Fler som ska föda i maj som vill samlas och leta alla små tecken på förlossning som finns?

Nu plötsligt ligger man här och ska sättas igång??? De tyckte det lät ohållbart med dessa förvärkar så de erbjöd mig igångsättning direkt. Jag tackade såklart ja, men nu blev jag skitnervös!! Det kanske är dumt att manipulera kroppen om den inte är redo?? Hur känner ni som har satts igång. Var det jobbigt?

Nu plötsligt ligger man här och ska sättas igång??? De tyckte det lät ohållbart med dessa förvärkar så de erbjöd mig igångsättning direkt. Jag tackade såklart ja, men nu blev jag skitnervös!! Det kanske är dumt att manipulera kroppen om den inte är redo?? Hur känner ni som har satts igång. Var det jobbigt?

Nu plötsligt ligger man här och ska sättas igång??? De tyckte det lät ohållbart med dessa förvärkar så de erbjöd mig igångsättning direkt. Jag tackade såklart ja, men nu blev jag skitnervös!! Det kanske är dumt att manipulera kroppen om den inte är redo?? Hur känner ni som har satts igång. Var det jobbigt?

Hej alla! Tack för era peppade ord <3 Nu kommer ni andra som väntar och gått över BF säkert avsky mig.. men beslutet att sätta igång gick så snabbt och jag kände inte att jag riktigt hann känna efter. Började tänka på komplikationer (ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt) och var helt slut i huvudet över att inte ha sovit på 2 nätter. Kände inte att jag kände mig fit for förlossning idag egentligen när dagen började med att vara trött och slut.. SÅ... jag tackade faktiskt nej till igångsättning idag och nu är jag hemma igen. :-/

Känner mig dum i huvudet som tog det beslutet när jag har haft det som jag haft det OCH egentligen bara längtar att bebis ska vara här när de ERBJUDER att hjälpa mig?! Men om jag ska lyssna på mitt hjärta så önskar jag nog innerst inne att han ska komma ut när kroppen är redo och startar igång självt. Åh vacklar fortfarande i om jag tog fel beslut, speciellt när alla andra runt om (släkt, sambo mm) tyckte jag skulle göra det. Men samtidigt är det ju bara JAG som ska orka trycka ut honom när det är dags... och idag finns inte den kraften. Nu ska jag försöka vila och samla tankarna/känslorna.

Hej alla! Tack för era peppade ord <3 Nu kommer ni andra som väntar och gått över BF säkert avsky mig.. men beslutet att sätta igång gick så snabbt och jag kände inte att jag riktigt hann känna efter. Började tänka på komplikationer (ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt) och var helt slut i huvudet över att inte ha sovit på 2 nätter. Kände inte att jag kände mig fit for förlossning idag egentligen när dagen började med att vara trött och slut.. SÅ... jag tackade faktiskt nej till igångsättning idag och nu är jag hemma igen. :-/

Känner mig dum i huvudet som tog det beslutet när jag har haft det som jag haft det OCH egentligen bara längtar att bebis ska vara här när de ERBJUDER att hjälpa mig?! Men om jag ska lyssna på mitt hjärta så önskar jag nog innerst inne att han ska komma ut när kroppen är redo och startar igång självt. Åh vacklar fortfarande i om jag tog fel beslut, speciellt när alla andra runt om (släkt, sambo mm) tyckte jag skulle göra det. Men samtidigt är det ju bara JAG som ska orka trycka ut honom när det är dags... och idag finns inte den kraften. Nu ska jag försöka vila och samla tankarna/känslorna.

Hej alla! Tack för era peppade ord <3 Nu kommer ni andra som väntar och gått över BF säkert avsky mig.. men beslutet att sätta igång gick så snabbt och jag kände inte att jag riktigt hann känna efter. Började tänka på komplikationer (ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt) och var helt slut i huvudet över att inte ha sovit på 2 nätter. Kände inte att jag kände mig fit for förlossning idag egentligen när dagen började med att vara trött och slut.. SÅ... jag tackade faktiskt nej till igångsättning idag och nu är jag hemma igen. :-/

Känner mig dum i huvudet som tog det beslutet när jag har haft det som jag haft det OCH egentligen bara längtar att bebis ska vara här när de ERBJUDER att hjälpa mig?! Men om jag ska lyssna på mitt hjärta så önskar jag nog innerst inne att han ska komma ut när kroppen är redo och startar igång självt. Åh vacklar fortfarande i om jag tog fel beslut, speciellt när alla andra runt om (släkt, sambo mm) tyckte jag skulle göra det. Men samtidigt är det ju bara JAG som ska orka trycka ut honom när det är dags... och idag finns inte den kraften. Nu ska jag försöka vila och samla tankarna/känslorna.