, utan bara att han har lärt sig av sin mormor att förknippa byggandet med applåder och "bra" och att han tycker om att göra det. Du gör rätt som fortsätter att ge honom alternativ och ord för sina upplevelser, det bidrar till att stärka hans självkänsla snarare än hans självförtroende. Om du framhärdar kommer han säkerligen när han blir äldre att undra varför han aldrig får beröm av dig, och då får du väl ta ställning till om du måste variera ditt bemötande genom att lägga till beröm till din repertoar. När den skadan redan är skedd kan man knappast förvärra det utan då blir istället berömmet en positiv kraft.